Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Hon höll sig långt borta från fikarum och ovala bord när hon skrev sin avhandling. Ulrika Carlsson skriver om behovet av att få utveckla sina idéer ifred, innan de skärskådas av...

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....

Bredda användningen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV till nya forskningsområden och till forskare och grupperingar utanför akademin. Det skulle öka företagens konkurrensk...

Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond, lämnade akademin för museivärlden. Miljöteknikforskaren Pontus Cerin har återvänt efter fem år på en myndighet. Båda önskar att fler...

Samverkan mellan akademi och omgivande samhälle kan inte vara något mål i sig. Menar vi allvar med att samverkan ska bli till ömsesidig vinning behöver fokus flyttas från att vi...

Samverkan och forskningskommunikation är en av våra mest värdefulla akademiska allmänningar. Dialogen bygger förtroende och respekt för olika kunskapshorisonter, problemformulering...

IKEM vill få bukt med forskarbristen i kemiindustrin genom ett nytt perspektiv i högskolepolitiken. Deras förslag är bra, men för att industrins behov ska inkluderas bättre i forsk...

Vi har en akut brist på forskarutbildade och specialister inom industrin. Det behövs upp till 8 000 forskarexaminerade i näringslivet till 2030, enligt en ny rapport om kemiindustr...

Betalväggar hindrar spridningen av forskningsresultat, både i tidningar och i vetenskapliga tidskrifter. Kan finansieringsmodellen gå hand i hand med forskares samverkansuppdrag el...

Hon skriver återkommande om tvärvetenskap, samverkan och forskningspolitik. Marie Cronqvist är lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. På sin fritid utforska...

SLU har länge haft samverkanslektorer som ska få fart på kontakterna med omvärlden. Idag har lärosätet drygt 20 lektorer som samverkar med allmänhet, myndigheter, näringsliv och an...

Den 1 juli 2021 skrevs lärosätenas ansvar för ett livslångt lärande in i högskolelagen. Högskolor och universitet ska utbilda yrkesverksamma som påverkas av den förändrade arbetsma...

Veterinärmedicinen och humanmedicinen brukar betraktas som ”skilda världar”, men under coronapandemin har dessa världar mötts. När ett covidtest ska analyseras spelar det faktiskt ...

För att akademin inte ständigt ska behöva anpassa sig efter politiska intressen, eller krampaktigt försvara sina ideal, måste våra samtal om samverkan grunda sig på forskning i stä...

Snabbare skidor och bättre tester av däck och fordon. Det är målet för Snöakademin, ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och industrin som handlar om forskning kring den...

Myndigheternas hantering av coronapandemin ska vila på vetenskaplig grund. Hur använder de sig av forskning i beslutsfattandet och vilken roll har forskare spelat? Curie har frågat...

Innovation och forskning är nyckeln till svensk industris framtida konkurrenskraft – men bara om forskningen kan omsättas till industrins behov och kommersialiseras framgångsrikt. ...

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag ...

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mella...

Samverkan är ett uttryck på modet inom den vetenskapliga världen idag. Men vad innebär det egentligen? Vem ska samverka med vem, och om vad? Risken är att begreppet skymmer det fak...

Året närmar sig sitt slut, och vi är många som ser fram emot en välbehövlig julledighet. Det återstår dock ännu lite tid för att ta itu med oavslutade arbetsuppgifter och planera d...

En ständigt återkommande diskussion, bland såväl forskare och finansiärer som bland politiker och potentiella avnämare, är forskningens nytta, skriver Ruth Mannelqvist.

Härom veckan lämnade den statliga Tillitsdelegationen ännu ett betänkande (SOU 2019:43) där man framhöll att tillit leder till bättre resultat, skriver Ruth Mannelqvist.

Härom veckan satt jag med vid en disputation i rättsvetenskap, skriver Ruth Mannelqvist.

Jag har under många år studerat den allmänna sjukförsäkringens rättsliga reglering. Mina forskningsresultat kan sammanfattas i den något drastiska slutsatsen att lagen får oss att ...

Mejlet inleds med ”Undrar om det finns möjlighet att få lite av din tid…” och brevskrivaren fortsätter sedan att berätta om sin fru, som varit sjuk under en tid och inte längre bev...

Hon skriver om forskning och forskningsbehov inom rättsvetenskap och sjukförsäkring. Ruth Mannelqvist är professor vid Umeå universitet och forskar om sjukförsäkringen, arbetsförmå...

Vi väljer att kroka arm snarare än konkurrera med varandra, skriver rektorerna för de tre Stockholmsuniversiteten Karolinska institutet, Stockholms universitet och KTH. Tillsammans...

Att kunna betala med kontanter eller att valsedlar inte borde plockas offentligt. Frågor som rör integritet intresserar den politiskt engagerade matematikprofessorn Svante Linusson...

Hur knepig är samverkan mellan akademin och andra delar av samhället? Curie bad en kommun, ett ideellt förbund och en professor som är van att arbeta med industrin att berätta om s...

Förväntningarna på forskare att samverka med det omgivande samhället har ökat de senaste tio, femton åren – men många vittnar också om vilka utmaningar det innebär. Jonas Stier fo...

Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet, håller med Fanny Forsberg Lundell om att skiljelinjen mellan forskarroll och aktivistroll måste vara tydlig. Men hennes ”forskningsargum...

En tidig eftermiddag 1963 svängde den spanske poeten José Bergamín (1895-1983) in på sin gata och upptäckte att hans lägenhet brunnit ner till grunden, med Guardia Civil som passiv...

