Briljanta forskare är inte alltid briljanta chefer. Nina Gennebäck har erfarenhet av både bra och dåliga arbetsmiljöer. En lärdom är vikten av arbete tvärs över avdelningsgränser. ...

Forskarens vardag är inte bara en framgångssaga. Kanske kunde vi då och då också dela med oss av när det inte går så bra, skriver Bengt Johansson.

Hur tänker forskaren som vill minska sina utsläpp, men inte sluta åka på konferenser? Vi har pratat med två forskare som försöker ersätta jetmotorerna med elkraft.

Lärosätena vill minska utsläppen av koldioxid. Samtidigt finns det behov av tjänsteresor för forskningssamarbete. Idag har flera universitet minskat sina koldioxidutsläpp jämfört m...

Hon skriver om nya teknikområden och hur vi kan arbeta med framsyn. Annie Lindmark arbetar som programledare på Vinnova med forskning och innovation. På fritiden ägnar hon sig gärn...

Ju mer vi lär oss tänka på det okända, desto bättre blir vi på att möta de många helt nya utmaningar vi står inför. Annie Lindmark skriver om behovet av framsyn.

Redan under utbildningen visste Marlene Malmström att hon både ville forska och arbeta som sjuksköterska. Idag är hon problemfångare vid Skånes universitetssjukhus, docent samt for...

När personer med diabetes själva fick utse de viktigaste forskningsfrågorna hamnade diabetesvårdens organisation på första plats. Det visar en studie som mynnade ut i tio fokusområ...

Nyttiggörande av forskning står högt i kurs idag. Men en drygt 80 år gammal text påminner oss om att kunskap är som mest värdefull när forskare inte bryr sig om dess nytta, skriver...

Kanske är det inte alltid den okunniga befolkningen som behöver läxas upp utan forskarna som behöver lite mer eftertanke. Julia Aspernäs skriver om kunskapsresistens och vad som kr...

Det är inte längre kontroversiellt för en forskare att bli entreprenör. Men det kan fortfarande vara svårt. I det nordiska programmet Reach kan forskare få hjälp att omsätta idé...

En maskininlärningsmodell som känner igen hat och hot på nätet och en sensor som kontinuerligt detekterar järnvägsspår för att upptäcka skador. Det är några av forskningsprojekten ...

Chalmers jämställdhetssatsning Genie skulle förändra universitetet. Förväntan var hög. Och visst hände bra saker. Men problemen hopade sig. Professor Pernilla Wittung-Stafshede ber...

Hur kan vi bidra till att göra gott i världen på mest effektiva sätt? Och kan man vara säker på att stöd till välgörenhet eller aktivistorganisationer verkligen blir till nytta? De...

Hur ska vi egentligen se på öppen vetenskap? Erik Stattin tar hjälp av en filosof för att reda ut begreppen.

Med ett tydligt framtidsfokus kliver Anna Valtonen på som ny rektor för Konstfack. Hon tror att den nordiska konstforskningen kan sticka ut och inspirera genom att vara modig och r...

Givetvis borde vi lägga fram manus som kan ändras efter disputationen. Då spelar ju faktiskt opponentens och betygsnämndens synpunkter roll, skriver Bengt Johansson.

Baltic Sea Festival Science Lab ska presentera forskning om klimatfrågor på ett mer konstnärligt och lekfullt sätt. Två av de unga forskare som fått sin forskning omvandlad till ...

Doktorsexamen i miljövetenskap ledde henne till FN:s klimatpanel och ett intensivt men tacksamt arbete med den sjätte bedömningsrapporten som kom i höstas. – Det var som en andra ...

Om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll. Bengt Johansson skriver om vikten att från början fånga granskarens intresse för artikeln man vill publicera eller proj...

I 20 år har Sverige och Rwanda har haft ett samarbete där rwandiska forskare har utbildats vid svenska lärosäten. Nu kliver Mälardalens universitet in som en partner efter ...

Öppen tillg å ng till vetenskapliga artiklar betyder mycket för många yrkesgrupper som försö ker hå lla sig ajour med vad som händer inom deras fält. För oss som försö ker v å ...

Ikem – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige – kräver att regeringen återställer anslagen till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar. Industrins gröna omställn...

Krig föder fler spioner och dagens geopolitiska läge är inget undantag. Sedan Ryssland inledde sitt anfall på Ukraina har rekordmånga misstänkta spioner utvisats från Västeuropa. S...

