Sveriges Radios vetenskapsreporter Lena Nordlund är i ropet. I år har hon både blivit hedersdoktor vid KTH och fått ett journalistpris för framstående forskningskommunikation. Hon ...

Tiden räcker inte till i akademin, ändå levererar forskare och lärare. Det är inte hållbart i längden. Per Gyberg menar att ekonomistyrning präglar verksamheten och att basanslaget...

Nu lanserar Curie en ny seminarieserie om forskares vardag. Curie Talks arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Fokus ligger på aktuella frågor om f...

Varför skulle politiker och tjänstemän vara bäst skickade att bedöma vad som är samhällsrelevant i morgon? Det var forskarna själva som upptäckte klimatkrisen och utvecklade forskn...

Miljöarkeologen Philip Buckland förstod tidigt att hans intresse för programmering och databasbyggande kunde vara till nytta inom akademin. Han ser att öppen data driver forskninge...

Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.

Vad ska svenska lärosäten göra om kriget bryter ut? Stänga ner? Fortsätta som vanligt, som de försöker göra i Ukraina? Idag är lärosätenas roll i totalförsvaret oklar. Men flera sa...

Olika forskningsfält har skilda tidsperspektiv. Men tvärvetenskapliga samarbeten kan förändra disciplinernas förståelse av tid, skriver Erik Isberg.

Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...

Hur lär sig unga forskare vad som är kvalitet i vetenskaplig publicering eller vad som lönar sig i den akademiska karriären? Jonatan Nästesjö skriver om hur forskare socialiseras i...

Svenska lärosäten är skyldiga att se till att känsliga forskningsuppgifter inte hamnar i orätta händer. För att förhindra missbruk av akademisk kunskap för militära ändamål sker dä...

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...

Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.

Forskaren och barnpsykologen Martin Forster utvecklar interventioner som hjälper föräldrar att förbättra relationen till sina barn. Att just det skulle bli hans livsuppgift var mes...

Politiker ska inte styra hur forskningsmedel fördelas – den hållningen är vanlig i debatten om akademisk frihet. Men för att motverka inlåsningar i forskningssystemet och underlätt...

Sverige har i grunden bra förutsättningar för forskning och innovation inom teknik och digitalisering, men har på senare år hamnat på efterkälken. Den kommande forskning- och innov...

Sverige rankas som EU:s näst bästa land för innovationer. Samtidigt finns det mindre pengar i det svenska innovationssystemet än i flera andra europeiska länder. – Det finns för ...

Att få jobba oavbrutet och bli klar. Att riktigt känna upptäckarglädjen, njuta av att utforska något okänt. Åsa Mackenzie berättar om hur hon under några magiska sommarveckor hade ...

Statsvetaren Katarina Barrling var en udda fågel under sin uppväxt, men nu känner hon sig hemma i de flesta miljöer. Hon ger stöd till chefer och belyser kulturella samhällsfenomen...

Forskare är småföretagare som skriver offerter och måste leverera för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Marie Flinkfeldt skriver om fördelarna med att tänka som en företagare...

Hon skriver om hur akademin fungerar och relationen till det omgivande samhället. Marie Flinkfeldt forskar vid Uppsala universitet om samtal och kommunikation inom välfärdsstaten. ...

Vilka jämställdhetsåtgärder har någon effekt? En granskning av 20 års jämställdhetsarbete vid nordiska lärosäten ger tydliga svar. – Skaffa ett jämställdhetskontor eller en ansvar...

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...

Ett enkelt föremål kan berätta en stark historia. Nobelprismuseets nya utställning innehåller över 280 saker från Nobelpristagare, ting som vittnar om märkvärdiga upptäckter och li...

Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har alltid varit intresserad av kultur och strävar efter att studenterna ska utvecklas som människor. Han värnar om akademisk frihet och v...

Den första boken de läste tillsammans var PC Jersilds Barnens ö. Sen dess har de avverkat många böcker i bokklubben som Jonas F Ludvigsson startade för tio år sedan på den egna ins...

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de...

Sverige behöver fler forskare. Vid svenska lärosäten finns många doktorander och postdoktorer från länder utanför EU. Men långa handläggningstider och krångliga regelverk gör det s...