När slutar forskaren att vara just forskare? Är det när resultaten publicerats? Om forskaren ska få samhället att känna till resultaten blir den då lobbyist? Lunds universitets rek...

Fältforskningsstationer ger forskare möjlighet att komma nära det som ska studeras. De är viktiga nav där fruktsamma samarbeten kan uppstå. Tidigare har det inte funnits mycket for...

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetens...

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer a...

Samhällsvetare förväntas ofta ge svar på vilken politisk åtgärd som mest effektivt uppnår ett uppställt mål. Men vilka åtgärder ska man ta i beaktande? Bör man begränsa sig till så...

Hon skriver om gränslandet mellan forskning och samhället och om hållbara transportsystem. Anna Pernestål Brenden forskar på KTH om självkörande fordon och mobilitetstjänster. På s...

Han skriver om nationalekonomi, politik och vetenskapliga metodfrågor. Robert Östling forskar vid Institutet för internationell ekonomi och studerar bland annat effekten av plötsli...

Björn Wiman uttryckte det väl i Dagens Nyheter förra söndagen: vi var alla upptagna med ”tänk om”. Platsen för terrordådet valdes av just det skälet, för att ”tänk om” var giltigt ...

En av de mer omskrivna filmerna just nu är Citizen Schein av Maud Nycander, Jannike Åhlund och Kersti Grunditz Brennan. Den har fått goda recensioner och lett till flera kultu...

Krönika av Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, om samverkan som ett bedrägligt begrepp i forskningssammanhang.

När nya medel till forskning och utbildning fördelas ska också samverkan vägas in. I höstens budgetproposition kommer förslag om hur det ska gå till, baserat bland annat på en mode...

Omvandlingen av offentligheten kastar om förutsättningarna för den utåtriktade kunskapsförmedlingen för alla forskare. Denna typ av samverkan är central för både humanister och sam...

Ann-Katrin Bäcklund, dekan på samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, är kritisk till skriften Kunskapens nya rörelser. Den blandar ihop samhällsvetenskap med human...

Universiteten är en självklar del av samhället och olika former av samverkan över sektorsgränser behövs för att möta framtida utmaningar. Men för att regeringens samverkanssatsning...

Att samverka och sätta kunskap i rörelse i samhället är en del av forskningens uppdrag enligt lag. Men hur ska det gå till om etablerade plattformar som tidningar är på väg att för...

Det talas mycket om nätverkandets roll inom akademin. Särskilt om hur betydelsefullt det är för forskningen, både i det inledande skedet när forskningsidén föds, under själva forsk...

Min sista krönika slutar i en förhoppning om en ny början. En vision om en akademisk aktör som formerar sina styrkor och som tydligare tar sitt ansvar. Att universitet och högskolo...

Ikea sponsrar forskning vid Linnéuniversitetet, bland annat genom en egen professur. – Du kan finansiera akademisk forskning, men inte köpa resultat, säger innehavaren Saara Taala...

Samverkan mellan akademi och näringsliv förknippas ofta med samhällsnytta. Men kan samarbetet bli för nära? Hur fristående är egentligen forskare som finansieras av företag? Läs de...

Riksdagsledamoten Berit Högman och forskaren Gustaf Arrhenius har haft stort utbyte av att följa varandra på respektive arbetsplatser. Utbytesprogrammet arrangerades 2015 för tredj...

Han har mötts av brist på utrustning, vetenskapliga kontakter och självförtroende. Tillsammans med forskare i Mali undersöker Lennart Bergström, professor i miljökemi, vilka kemisk...

En av de bästa sakerna med att arbeta som forskare är att man får omge sig med en ständig ström av unga och ambitiösa studenter och medarbetare, skriver Jens Sundström.

Det talas ofta om att forskning ska göra ett avtryck som sträcker sig utanför akademin. Med ord som ”impact”, nytta, samverkan och samproduktion växer en bild fram av forskning som...

Förra året blev University of Strathclyde i Glasgow utsett till årets universitet i Storbritannien. Curie åkte till Skottland för att lära sig mer om platsen för nyttigt lärande.

Förhållandet mellan politik och vetenskap är inte okomplicerat, skriver Katrine Kielos i en krönika om hur forskning och politik hänger samman.

Samarbete mellan forskare vid universitet och högskolor och kommersiella företag är en viktig kanal för kunskapsflöden mellan akademin och det övriga samhället, skriver Anders Bros...

”Mitt namn är Lena och jag tänker inte va tyst. Jag tänker inte bara sitta här och vänta på att bli kysst”. Så inleds refrängen i Lena Philipssons ”Lena Anthem” som skvalade ur hög...

Om humanisternas roll i samhället, skriver Jonna Bornemark.

Under senare år har jag forskat mycket om de styrningsförändringar som äger rum i offentlig sektor, skriver Patrik Hall.

Det finns 5 000 urfolk i över 70 länder, sammantaget utgör de närmare 400 miljoner människor. På många håll i världen möter de stora svårigheter och blickar vi bakåt kan vi konstat...

I början av augusti besökte jag för första gången ett olympiskt arrangemang. Som ni alla känner till var platsen London. På det hela taget var det en trevlig och inspirerande erfar...

Internationalisering lyfts fram som ett angeläget verksamhetsområde vid universiteten. Jag hör till dem som tycker att forskningen och undervisningen utvecklas av internationell di...

Universitetens huvudsakliga uppgifter består i att forska och undervisa. Under senare tid har det allt oftare betonats att det också är viktigt att resultaten är samhällsrelevanta....