Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar som handläggare på Kungliga biblioteket med frågor om öppen...

Hur tar man fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap? Erik Stattin skriver om regeringsuppdraget som Kungliga biblioteket ska redovisa till hösten.

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krä...

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, ...

Ibland kan det vara svårt att dra en gräns mellan vetenskap och teknik. Vetenskap behöver teknik och teknikutvecklingen behöver vetenskapernas kunskaper. Men det finns ett sätt som...

European Open Science Cloud, EOSC, kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Därför är det viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem –...

Hundra procent öppen publicering, lägre kostnader och en transparent prismodell. Det är SUHF:s mål för de avtal mellan svenska lärosäten och vetenskapliga förlag som ska ersätta de...

Svenska forskare är dåliga på att rapportera in resultat från kliniska studier. Många resultat går inte att hitta varken i databaser eller artiklar, visar en rapport från organisat...

Hack for Sweden vill skapa samhällsnyttiga lösningar i dialog med medborgarna. En väg är årliga hackatons där deltagarna tävlar i innovation. Men det behövs både medel och människo...

Det nya avtalet mellan svenska lärosäten och förlaget Elsevier är på plats. Svenska forskningsartiklar kommer därmed att kunna publiceras med omedelbar öppen tillgång till över 2 0...

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för...

För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt...

Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för ...

Plan S är ett europeiskt initiativ för att skynda på utvecklingen mot att forskningsresultat ska bli öppet tillgängliga för alla. Enligt planen ska alla vetenskapliga resultat som ...

Digitaliseringen av vetenskapliga tidskrifter har ökat utbudet på universiteten. Men förlagens paketförsäljning av elektroniska tidskrifter innebär också nackdelar för forskarna, e...

Förlagsjätten Elsevier tar betalt för både läsrättigheter och öppen publicering på nätet. För de svenska lärosätena medför detta skenande kostnader. Förhandlingarna bröt samman i m...

Arkiven är mänsklighetens minnen över vad vi gjort. Lyssna på arkeologen Åsa Larsson, Riksantikvarieämbetet, som berättar om digitaliseringens betydelse för arkeologin för att beva...

Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, s...

Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nel...

Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhamm...

Curie har pratat med forskare som delar språkdata, vattenmodeller och DNA-sekvenser över hela världen. De praktiska utmaningarna ser olika ut beroende på forskningsfält, men gemens...

Forskningsdata görs allt oftare tillgängliga på nätet. Trenden stöds av såväl EU-kommissionen och regeringen som av olika forskningsfinansiärer. Men utvecklingen kräver också att m...

I USA har offentlighetslagstiftning tvingat allt fler forskare att på begäran lämna ut mejl och annan korrespondens. Om det är ett problem eller inte och vad det betyder för forskn...

Almedalsveckan i Visby med öppna seminarier och event beskrivs ofta som något unikt i både svensk och internationell press, skriver Annika Olsson.

Öppen tillgång ska vara standard för både forskningsdata och vetenskapliga publikationer, skriver Gustav Nilsonne.

Tiden är inne för oss forskare att öppet publicera de data som ligger till grund för våra vetenskapliga publikationer. Låt mig förklara varför, skriver Gustav Nilsonne.

I teorin kan jag lätt komma åt alla modeller, data och analysskript från mina år som doktorand, skriver Malin Sandström.

Hon skriver om beräkningsbiologi, dataexplosionen och att göra övergången från forskare till akademins yttre kretsar. Till vardags arbetar Malin Sandström med neuroinformatik för d...

Jag jobbar inom ett fält som håller på att drunkna i data, men ändå är svältfött på information. Det är en erfarenhet som jag och mina kolleger knappast är ensamma om, men kanske s...

Å ena sidan förhoppningen att forskningen ska leda till många värdefulla patent. Å andra sidan kommande krav på open access för forskningsdata. Går de att kombinera? Ja, men det kr...

Fler citeringar, större genomslag, bättre nätverk. Forskningssekreterare Magnus Friberg på Vetenskapsrådet ser stora vinster för forskare som gör sina data tillgängliga för alla.

Det började – som så ofta ­– med ett affekterat blogginlägg, skriver Anne Brynolf.

En sak som är trist med att blogga, twittra eller i annat forum tipsa om forskning är att så mycket ligger gömt bakom lås och bom, skriver Anne Brynolf.

Ökad kvalitetskontroll och open access-publicering av vetenskaplig litteratur. Det är målet med ett projekt som startade vid årsskiftet.

Antalet artiklar som publiceras i open access har ökat med 30 procent om året sedan 2000. Allt fler statliga och privata forskningsfinansiärer i Sverige kräver att resultaten ska v...