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Vägen till en fast tjänst som forskare i Sverige är lång – särskilt för doktorander som kommer från andra länder. Följden är att många lämnar landet några år efter disputationen. O...

Deras kompetens behövs på den svenska arbetsmarknaden − internationella doktorander och postdoktorer som forskar i Sverige. Forskarna vill stanna och är öppna för jobben inom indus...

Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte p...

Obligatoriska etikkurser och övergripande policies spelar en marginell roll när det gäller att förhindra tvivelaktig forskning. Det som däremot har betydelse är när öppna diskussio...

Omkring 40 procent av de svenska väljarna röstar annorlunda i EU-valet än i riksdagsvalet. – Det beror bland annat på att sakfrågorna blir viktigare i EU-valet och att det finns e...

I EU-valet kan forskare jämföra valrörelser i 27 länder och få mer generell kunskap än vid nationella val. Ändå är intresset för EU-val svalt i forskarvärlden, skriver Bengt Johans...

Rovtidskrifterna lurar i skuggorna, legitimerade av forskningsråd och stärkta av etablerade forskare som publicerar i dem. Denna mörka sida av vetenskapen hotar inte bara forskarna...

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...

Sverige hör till de länder som lägger mest på forskning och utveckling i relation till landets bruttonationalprodukt. Men när det gäller utfallet av satsningarna tillhör landet int...

Ta bort åldersgränsen för när forskare måste gå i pension. Äldre forskare har ofta byggt upp omfattande kompetens och kontaktnät som kan vara av stor betydelse för universiteten. D...

Det är inte lätt att vara en nybörjare i akademin. Jonatan Nästesjö delar med sig av sina bästa tips för att ge doktorander bättre självförtroende.

Ett rejält klavertramp. Så beskriver Göran Arnqvist vid Uppsala universitet, de statliga forskningsfinansiärernas finansiering av Bibsams avtal med förlaget Frontier. Stora delar a...

Gör det möjligt för fler forskare att ha förenade anställningar. Och förläng tiden som får gå mellan disputation och anställning som biträdande lektor. Regeringens förslag för ökad...

För många tänkare hänger förståelsen av det teoretiska och det praktiska ihop. Därför är den svenska uppdelningen av filosofiutbildningen i två separata program befängd, skriver Ul...

Efter att i flera år utvecklat modeller för väderprognoser på SMHI i Norrköping flyttade forskaren Lisa Bengtsson för sju år sedan till myndighetens motsvarighet i Boulder i USA. ...

Utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök har varit snabb de senaste åren. Men för att få större spridning och användas av fler behöver de vara välfungerande, validerade ...

Använd den metod som har störst chans att leda till vetenskapliga genombrott. Det menar representanter för Vetenskapsrådet och läkemedelsindustrin. De alternativa djurfria metodern...

Universitetens krav på att externa finansiärer ska stå för alla indirekta kostnader gör att svensk forskning går miste om många miljoner. Eftersom internationella finansiärer som E...

Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...

Turnén om vetenskapsförnekelse besökte över tio lärosäten för att belysa fenomenet och dess konsekvenser för forskning och klimatarbete. En av initiativtagarna, miljöforskaren Mika...

Forskarutbildningen är inte ett enmansprojekt. De flesta forskare hjälper gärna andra och detta är en god grund för långvariga relationer inom akademin, skriver Jonatan Nästesjö.

Han skriver om unga forskares villkor och vad en forskarutbildning egentligen är. Jonatan Nästesjö forskar vid Lunds universitet om akademiska karriärer. På sin fritid leker han he...

I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt o...

Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillg...

Sexuella trakasserier och mobbning är vanligt på universitet och högskolor i Sverige. Mest utsatta är kvinnliga studenter och doktorander. Webbaserade anmälningssystem ser bra ut p...

Redan idag kan forskare inom humaniora och samhällsvetenskap få hjälp att publicera monografier med open access på plattformen Kriterium. Det skriver Ulf Zander, huvudredaktör för ...

Hoppa över powerpoint och youtube – använd krita istället! Och förse gärna eleverna med papper och penna. Åsa Mackenzie skriver om att undervisa studenter så att kunskapen går in.