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Det går nästan inte en dag utan att du möter honom i media. Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och har blivit en av de viktigaste experterna på Rysslands krig mot Ukraina. –...

Vi sliter ut människor genom att skapa tjänster som få orkar ha. Lisa Hellman skriver om glädjen att undervisa och vad som tar död på den.

Att forska om medier och politik och dessutom närma sig frågor om opartiskhet och objektivitet är att be om att bli ifrågasatt. Bengt Johansson skriver om sin väntan på Twitterstor...

Sveriges forskande myndigheter lägger årligen miljardbelopp på forskning och utveckling. Riksrevisionens rapport från 2021 avslöjade dock brister i hur de säkrar kvaliteten i sina ...

Vi välkomnar den aviserade utredningen av systemet för etikprövning, men för att den ska ge önskat resultat måste den utgå från rätt premisser och ta hänsyn till lärosätenas synpun...

Fofin-utredningen har beställt en ny OECD-rapport där kärnan är att svensk forskning borde styras mer mot samhällsutmaningar. Men vetenskapens bidrag till samhället är inte beställ...

Hur ska Sverige kunna konkurrera med kunskap när urholkningen av högre utbildning fortsätter? Det frågar sig Sveriges förenade studentkårer, SFS, som gjort en enkätundersökning där...

Det finns frågor som forskare kan ställa men inte besvara. Helt enkelt för att det inte finns tid för att samla in den data som behövs. Allt fler ser vitsen med så kallad medborgar...

Hon skriver om sin forskning kring kunskapsresistens och vad det kan lära oss om folkbildning och forskningskommunikation. Julia Aspernäs är doktorand vid JEDI-lab vid Linköpings u...

Den offentliga debatten präglas ofta av att motståndaren framställs som mindre begåvad. Men vi har mycket att vinna på att se våra politiska motståndare som jämlikar, menar Julia A...

Öppen vetenskap är också en fråga för studenter och utbildningsinstitutioner. Kunskapen om öppna lärresurser är dock fortfarande låg, skriver Erik Stattin.

När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som m...

Publicera eller ta patent? Meritera sig eller kommersialisera forskningsresultaten? Curie har frågat tre experter om hur forskare bör tänka.

Idag finns ingen samordnad nordisk finansiering av forskning som rör samer och Sápmi. De nordiska forskningsfinansiärerna saknar också strategier och etiska riktlinjer för sådan fo...

Vi har intervjuat framgångsrika forskare i flera länder om hur man lyckas få medel från ERC. Utifrån svaren riktar vi fyra rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer o...

Under sin långa karriär har Hercules Dalianis sett framtidens verktyg bli vardagsmat. Han är professor i data- och systemvetenskap och forskare inom klinisk textmining. Målet är at...

Fusk eller hjälp? Möjligheterna med AI-verktyg som ChatGPT har tagit universiteten på sängen. Några universitet håller på att ta fram riktlinjer, andra låter det vara upp till ensk...

Boka lokaler, administrera resor, tömma papperskorgen, sköta studentärenden och direktupphandlingar, vara sin egen tekniker och dividera med jurister om kontrakt och avtal. Anna Sa...

Medan 15 procent av männen fick sin ansökan beviljad gällde det bara 10 procent av kvinnorna – så såg det ut när Vetenskapsrådet delade ut projektbidrag inom utbildningsvetenskap 2...

Efter att ha rapporterat från Ukraina har filosofiforskaren Aaron Wendland skapat ett center som ska hjälpa forskare som är kvar i landet. För att få in pengar har han precis anord...

Alla politiker oavsett partifärg verkar måna om akademisk frihet och att forskning ska komma till nytta, skriver två vicerektorer vid Uppsala och Stockholms universitet. Men vad so...

Hos polisen ska det ofta gå snabbt, medan forskarvärlden rör sig i en makligare takt. Mia-Maria Magnusson står med ett ben i varje värld när hon tar sig an en av Sveriges största u...

Det kan löna sig att förstå hur journalistik fungerar. Bengt Johansson skriver om hur forskare kan bli bättre källor.

I tvärvetenskapliga samarbeten kan den konstnärliga forskningen bidra med kreativa metoder och vidgat perspektiv. − Alla fält är styrda av vissa konventioner och den konstnärliga ...

Det finns inget enkelt samband mellan allmänhetens förtroende för vetenskapen och forskares aktivism. Att dra en gräns för forskarens roll är svårt när det finns konflikter i samhä...

