Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Stark sol på röd och orange himmel med horisont i nederkant

Det nya ramprogrammet Horisont Europa har en budget på 95 miljarder euro och innehåller satsningar på vetenskaplig excellens, globala utmaningar och innovationer. Programmet ska bland annat underlätta EU:s gröna omställning. Foto: Luis Graterol

NYHET

Sverige ska bli bättre på att söka forskningsmedel från EU

Från och med i år finns ett nytt europeiskt ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa. En färsk nationell strategi ska få svenska forskare och företag att söka fler stöd än tidigare. I det föregående programmet gick drygt tre procent av pengarna till Sverige.

Horisont Europa är namnet på EU:s program för forskning och innovation som gäller mellan 2021 och 2027. Programmet har en budget på 95 miljarder euro och ett upplägg som liknar det i föregångaren Horisont 2020 med tre spår (pelare). Det finns ett spår för satsningar på vetenskaplig excellens, ett för globala utmaningar och ett tredje med fokus på innovationer.

– Det är en fortsättning på Horisont 2020 så man känner igen mycket, säger Sven Stafström som är generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

I den första pelaren som är inriktad på att stödja idéer med vetenskaplig spetsexcellens ingår som tidigare Europeiska forskningsrådet, ERC. Där finns också stöd till forskningsinfrastruktur och det så kallade mobilitetsstödet (Marie Skłodowska Curie) som på olika sätt ska bidra till att forskare rör sig mer mellan länder. Gemensamt för alla är att det är forskare som söker stöd för projekt och att det är fokus på vetenskaplig excellens.

Breda mål

Över hälften av budgeten går till pelare två där stödet istället delas ut för ett uttalat syfte. Här handlar det om att ta sig an globala utmaningar. Pelaren omfattar sex kluster, ungefär på samma sätt som samhällsutmaningarna i föregående program.

Här finns också så kallade missions, eller uppdrag, där breda mål ska nås genom tvärvetenskapliga samarbeten som utöver forskare och företag ska involvera också exempelvis civilsamhälle eller offentlig sektor.

– Idén är intressant. Man sätter upp ett tydligt mål och samlar de kompetenser som behövs för att jobba mot målet. Sen är det ännu inte helt klart hur det ska genomföras eller vad det ska leda till, säger Sven Stafström.

Pelare tre stödjer innovationer. En nyhet är European Innovation Council (EIC) som ska finansiera projekt i olika stadier där förslagen ska komma från forskare och företag. Här finns också ett institut inriktat på att finansiera produktutveckling.

”Det är viktigt att de bästa söker”

Dessutom finns en fjärde, övergripande del, som ska stimulera europeisk samverkan. Syftet är att få till en mer jämlik forskning och innovation i Europa.

I Sverige är det Vetenskapsrådet och Vinnova som är ansvariga för att informera potentiella svenska deltagare om programmets olika delar. Forskningsfinansiärerna har också experter i programkommittéer som styr ramprogrammet.

– Nu gäller det för forskare i akademi och industri att söka. Man kan uppfatta att det är mycket arbete med att söka och formera team men det är viktigt att de bästa söker. Vetenskapsrådet och Vinnova har en viktig roll att informera om utlysningar på universitet och industrin.

Mer pengar till Sverige

När två tredjedelar av pengarna i det förra ramprogrammet kontrakterats, hade 3,4 procent av medlen gått till Sverige, visar en sammanställning från Vinnova.

I det här ramprogrammet ska det gå bättre. Regeringen har därför tagit fram en nationell strategi för svenskt deltagande i ramprogrammet Länk till annan webbplats. som presenterades i oktober.

– En viktig del i den är att Sverige ska bli bättre på att söka forskningspengar från EU. Vi hade kunnat vara bättre på att söka från förra ramprogrammet, säger Sven Stafström.

Vetenskapsrådet har tillsammans med Vinnova, Forte, Formas, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen tagit fram ett förslag till strategin. Sven Stafström konstaterar att flera delar i den slutgiltiga versionen är identiskt med detta.