Han kämpar för världens förbisedda svampar. Mykologen Henrik Nilsson undviker medvetet högrankade tidskrifter, men är en av världens mest citerade forskare. Och han har ett tydligt...

Att forskning inom akademin ska komma samhället till del är en självklarhet. Men när kraven på samhällsnytta definieras för snävt riskerar de att strypa nya tankar, skriver Magnus ...

Forskningen inom humaniora går som på räls. Fortfarande är den dock en outnyttjad resurs. Det menar tankesmedjan Humtank som efterlyser en forskningspolitik som tar tillvara humani...

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...

Dålig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad hindrar idag tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. För att komma till rätta med den kompetensbrist som råder krävs inte bara i...

Forskande läkare kan bidra till nya lösningar och frågeställningar. Men andelen läkare som disputerar minskar. Johan Frostegård vill att det ska bli lättare att kombinera de båda r...

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning har avlastat lärosätena i arbetet kring anklagelser om forskningsfusk. Men både nämnden och de anmälda forskarna efterlyser mer stöd ...

Ett hundratal anmälningar om oredlighet har utretts de fyra senaste åren. Vad blir konsekvenserna av en fällning? Och vilket ansvar har en medförfattare för innehållet i en vetensk...

Forskningspolitiken måste stärka branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält, sk...

Som litet land är det svårt att konkurrera internationellt inom AI. De som driver på utvecklingen i Sverige ser ändå nischer där vi kan bli världsledande. − Jag tror att vi ska ha...

Alltför många ord och bisatser, tappade trådar och en självbelåten attityd. Det kännetecknar det stofila skrivandet som i värsta fall fungerar som en propp mot spridandet av nya ta...

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Det är hög tid att fler lärosäten lever som de lär och lyfter dem som bryter gamla beteenden och mönster. Att stå upp för jämlikhet och mångfald är också ett sätt att inte bara loc...

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Omställningen till ett fossilfritt samhälle är i full gång. Samtidigt behöver den civila beredskapen stärkas, till exempel genom säkrad livsmedelsförsörjning och robust infrastrukt...

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...

Finns det ett annat sätt att använda våra digitala hjälpmedel som skulle föra människor närmare varandra? Annie Lindmark skriver om metaverse – framtidens internet.

När det administrativa stödet centraliseras får forskare och universitetslärare mindre tid till forskning och utbildning. Universitetsverksamhet som inte utgår från kärnverksamhete...

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...

Inrätta fyra myndigheter för forskningsfinansiering varav en med ansvar för forskningsinfrastruktur. Satsa också på forskningsstiftelser, prestationsbaserade basanslag och öronmärk...

Med kroppen i rörelse kan vår hjärna i lugn och ro ägna sig åt något den – än så länge – är världsbäst på. Att tänka fritt. Åsa Mackenzie skriver om friskvårdtimmens betydelse för ...

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Vår betygsskala är en av flera viktiga delar i processen för bedömning av ansökningar. Men minst lika viktig är diskussionen och bedömningen på beredningsgruppsmötet. Det skriver h...

Vad kännetecknar en vetenskaplig text och hur skiljer sig den ifrån en sonett eller en roman? Johan Frostegård lyfter betydelsen av akademiskt skrivande.

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...

Ett välfungerande utbildningssystem är en förutsättning för forskning av hög kvalitet. De senaste decennierna har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildni...

Förslaget till ny struktur för forskningsfinansieringen möter kritik från flera av de finansiärer som Curie pratat med. Avsaknad av helhetsperspektiv, för skarp skillnad mellan gru...

Svag forskarrepresentation och en olycklig åtskillnad mellan forskning av hög kvalitet och forskning som tar sig an samhällets behov. Sveriges unga akademi är kritisk till huvudför...

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

När forskare söker pengar hos Vetenskapsrådet betygssätts deras ansökningar enligt ett betygssystem som skapar osäkerhet och godtycke. Det finns dock några enkla förbättringar som ...

I år skickas den första satelliten upp från den nya rymdhamnen på Esrange utanför Kiruna – den enda i Europa som kan sända upp satelliter i omloppsbana. Satsningen är ett av många ...