Hon höll sig långt borta från fikarum och ovala bord när hon skrev sin avhandling. Ulrika Carlsson skriver om behovet av att få utveckla sina idéer ifred, innan de skärskådas av...

Att digitalisera vårt kulturarv har stort värde för både forskning och demokrati. Men medan andra länder gör kraftfulla satsningar står Sverige och stampar. Nu är det dags för rege...

Vilket är bästa sättet att bedöma sökandes kompetens och idéer? Lisa Hellman skriver om olika sätt att värdera ansökningar.

Inte perfekt, men det minst dåliga. Så beskrivs ibland peer review, den kollegiala granskningsprocess som idag är ett självklart inslag i den akademiska vardagen. Medan vissa vill ...

Fönstret för att säkra en hållbar framtid för alla är på väg att stängas. Även vi forskare måste fråga oss vilka vi vill vara i denna avgörande tid för mänskligheten. Det skriver n...

Fattigdomsbekämpning och utveckling i låginkomstländer är ämnen som engagerar, inte minst unga människor. Curie har samtalat med tre utvecklingsforskare om fältets dragningskraft o...

När ska den framgångsrika forskaren avslöjas som en bluff? Bengt Johansson skriver om impostersyndromet och tvivlet på den egna förmågan.

Studier på läkarutbildningen och i filosofi, matematik och medicinsk etik. Vägen till dagens jobb som forskare och verksamhetsledare har inte varit spikrak för Gustaf Arrhenius som...

När det handlar om vad vi faktiskt ska göra åt klimatförändringarna, lämnar vi vetenskapen och träder in i politiken. I IPCC:s sammanfattning finns inga recept på vad politiker mås...

Forskarnas tvärvetenskapliga samtal startade under kaffepauserna. Filosofen Julia Mosquera och psykologen Kirsti Jylhä bestämde sig för att forska tillsammans om människors känslor...

Johan Gärdebo och Fanny Forsberg Lundell menar att deras förslag om en anspråkslös akademi möter två motsatta positioner. Mia Liinason vill se mindre aktivism. Eggers med flera vil...

Ständigt nya formulär, utvärderingar, rutiner och styrdokument. Lisa Hellman skriver om det tröstlösa, ändlösa skyfflandet av administration.

Hur gör forskningsfinansiärernas pengar mest nytta? Ett sätt att hitta rätt strategi för hur medlen ska fördelas kan vara att intervjua forskare och analysera databaser. Så gjorde ...

En stor del av all öppen vetenskap publiceras i Afrika, Asien och Latinamerika. Erik Stattin skriver om behovet av mångfald i den akademiska publiceringen.

Forskaruppropet i Aftonbladet uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Uppropet har kritiserats i Curie för att innehålla alltför konkreta förslag och vara ett exempel ...

Vad händer med karriären när forskare och uppfinnare får barn? I ett stort nordiskt projekt undersöks om antalet publiceringar och patent sjunker under småbarnsåren, och hur det i ...

När en fråga politiserats – såsom frågan om akademisk frihet – uppfattas varje inlägg i debatten som ett politiskt ställningstagande som kan användas för eller emot en viss tes. De...

Morfar väckte hans intresse för miljöproblem. Viljan att förstå mekanismerna bakom ledde in på kemi och till akademin. Idag arbetar Fabian Taube som medicinsk forskningsrådgivare i...

Toppar och dalar avlöser ofta varandra i livet som forskare. Bengt Johansson skriver om värdet av att sprida riskerna för att hantera yrkeslivets motgångar.

Mellan 2013 och 2019 växte forskningens andel av industrins FoU från 14 till 25 procent. Allra mest ökar satsningarna på grundforskning. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet.

Visst måste forskare få ta ställning ideologiskt – bara de samtidigt tolererar meningsmotståndare och tydliggör vad som har vetenskapligt belägg och inte. Det skriver humaniorafors...

Vid National Aerospace University i Charkiv utbildas framtidens ukrainska experter på it-säkerhet. De behövs för att skydda landet i cyberkriget, men undervisningen kan när som ...

Den som hunnit halvvägs i forskarkarriären är inte längre lika intressant att satsa på. Lisa Hellman skriver om villkoren för forskare som nått en akademisk medelålder.

Att utmana cancelkulturen och ändra migrationsreglerna. Det står högst på den politiska agendan för utbildningsminister Mats Persson (L). Han har själv disputerat och tycker det är...

De vill inspirera forskare att nå ut med sina forskningsresultat och att omsätta forskning i samhällsnytta. Det är några av målen för två nya satsningar på priser som belönar frams...

