Forskarnas råd för en framgångsrik ansökan

Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, lyfter betydelsen av att våga gå utanför det förväntade och samarbeta med inspirerande forskare från andra discipliner.

– Det är jätteviktigt att man försöker hitta sammanhang där man kan träffas utanför sin egen disciplin eller sin egen institution. För mig som språkhistoriker har det varit väldigt givande att samarbeta med arkeologer, mikrobiologer, genetiker och religionshistoriker, säger hon.

Hon uppmanar sökande att utmana status quo.

– Var inte rädd för att ifrågasätta rådande antaganden inom ditt forskningsområde. Att presentera en radikalt ny idé kan vara riskabelt, men det kan också visa på djärvhet och innovation, säger Jenny Larsson.

Läs utlysningen noga

Hon betonar också vikten av att läsa utlysningen noga och att formulera sina forskningsfrågor väl för att kunna motivera varför de är viktiga och vad som är nytt.

Även Alexandra Krettek, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde, framhåller betydelsen av att läsa anvisningarna i utlysningstexten ingående.

– Är det verkligen en utlysning för mig, passar min forskning för det som efterfrågas? Om man är en rutinerad forskare kan man anpassa sig lite, men som ny ska det vara mitt i prick, säger hon.

Hon understryker också vikten av att göra ansökan lättillgänglig för granskarna.

Den ska vara klar och tydlig, utan vare sig stavfel, syftningsfel eller andra grammatiska fel. Förklara facktermer och undvik slarv eller halvdant översatt engelska, säger Jenny Larsson och citerar Esaias Tegnérs välbekanta citat:

– Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.

Hon tycker inte heller att man ska vara rädd för att utforska hur AI kan användas som en del i skrivprocessen. Forskaren kan få hjälp att utveckla idéer och hitta nya infallsvinklar som hen själv inte hade tänkt på. Det kan också vara ett stöd för att strukturera texten och vässa formuleringarna.

Fokusera på problemställningen

Andreas Dahlin, biträdande professor i tillämpad ytvetenskap vid Chalmers tekniska högskola betonar liksom Jenny Larsson och Alexandra Krettek att man bör tänka på tydligheten om granskarna inte är insatta i ämnet.

Han framhåller även en annan aspekt som är viktig att förmedla i ansökan.

– Fokusera på att förklara vad det handlar om för problem snarare än på hur det ska lösas. Om granskarna inte förstår vad man vill uppnå så blir det inte så intressant att läsa om hur man ska göra det.

Förklara forskningsprojektet i bilder

Att berätta en historia eller visa upp ett redan påbörjat pilotprojekt, kan också göra att ansökan ger ett mer bestående intryck, påpekar Jenny Larsson. Likaså att använda metaforer eller bilder. Det finns illustratörer som är specialiserade på att illustrera just forskning och vetenskapliga idéer.

Var inte rädd för att ifrågasätta rådande antaganden inom ditt forskningsområde.

Alexandra Krettek är också inne på användningen av bilder. Hon föreslår att man först gör en skiss av projektidén på runt 400 ord och visar i en figur hur delsyftena leder till det övergripande syftet.

– Presentera sedan muntligen skissen och figuren för kollegor. På så vis kan man upptäcka om det finns tankeluckor i projektidén, som kanske inte alltid framkommer tydligt i skrift.

De tre forskarna framhåller alla vikten av att ta hjälp av andra, både av personer som är insatta i ämnet och inte. Det kan vara kolleger, mentorer och andra forskare.

Missa inget om forskningens villkor. Prenumerera på Curie du också!

På flera lärosäten finns olika nätverk och forskningsstöd som hjälper till med ansökningar. De kan förhandsgranska och ge återkoppling på ansökan. Jenny Larsson berättar att hennes ansökan brukar ta form först i samspelet med andra.

Påbörja ansökan i god tid

En annan avgörande faktor är att vara ute i god tid för hinna att läsa in sig på utlysningen och förbereda underlag. Andreas Dahlin råder den som söker att påbörja sin ansökan flera månader eller upp till ett år innan. Om den kommande utlysningen bara är öppen under en kortare tid kan man läsa den föregående utlysningen för att få en uppfattning om vad som efterfrågas.

Fokusera på att förklara vad det handlar om för problem snarare än på hur det ska lösas.

Är det flera medsökande så kan det ta tid, både att bygga upp gruppen, och att få in korrekta underlag från alla. Det är sedan huvudsökande som har ansvaret för att sammanställa ansökan så att den får ett bra flyt, menar Alexandra Krettek.

Hon uppmanar också sökande att inte vänta med att skicka in ansökan till i sista minuten.

– Uppstår något tekniskt problem i det digitala ansökningssystemet kan det vara svårt att få hjälp. Det vore olyckligt om det gör att en fantastisk ansökan inte kan skickas in.

Skriv ut ansökan på papper

Alexandra Krettek tipsar också om att skriva ut och läsa ansökan på papper innan man skickar in den. Då kan man upptäcka annat än om man bara hade läst ansökan på skärmen.

Om ansökan ändå inte blir beviljad är det viktigt att inte ge upp, menar Jenny Larsson.

– Försök igen!