Trygga anställningar, god arbetsmiljö fri från hot, hat och trakasserier samt en etikprövning som inte hämmar den fria forskningen – så bör fokus för forskningspolitiken se ut. Att...

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

När doktoranden disputerar står en doktorstitel på spel. Det händer dock ytterst sällan att en avhandling underkänns. Varför är det så och borde regelverket kring disputationer för...

Ökande ojämlikhet, sociala spänningar, digitalisering och demografiska förändringar. Forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd är avgörande för att möta dessa utmaningar och bygg...

Dagens forskningsfinansiärer är inte utformade för att ge råd till sökande om hur deras ansökningar borde ha sett ut. Finansiärerna kan bara bedöma inskickat material och ställa de...

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

De beslut vi tar och de satsningar vi gör idag spelar stor roll i morgon. Vi är beredda att ta vårt ansvar – men för att vara en världsledande kunskapsnation är det avgörande att v...

I slutet av 2024 presenteras propositionen som lägger grunden för svensk forskningspolitik 2025-2028. Men redan nu pågår arbetet för fullt. Hur går det till? När börjar man, och vi...

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Forskare får sällan motiveringar till varför deras ansökningar avslås. Det värsta är att värdefull information går förlorad, information som skulle gynna både forskaren och forskni...

Är det för svårt att stänga av studenter som stör undervisningen? För två år sedan gav en statlig utredning förslag på hur det kan göras lättare − nu är frågan aktuell på nytt.

Vad behöver vi egentligen lära oss när vi hela tiden kan få blixtsnabba svar av en chatbot? Annie Lindmark skriver om AI:s betydelse för framtidens kompetens och utbildning.

Regeringen investerar stort i tekniska utbildningar. Vi vill se en motsvarande satsning på naturvetenskapen. Biologi, fysik, kemi och matematik är grunden för naturvetenskaplig for...

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande, skriver Natalie von der Lehr.

Bättre villkor för forskarna, långsiktig finansiering, mer internationellt samarbete och satsningar på excellens. Detta är grundpelare som måste vara på plats om Sverige ska fortsä...

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...

Under de närmaste tio åren beräknas antalet unga vuxna öka med 15–20 procent. Det är nu hög tid styra om så att arbetsmarknadens behov och studenternas intresse spelar en större ro...

För att möta nya krav och utmaningar behövs mer forskningsmedel till högskolorna och de nyare universiteten. Att stärka forskningsanknytningen vid högre utbildning och öka fokus på...

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...

De indragna medlen till utvecklingsforskning drabbar inte främst svenska forskare, utan utvecklingen i mottagarländerna. Henrik Kylin, professor i miljökemi/miljöförändring vid Lin...

Hur många vetenskapliga texter finns det som definierar en forskare? Bengt Johansson skriver om böckerna som verkligen betytt något för honom.

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.

Riktade satsningar är inget ovanligt inslag i den statliga forskningsfinansieringen. Men åsikterna om dem går isär. Hotar de den akademiska friheten eller är de ett rimligt komplem...

Lägg in blanka dagar i kalendern då du prioriterar sådant som ger dig långsiktig näring. David Larsson Heidenblad skriver om vad som är nyckeln till framgångsrik forskning.

För att stärka svensk forskning och öka dess internationella konkurrenskraft krävs prioriteringar. Fokusera på fri och excellent forskning, akademisk frihet, starka rekryteringar o...

Om forskare ska ha en chans att leverera ny kunskap krävs ett nytt regelverk – ett som stärker forskningens integritet och legitimitet. Britten Ekstrand har fem önskemål inför näst...

Läkemedelskemisten Anna Karin Belfrage lämnade akademin för att bli farmaciutredare vid Läkemedelsverket. Hon fann en dynamisk arbetsplats med fokus på att samarbeta och lära nytt.

Sverige behöver utveckla en etikprövning som hanterar olika discipliner på olika sätt. Och som inte bygger på en svartvit legalistisk syn på etik. Det skriver Oskar MacGregor, etik...

Är det ens möjligt att eliminera vissa åsikter, och kan provocerande idéer hänga samman med värdefulla egenskaper? Julia Aspernäs skriver om politisk psykologi.