Mia Liinason har lång erfarenhet av att forska om aktivism, bland annat i länder där forskare som själva blir aktivister riskerar sin frihet. I Sverige är det mer kollektiva värden...

För den som börjar forska handlar det inte längre om att utföra alla uppgifter efter bästa förmåga. Målet är snarare att lära sig värdera hur viktiga olika arbetsuppgifter är och a...

Blås i din visselpipa. Visa vem och var du är. Marie Cronqvist skriver om att vara vilse i akademin.

Sömn var ämnet för Frida Rångtells forskning - ett ämne som nu även står i fokus för det egna företaget Slumra där hon arbetar som expert och konsult. Att starta något eget, att va...

Var går gränsen mellan att vara forskare och aktivist? Går de båda rollerna att förena? Curie har frågat forskare från olika delar av forskarvärlden.

Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar som handläggare på Kungliga biblioteket med frågor om öppen...

Hur tar man fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap? Erik Stattin skriver om regeringsuppdraget som Kungliga biblioteket ska redovisa till hösten.

Innan dataspelsforskaren Mirjam Palosaari Eladhari upptäckte spelvärlden läste hon både beteendevetenskap och litteraturvetenskap. Det är hon tacksam för nu. Hon förstår berättande...

Kalenderår, budgetår, läsår och ansökningsperioder. Johanna Arnesson skriver om akademins parallella tideräkningar.

Dataspel är en svensk paradgren – men forskningen inom området är splittrad. Ett nybildat spelforskarråd ska nu samla den svenska spelforskningen. Ett mål är att få mer finansierin...

Han skriver om forskarlivets glädjeämnen och vedermödor och om utmaningen att kommunicera vetenskap. Bengt Johansson forskar om kriskommunikation och politisk kommunikation vid Göt...

Hur sätter man en bra rubrik? Bengt Johansson skriver om konsten att hitta på titlar till böcker och när hans världsbild skakades i grunden.

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....

Språkvetaren Karin Milles ägnar sig gärna åt forskningskommunikation som tar ungefär en femtedel av hennes arbetstid. Hon föreläser, deltar i möten, skriver böcker och krönikor. Ju...

Hur ska arbetsdagarna räcka till? Lisa Hellman skriver om akademiska självhjälpsböcker som inte hjälper och om vikten av att sakta ner.

För att leva upp till idealen om öppen vetenskap behövs en ny och mer storskalig form av kvalitativ forskning. Det menar Stanfordprofessorn David Grusky som ingår i ledningen för p...

De nordiska länderna bör etablera en gemensam forskningsfond för forskning inom säkerhet och beredskap. När kriser uppstår skulle en sådan fond göra det enklare att snabbt få fram ...

Att bryta tystnaden och sätta ord på självupplevda maktövergrepp inom akademin – det är syftet med en nyligen utgiven antologi. Projektet föddes ur frustrationen att få höra samma ...

Till följd av pandemin blev många resor och möten inställda. Men samtidigt knöts närmare band mellan forskare från olika delar av världen tack vare digitala träffar, skriver Marie ...

Gabriella Stenberg Wieser forskar om planeter, månar och kometer och folkbildar om fysik i SVT:s Fråga Lund. Filmstjärna, journalist eller generalsekreterare i FN var hennes karri...

Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik bland unga i Sverige är oroväckade. För att stimulera intresset för dessa ämnen behöver det finnas möjlighet att ägna sig åt de...

Att reformera bedömningen av forskning. Det är målet för en internationell överenskommelse som Vetenskapsrådet och 360 andra organisationer skrivit under. Målet är att maximera for...

Forskare behöver tid att tänka för att få igång skrivandet. Se därför tanketiden som en del av skrivprocessen, menar Johanna Arnesson.

Idag tappar svensk medicinsk forskning i internationell konkurrenskraft. För att vända den negativa utvecklingen kan privata stiftelser spela en viktig roll genom att finansiera un...

Hon skriver om hur man kan använda erfarenheter från historia, litteratur och utlandet för att försöka tänka nytt. Lisa Hellman forskar vid Lunds universitet om globalhistoria unde...

Tänk om en ansökan bara vore fem sidor. Kortare ansökningar skulle spara tid, skynda på processen och göra det lättare att hitta sakkunniga, skriver Lisa Hellman.

Det är problematiskt att Önep:s tillsynsbeslut inte kan överklagas. Dessutom försvåras viss forskning på ett sätt som inte står i proportion till behovet av att skydda forskningspe...