Saknar några inslag

Samtidigt tycker han några inslag fattas, som exempelvis det europeiska forskningsområdet ERA. Det är en vision om ett enat forskningseuropa där forskare, vetenskaplig kunskap och teknik kan röra sig fritt.

– Jag saknar det perspektivet i strategin. Sverige är ett starkt forskningsland som kan bidra med initiativ för att stärka europeisk forskning. Vi kan i dialog med andra länder påverka, framför allt att andra länder ska satsa mer på forskning.

Han saknar också skrivningar om partnerskapsprogrammen, som finansieras av EU och nationella forskningsfinansiärer gemensamt.

– Vi lyfte fram att Sverige skulle kunna ha en viktig roll i ett sådant program, både som deltagare och som ledare. Vetenskapsrådet vill ta en ledande roll i europasamarbetet när det handlar om antibiotikaresistens och hade gärna sett att det stöttats tydligt av regeringen, men det kom inte med, säger Sven Stafström.

EU:s forskningsprogram Horison Europe's webbplats (English) Länk till annan webbplats.

Regeringens rapport: En nationell strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021-2027 Länk till annan webbplats.

95 miljarder euro till excellens, globala utmaningar och innovationer.

Horisont Europa har en total budgetpå 95 miljarder euro. Så här ska pengarna fördelas:

  • Pelare 1 (cirka 25 miljarder): Stöd till vetenskaplig excellens.
  • Pelare 2 (cirka 53,5 miljarder). Stöd för att möta globala utmaningar, som är indelad i sex kluster:
  1. Hälsa,
  2. Kultur, kreativitet och inkluderande samhällen,
  3. Civil säkerhet för samhället,
  4. Digitala frågor, industri och rymden,
  5. Klimat, energi och mobilitet, samt
  6. Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö. Här ingår också så kallade missions, eller uppdrag, samt de europeiska partnerskapen.
  • Pelare 3 (cirka 14 miljarder): Stöd till innovationer.
  • Övergripande del (3 miljarder): Finansierar konsortier för att stärka de 13 EU-länder som har minst utvecklad forskning och innovation, exempelvis genom att skapa nätverk.

Så gick det i EU:s förra ramprogram Horisont 2020

Av ramprogrammet Horisont 2020:s totala 80 miljarder euro hade i oktober 2020 cirka 60 miljarder euro kontrakterats. Av den summan har cirka 2,03 miljarder euro gått till Sverige, vilket motsvarar 3,4 procent av alla beviljade medel. Det placerar Sverige på nionde plats efter Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna, Belgien och Schweiz, visar siffror från Vinnovas rapport om svenska aktörers deltagande i Horisont 2020, från 2014 till oktober 2020.

Den största delen av pengarna har gått till universitet som tillsammans fått 56 procent av medlen som gick till Sverige. Listan toppas av KI följt av Lunds universitet, KTH, Chalmers och Upp¬sala universitet. Drygt en fjärdedel av de medel som beviljas till Sverige har gått till näringslivet. Det företag som har fått mest medel är GKN Aerospace Sweden.

Vinnovas rapport: Horisont 2020 - årsbok 2020 Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 22 februari 2022

Charlie Olofsson

Det finns en lång tradition av samarbete mellan forskare i Norden, men nu blickar många istället ut mot Europa. Har det nordiska samarbetet spelat ut sin roll? Curie har frågat någ...

Nyhet 14 december 2021

Siv Engelmark

Klimatförändringar, cancer och förorenade hav. Det är några av de stora samhällsutmaningar som EU-kommissionen med hjälp av civilsamhälle och medborgare vill lösa till 2030. Satsni...

Nyhet 2 december 2020

Natalie von der Lehr

Svenska humsamforskare borde oftare söka medel ifrån Europeiska forskningsrådet. Det menar Stefan Svallfors. – Jag är helt övertygad om att det finns ett antal forskare inom human...