Han skriver i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap och hur dessa ämnen kan befrukta varandra. Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska institutet och speci...

Det räcker inte att leta statistiska samband framför datorn. Medicinsk forskning bygger på ett växelspel mellan hypoteser och experiment och att vara öppen för det oväntade, skrive...

Utan forskare blir det ingen forskning, konstaterar Sulf. Regeringen måste omgående genomföra omfattande åtgärder för att öka forskaryrkets attraktivitet, skriver Sanna Wolk och Ka...

Nu ska patientmedverkan i forskningsstudier få en starkare ställning. Den europeiska patientakademin, EUPATI, lanserar en utbildning i Sverige som ska öka patienternas kunskaper. E...

Stärk den fria forskningen, gör Sverige mer attraktivt för internationella talanger och ge forskare goda förutsättningar för att samverka med det omgivande samhället. Det skriver S...

Operationsköerna var långa och det var svårt att rekrytera personal. När Roger Olofsson Bagge blev ny chef för Sahlgrenska universitetssjukhusets bröstcancer- och melanomenhet hade...

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...

Vad händer när ett forskningsfält kommer in från kylan och pengarna strömmar till igen? Inom kärnkraftsforskningen råder det nu brist på både forskare och kompetens.

En omorganisation från fem till tre myndigheter för forskningsfinansiering förbättrar inte kvaliteten på svensk forskning och innovation. Det oberoende datainstitutet Ymner vill he...

Kraftsamla på forskningsområden som är långsiktigt viktiga för Sverige. Och sätt in åtgärder mot kompetensbristen som hotar den svenska konkurrenskraften och innovationsförmågen. D...

Den nya forskningsberedningen har precis börjat sitt arbete. Femton personer från olika delar av akademi och innovation ska diskutera finansieringsformer, forskningsinriktning, exc...

AI kan vara ett hinder i jämställdhetsarbetet. Men AI-lösningar kan också bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet i vårt samhälle, skriver Annie Lindmark.

Mer än 20 statliga forskningsfinansiärer kokas ner till tre. Det är förslaget i betänkandet från Forskningsfinansieringsutredningen (Fofin), som nu lämnats till regeringen.

Regeringens beslut att dra in de öronmärkta medlen till utvecklingsforskningen har väckt starka reaktioner. En av kritikerna är Mats Benner, professor i forskningspolitik och rekto...

I januari ska Kungliga biblioteket redovisa sitt regeringsuppdrag om riktlinjer för öppen vetenskap. Men redan nu bjuder vi in hela forskarsamhället att ha synpunkter på förslaget,...

Först 1873 fick kvinnor tillträde till de svenska lärosätena. De kvinnliga pionjärerna påminner oss om villkoren som dagens studenter behöver för att vilja bli kritiskt tänkande oc...

De som forskar på kunglighet och monarki blir ofta kontaktade av journalister, men får sällan tala om sitt expertområde. För att nå ut med sin forskning har några av dem skapat en ...

Innovations- och kemiindustrin står inför en av vår tids största utmaningar: klimathotet. Samtidigt drar regeringen undan mattan för svensk innovation och forskning genom kraftiga ...

Kvinnor får allt fler av de mindre priserna i medicin. De stora och prestigetunga priserna går dock fortfarande mest till män. En transparent process kan vara ett sätt att utjämna ...

Det finns skillnader mellan industri och akademi, men likheterna blir allt fler, tycker Mattias Thuvander, som gått från akademin till industrin och tillbaka igen. Men det är inget...

En svag signal kan vara ett första tecken på ett framväxande fenomen. Annie Lindmark skriver om hur man håller utkik efter framtiden.

Boken som vetenskaplig publikation har mångåriga anor. Den ger forskaren möjlighet att fördjupa och utveckla sina resonemang. Men boken har svårt att konkurrera med vetenskapliga a...

När forskare i Norden samarbetar skapas mervärden. Därför borde de nationella forskningsfinansiärerna samarbeta mer om gemensamma utlysningar, skriver Arne Flåøyen, direktör för No...

Briljanta forskare är inte alltid briljanta chefer. Nina Gennebäck har erfarenhet av både bra och dåliga arbetsmiljöer. En lärdom är vikten av arbete tvärs över avdelningsgränser. ...