KTH sätter för första gången upp en opera i sin reaktorhall. Den bygger på boken Sagan om den stora datamaskinen , skriven av Hannes Alfvén. – Vi vill hylla KTH:s första Nobelpr...

Att flytta till ett annat land för att forska i en ny miljö ses för det mesta som något positivt i forskarvärlden. Men att bo långt ifrån nära och kära kan ställa det på ett person...

Redan som liten tyckte Alex Markham att matematik var roligt och lätt – men kunde aldrig ana att det skulle leda till en akademisk karriär. Eller att vägen skulle gå via sex lärosä...

Jörgen Svidén vid Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, efterlyser i sitt inlägg en ändring av etikprövningslagen. Men Etikprövningsmyndigheten, EPM, kan utfärda ett undantag...

A Beginner’s Guide to Swedish Academia heter Sveriges unga akademis handbok för utländska forskare. Enkelt och tydligt informeras om allt från akademiska titlar och finansiering ...

Tidsbrist, oklara syften och olika prioriteringar. Johanna Arnesson reflekterar kring villkoren för forskningskommunikation och hur olika grupper ser på hur forskning bör kommunice...

Forskare kan utsättas för många olika typer av risker, inte minst på grund av det försämrade säkerhetsläget i världen. Men lärosätena är dåliga på att skydda sina medarbetare och a...

Bredda användningen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV till nya forskningsområden och till forskare och grupperingar utanför akademin. Det skulle öka företagens konkurrensk...

Redan fem dagar efter sprängningen av gasledningarna Nord Stream var marina forskare från Göteborgs universitet på plats i havet för att studera hur utsläppen av metan påverkar eko...

Polisen har sin uniform som symbolierar yrket. Men vilka symboler gestaltar akademin och forskaryrket, undrar Johanna Arnesson.

Nu är arbetet igång med den statliga utredningen av hur forskningsmedel ska fördelas i framtiden. − Det nuvarande systemet har inga uppenbara brister, men det kanske kan leverera...

Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, har fått kritik för att den anmält forskare till åklagare vid mindre allvarliga förseelser. Men detta är det enda alternativ nämnden har...

Galileo Galilei hittade bevis för att jorden kretsade kring solen och hamnade för det i husarrest under resten av sitt liv. Nu spelas pjäsen Galileis liv på Dramatens lilla scen.

Vad gör egentligen en forskare? Trots att jag hela tiden sysslat med forskning ser en vanlig arbetsdag helt annorlunda ut idag än för några år sedan, skriver Jessica Abbott.

Det är viktigt att utbilda forskare i forskningskommunikation. Men om de inte vet var, när eller varför de ska tillämpa sina färdigheter är frågan vad kunskapen är värd, skriver Ve...

Saker står på spel och du borde lyssna – det är mottot för podden P3 Dystopia. Poddens skapare belönas nu med Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris för att ha utvecklat ett nyt...

The Conversation är en internationell populärvetenskaplig webbtidning som skrivs av forskare. Andra medier kan fritt återpublicera texterna som får stor spridning. – Det är ett br...

Vad är syftet med forskningskommunikation? Det är en av de frågeställningar som diskuteras i en ny rapport från Vetenskapsrådet. Den kan bli ett verktyg för att komma till rätta me...

Forskningskommunikation kring klimat och h ållbarhet måste också förmedla kunskapen och känslan av att framtiden går att påverka. Det skriver Cecilia Åsberg som lett ett tvärveten...

Statsvetaren Abrak Saati föddes i Teheran och tänker varje dag på vilken förmån det är att få leva i ett land som Sverige. Nu forskar hon på demokrati i små ö-nationer och hittar u...

En europeisk koalition för att utveckla och modernisera bedömning av forskning har nyligen bildats. Det är dags för svenska lärosäten och forskningsfinansiärer att gå med, skriver ...

För att skilja sig från mängden krävs en sorts synlighetsarbete. Det kan för forskare handla om at publicera sig i tidskrifter med hög status, vara aktiv i sociala medier eller att...

Europeiska universitetsinstitutet i Florens är inte så välkänt i Sverige, men här bedrivs forskning av yppersta klass. Den internationella miljön drar till sig professorer, forskar...

Hur får forskare tid att skriva och vem utför det ”akademiska hushållsarbete” som inte ingår i arbetsbeskrivningen? Det är några av frågorna som forskarna vid teologiska institutio...