Forskarens vardag är inte bara en framgångssaga. Kanske kunde vi då och då också dela med oss av när det inte går så bra, skriver Bengt Johansson.

Hur tänker forskaren som vill minska sina utsläpp, men inte sluta åka på konferenser? Vi har pratat med två forskare som försöker ersätta jetmotorerna med elkraft. Läs den andra a...

Lärosätena vill minska utsläppen av koldioxid. Samtidigt finns det behov av tjänsteresor för forskningssamarbete. Idag har flera universitet minskat sina koldioxidutsläpp jämfört m...

Hon skriver om nya teknikområden och hur vi kan arbeta med framsyn. Annie Lindmark arbetar som programledare på Vinnova med forskning och innovation. På fritiden ägnar hon sig gärn...

Ju mer vi lär oss tänka på det okända, desto bättre blir vi på att möta de många helt nya utmaningar vi står inför. Annie Lindmark skriver om behovet av framsyn.

Redan under utbildningen visste Marlene Malmström att hon både ville forska och arbeta som sjuksköterska. Idag är hon problemfångare vid Skånes universitetssjukhus, docent samt for...

När personer med diabetes själva fick utse de viktigaste forskningsfrågorna hamnade diabetesvårdens organisation på första plats. Det visar en studie som mynnade ut i tio fokusområ...

Nyttiggörande av forskning står högt i kurs idag. Men en drygt 80 år gammal text påminner oss om att kunskap är som mest värdefull när forskare inte bryr sig om dess nytta, skriver...

Kanske är det inte alltid den okunniga befolkningen som behöver läxas upp utan forskarna som behöver lite mer eftertanke. Julia Aspernäs skriver om kunskapsresistens och vad som kr...

Det är inte längre kontroversiellt för en forskare att bli entreprenör. Men det kan fortfarande vara svårt. I det nordiska programmet Reach kan forskare få hjälp att omsätta idé...

En maskininlärningsmodell som känner igen hat och hot på nätet och en sensor som kontinuerligt detekterar järnvägsspår för att upptäcka skador. Det är några av forskningsprojekten ...

Chalmers jämställdhetssatsning Genie skulle förändra universitetet. Förväntan var hög. Och visst hände bra saker. Men problemen hopade sig. Professor Pernilla Wittung-Stafshede ber...

Hur kan vi bidra till att göra gott i världen på mest effektiva sätt? Och kan man vara säker på att stöd till välgörenhet eller aktivistorganisationer verkligen blir till nytta? De...

Hur ska vi egentligen se på öppen vetenskap? Erik Stattin tar hjälp av en filosof för att reda ut begreppen.

Med ett tydligt framtidsfokus kliver Anna Valtonen på som ny rektor för Konstfack. Hon tror att den nordiska konstforskningen kan sticka ut och inspirera genom att vara modig och r...

Givetvis borde vi lägga fram manus som kan ändras efter disputationen. Då spelar ju faktiskt opponentens och betygsnämndens synpunkter roll, skriver Bengt Johansson.

Baltic Sea Festival Science Lab ska presentera forskning om klimatfrågor på ett mer konstnärligt och lekfullt sätt. Två av de unga forskare som fått sin forskning omvandlad till ...

Doktorsexamen i miljövetenskap ledde henne till FN:s klimatpanel och ett intensivt men tacksamt arbete med den sjätte bedömningsrapporten som kom i höstas. – Det var som en andra ...

Om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll. Bengt Johansson skriver om vikten att från början fånga granskarens intresse för artikeln man vill publicera eller proj...

I 20 år har Sverige och Rwanda har haft ett samarbete där rwandiska forskare har utbildats vid svenska lärosäten. Nu kliver Mälardalens universitet in som en partner efter ...

Öppen tillg å ng till vetenskapliga artiklar betyder mycket för många yrkesgrupper som försö ker hå lla sig ajour med vad som händer inom deras fält. För oss som försö ker v å ...

Ikem – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige – kräver att regeringen återställer anslagen till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar. Industrins gröna omställn...