Historikern Stefan Lundblad hade en morfar som berättade om livet förr och en historielärare som sköt med knallpulverpistol i klassrummet. Själv blev han museichef och nu ser han f...

Forskningskommunikation som är förtäckt marknadsföring kan ta formen av en förfrågan att delta för att fylla en plats på en scen där såväl målgrupp som innehåll och syfte är oklart...

Nydanande samarbeten inom alltifrån konstnärlig till medicinsk forskning. Det är syftet med Vetenskapsrådets utlysning av nya medel till excellenscentra. Vidare ämnesramar och att ...

Ibland sägs det att vi behöver fler förebilder inom akademin, för att uppmuntra underrepresenterade grupper att välja en akademisk karriär. Men vilken typ av förebild är det egentl...

Vart fjärde år är de hett villebråd hos medierna. När valrörelsen ska diskuteras, analyseras och problematiseras sitter valforskarna där som objektiva orakel. Men vilka frågor svar...

Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar.

Robotar, genteknik, dikter och kreativa arbetsbord – i sin största utställning hittills fyller Nobelprismuseet 13 rum på Liljevalchs konsthall. Nobelpristagare och konstnärer tar s...

För att motverka förvirring behöver vi förtydliga skillnaderna mellan forskningskommunikation som är ren populärvetenskap och sådan som utgör marknadsföring. Det behövs också mer d...

Hur ska fler forskare kunna bidra med sin kompetens inom olika delar av samhället? En statlig utredning undersöker nu hur forskares rörlighet på arbetsmarknaden kan öka.

Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond, lämnade akademin för museivärlden. Miljöteknikforskaren Pontus Cerin har återvänt efter fem år på en myndighet. Båda önskar att fler...

Hon skriver om hur samhället genomsyras av idéer som hämtats från marknadsföringsvärlden och hur detta påverkar forskare. Johanna Arnesson forskar om kommunikation i skärningspunkt...

Att sprida sin forskning är en del av tredje uppgiften. Men innebär den också att forskare ska marknadsföra sig själva, undrar Johanna Arnesson.

Samverkan mellan akademi och omgivande samhälle kan inte vara något mål i sig. Menar vi allvar med att samverkan ska bli till ömsesidig vinning behöver fokus flyttas från att vi...

Demokratin urholkas eller är obefintlig i många av världens länder. Det gör kunskapen om hur den fungerar och vad som hotar den allt viktigare. Två svenska initiativ fokuserar på j...

Hon har arbetat med fyra utbildningsministrar, lett arbetet med två forskningspropositioner och suttit i en rad styrelser i sektorn. Vetenskapsrådets nya generaldirektör Katarina B...

Tio år efter starten har Curie fått ett nytt utseende. Ny form, färgsättning och navigation är några av nyheterna. Även sökmöjligheterna har utökats. Vi hoppas du tycker att det bl...

Inte bara unga forskare gör det. Även professorer, i Sverige, ägnar sig åt publicering i tvivelaktiga vetenskapliga tidskrifter, även kallade rovtidskrifter. En ny rapport belyser ...

Nya kontakter, bättre på att föreläsa och mer framgångsrik när hon söker forskningsmedel. Jessica Abbott skriver om hur tredje uppgiften varit bra för hennes karriär.

Hon skriver om ledarskap och tredje uppgiften. Jessica Abbott är universitetslektor vid Lunds universitet och forskar om varför hanar och honor kan se olika ut. På sin lediga tid l...

Det tog tjugo år, men till sist blev den klar: Ekots medicinreporter Anna Larsson har skrivit en avhandling om medicinjournalistik – hur den ska bli mer korrekt, och mer användbar ...

Det pågår en global utveckling mot öppen vetenskap. Arbetet är ett pussel som läggs av många aktörer. För att bilden ska bli komplett och inga bitar tappas bort behöver Sverige en ...

Tryggare anställningar, fler universitetslärare, förändringar av migrationslagen och minskat politiskt inflytande över lärosätena. Det är några av riksdagspartiernas förslag på hur...

Att skriva skönlitterärt kan vara ett sätt att berätta om och bearbeta ett tufft arbetsliv på ett stort universitetssjukhus. Det konstaterar neurologen Anja Smits som precis kommit...

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krä...

Vikten av fri grundforskning och möjligheten att minska resandet genom fler digitala möten. Det är några av lärdomarna som kan dras av coronapandemin, enligt flera av riksdagsparti...

Doktorander tar sig väldigt ofta an nya, relativt komplexa arbetsuppgifter. Det är inte konstigt att man då tvivlar på sin egen förmåga. Att fråga doktorander om råd kan var ett sä...

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, ...

Efter ett långt liv i musikens, dansens och teaterns tjänst blir nu Västanå Teaters konstnärlige ledare Leif Stinnerbom hedersdoktor vid Karlstads universitet. Han har kombinerat p...

Mer forskarstyre, ökade basanslag eller utbildning av hög kvalitet. Alla riksdagspartier är överens om att Sverige ska vara en stark forsknings- och kunskapsnation, men vägen dit ä...

Hungriga vargar jagar inte bäst. Forskare behöver goda arbetsvillkor för att producera forskning av hög kvalitet. Höjda basanslag, bättre anställningsvillkor och ändringar i utlänn...

Seminariet är inte bara ett rum där forskning presenteras. Det är på samma gång en arbetsmetod och en arbetsmiljö, skriver Marie Cronqvist.

Den tredje uppgiften är egentligen den första, menar Louise Bringselius och Jonna Bornemark. Vid Institute for public affairs testas nya sätt att nå ut i debatten och skapa möte...

När bibliotekens samlingar digitaliseras blir de värdefulla bidrag till både forskning och en demokratisk samhällsutveckling. Regeringens nya biblioteksstrategi innehåller dock ing...

Kvinnor har fortfarande sämre villkor än män i akademin. Varför har vi inte kommit längre, undrar Rebecka Göransdotter.

Lina Strömstedt gillade att forska, men upptäckte att hon tycker ännu mer om att få forskningsresultat att bli till nytta. Sedan ett år jobbar hon som affärsrådgivare på SLU Holdin...

Sverige behöver bli ännu bättre på att ta tillvara den forskning som bedrivs på universitet och högskolor. Det finns ett stort behov av en nationell strategi för att nyttiggöra for...

För att Sverige inte ska förlora mark måste högre utbildning utgå mer ifrån näringslivets kompetensbehov. Utred därför en reformering av högskolans resurstilldelningssystem och ska...

Forskares mätbara prestationer spelar allt större roll när pengar delas ut till forskning i Sverige. Systemet skapar stress och minskar kreativiteten, enligt en studie från Örebro ...

Ibland är det komplicerat att vara vetenskapsteoretiker.

Viktiga forskningspolitiska frågor som påverkar framtiden är märkligt osynliga i valupptakten. Det är oroväckande. Politiken får inte bli en bromskloss för en hållbar samhällsutvec...

”Jag vill, men hinner inte!” hette en rapport 2019 om forskares syn på kommunikation. Nu ska en rad utlysningar inom forskningskommunikation försöka råda bot på problemet.

Krönika av David Larsson Heidenblad, docent i historia, om begreppet ” the Hamming Question ”.

Den högre utbildningens frihet måste få samma grundlagsskydd som forskningens frihet har. Annars är den akademiska friheten bara halv, skriver representanter för SULF i Curies deba...

Fler än 80 doktorander har utbildats vid företagsforskarskolan i Umeå sedan starten. Numera finns doktoranderna inte bara i företag utan också i exempelvis kommuner, regioner och i...

Förväntningarna har alltid varit höga på historikern My Hellsing. Hon forskade framgångsrikt på elit och monarki, men blev till slut utbränd. Nu väljer hon noggrant sammanhang som ...

Kriser är destruktiva, men omvälvande händelser kan också väcka nya forskningsfrågor och sporra till utveckling. Det ser vi både från coronapandemin och under kriget i Ukraina, men...

Hur ska högskolesektorn styras och organiseras? För Vetenskapsakademiens är detta en av de viktigaste framtidsfrågorna för vetenskapen och forskningen i Sverige i höstens val, skri...

Forskarspråket har blivit allt svårare att förstå. Idag finns ett genuint behov av att forskare, oberoende av disciplin och sammanhang, blir bättre på att skriva, konstaterar Rebec...

Den som har en postdoktortjänst kan tvingas välja mellan att vara föräldraledig eller forska. Kjell Vowles, doktorand vid Chalmers, skriver om svårigheterna att förena familjeliv o...

Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastru...

Som många av er vet har ett av min hemstads två universitet en kontroversiell devis över entrén till aulan: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Devisen är bokstavligt ...

Den svenska universitetsvärlden har god beredskap för att ta emot ukrainska forskare. Det menar experter som Curie har pratat med.