Krig föder fler spioner och dagens geopolitiska läge är inget undantag. Sedan Ryssland inledde sitt anfall på Ukraina har rekordmånga misstänkta spioner utvisats från Västeuropa. S...

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Det går nästan inte en dag utan att du möter honom i media. Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och har blivit en av de viktigaste experterna på Rysslands krig mot Ukraina. –...

Vi sliter ut människor genom att skapa tjänster som få orkar ha. Lisa Hellman skriver om glädjen att undervisa och vad som tar död på den.

Att forska om medier och politik och dessutom närma sig frågor om opartiskhet och objektivitet är att be om att bli ifrågasatt. Bengt Johansson skriver om sin väntan på Twitterstor...

Sveriges forskande myndigheter lägger årligen miljardbelopp på forskning och utveckling. Riksrevisionens rapport från 2021 avslöjade dock brister i hur de säkrar kvaliteten i sina ...

Vi välkomnar den aviserade utredningen av systemet för etikprövning, men för att den ska ge önskat resultat måste den utgå från rätt premisser och ta hänsyn till lärosätenas synpun...

Fofin-utredningen har beställt en ny OECD-rapport där kärnan är att svensk forskning borde styras mer mot samhällsutmaningar. Men vetenskapens bidrag till samhället är inte beställ...

Hur ska Sverige kunna konkurrera med kunskap när urholkningen av högre utbildning fortsätter? Det frågar sig Sveriges förenade studentkårer, SFS, som gjort en enkätundersökning där...

Det finns frågor som forskare kan ställa men inte besvara. Helt enkelt för att det inte finns tid för att samla in den data som behövs. Allt fler ser vitsen med så kallad medborgar...

Hon skriver om sin forskning kring kunskapsresistens och vad det kan lära oss om folkbildning och forskningskommunikation. Julia Aspernäs är doktorand vid JEDI-lab vid Linköpings u...

Den offentliga debatten präglas ofta av att motståndaren framställs som mindre begåvad. Men vi har mycket att vinna på att se våra politiska motståndare som jämlikar, menar Julia A...

Öppen vetenskap är också en fråga för studenter och utbildningsinstitutioner. Kunskapen om öppna lärresurser är dock fortfarande låg, skriver Erik Stattin.

När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som m...

Publicera eller ta patent? Meritera sig eller kommersialisera forskningsresultaten? Curie har frågat tre experter om hur forskare bör tänka.

Idag finns ingen samordnad nordisk finansiering av forskning som rör samer och Sápmi. De nordiska forskningsfinansiärerna saknar också strategier och etiska riktlinjer för sådan fo...

Vi har intervjuat framgångsrika forskare i flera länder om hur man lyckas få medel från ERC. Utifrån svaren riktar vi fyra rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer o...

Under sin långa karriär har Hercules Dalianis sett framtidens verktyg bli vardagsmat. Han är professor i data- och systemvetenskap och forskare inom klinisk textmining. Målet är at...

Fusk eller hjälp? Möjligheterna med AI-verktyg som ChatGPT har tagit universiteten på sängen. Några universitet håller på att ta fram riktlinjer, andra låter det vara upp till ensk...

Boka lokaler, administrera resor, tömma papperskorgen, sköta studentärenden och direktupphandlingar, vara sin egen tekniker och dividera med jurister om kontrakt och avtal. Anna Sa...

Medan 15 procent av männen fick sin ansökan beviljad gällde det bara 10 procent av kvinnorna – så såg det ut när Vetenskapsrådet delade ut projektbidrag inom utbildningsvetenskap 2...

Efter att ha rapporterat från Ukraina har filosofiforskaren Aaron Wendland skapat ett center som ska hjälpa forskare som är kvar i landet. För att få in pengar har han precis anord...

Alla politiker oavsett partifärg verkar måna om akademisk frihet och att forskning ska komma till nytta, skriver två vicerektorer vid Uppsala och Stockholms universitet. Men vad so...

Hos polisen ska det ofta gå snabbt, medan forskarvärlden rör sig i en makligare takt. Mia-Maria Magnusson står med ett ben i varje värld när hon tar sig an en av Sveriges största u...

Det kan löna sig att förstå hur journalistik fungerar. Bengt Johansson skriver om hur forskare kan bli bättre källor.