Flera stora forskningsprojekt inom klimatområdet läggs på is som en följd av sanktionerna mot Ryssland. Det får konsekvenser för forskarnas möjligheter att bidra med ny kunskap om ...

Arbetet för en jämställd akademi och ett jämställt arbetsliv går oacceptabelt trögt. Kvinnor har både sämre arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor än män på svenska universitet ...

Samverkan och forskningskommunikation är en av våra mest värdefulla akademiska allmänningar. Dialogen bygger förtroende och respekt för olika kunskapshorisonter, problemformulering...

Gensaxen blev snabbt ett kraftfullt verktyg för växtförädling. Forskningen pågår över hela världen, men inom EU begränsas tillämpningen av lagstiftning som reglerar odling och komm...

IKEM vill få bukt med forskarbristen i kemiindustrin genom ett nytt perspektiv i högskolepolitiken. Deras förslag är bra, men för att industrins behov ska inkluderas bättre i forsk...

Hur kan vi bäst balansera vetenskaplig inspiration med respekt för forskningsmiljön och de akademiska traditionerna, undrar Rebecka Göransdotter.

Forskning inom utbildningsvetenskap ger många exempel på hur covid-19-pandemin påverkat samhället. Inte minst genom den snabba omställningen till distansundervisning, och vad den b...

Intresset för forskning och medicin har funnits sedan barnsben. Både hennes mamma och mormor var gynekologer. Själv doktorerade Karin Tegmark Wisell, i dag generaldirektör vid Folk...

I framtiden kommer vi inte bara att vilja läsa snärtiga, förenklade texter om nya vetenskapliga studier. Då finns också en strävan efter en djupare förståelse av att världen varken...

Forskning publiceras oftast i en artikel eller i en bok. Musikvetaren Johan Norrback valde istället att dokumentera sin forskning om självspelande flöjtur i en webbpublikation som ...

Vi måste prata om hur vi ska förhålla oss till universitet och forskare i auktoritärt styrda länder. Det menar Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet som inrättat en...

Det har blivit vanligare att andra länders stater blandar sig i verksamheten vid svenska lärosäten. När de politiska spänningarna i världen ökar behöver säkerhetsarbetet vid lärosä...

Frågan kan tyckas vara enkel att besvara. Självklart är det så att det finns många vetenskaper! Det säger ju sig själv att biologi, fysik, matematik, medicin, filosofi eller arkeol...

Krönika av civilingenjör Martin G Ljungqvist om vikten av att inspirera fler till att studera matematik. Själv har han använt sig av romanformen för detta.

Forskningskommunikation handlar inte bara om att förmedla fakta på ett lättbegripligt sätt. Det blev särskilt tydligt under coronapandemin. Om vi vill nå fler än dem som redan är ö...

Eleverna skulle välja ett djur för varje bokstav i alfabetet. ”Alkekung” skrev Love Dalén. Det djuret finns inte, sa läraren. Men alkekungen är en liten fågel, och pojken som ville...

Hon skriver om tradition och kreativitet och att skriva njutbara akademiska texter. Rebecka Göransdotter är doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet och knuten till...

När Rebecka Göransdotter började sin forskarutbildning under pandemin spelade Twitter en viktig roll för att göra den akademiska världen mer tillgänglig och begriplig.

Vi har en akut brist på forskarutbildade och specialister inom industrin. Det behövs upp till 8 000 forskarexaminerade i näringslivet till 2030, enligt en ny rapport om kemiindustr...

Betalväggar hindrar spridningen av forskningsresultat, både i tidningar och i vetenskapliga tidskrifter. Kan finansieringsmodellen gå hand i hand med forskares samverkansuppdrag el...

Vi inte vet hur framtiden kommer att gestalta sig och vilka kunskaper som kommer att behövas i morgon. Därför är den oförtrutna och stundom oglamorösa grundforskningen – beredskaps...

Hon skriver återkommande om tvärvetenskap, samverkan och forskningspolitik. Marie Cronqvist är lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. På sin fritid utforska...

Krönika av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist, som skriver om organdonationer och forskningen som kan göra att patienter kommer att klara sig utan immundämpande mediciner efter en...

System för textmatchning kan hitta likheter mellan texter. Idag används de av både vetenskapliga tidskrifter och inom akademin, som en hjälp att upptäcka plagiering. Men det finns ...

Anna Ohlin Saletti och Aina Edgren är doktorander vid Chalmers, men de har också andra arbetsgivare – som kommundoktorand hos Göteborgs stad, och industridoktorand hos företaget Ka...