Covid-19
När coronaviruset spreds över världen hamnade forskningen i fokus. Hur tar man fram vaccin och botemedel? Och kan man lita på forskningsresultat som inte hunnit granskas av andra forskare? Läs i Curie om pandemins konsekvenser för forskarvärlden och sättet att bedriva forskning.
Senaste artiklarna
Krönika
19 december 2022
Marie Cronqvist: Digitala forskarmöten gav livsluft under pandemin
Till följd av pandemin blev många resor och möten inställda. Men samtidigt knöts närmare band mellan forskare från olika delar av världen tack vare digitala träffar, skriver Marie Cronqvist.
Nyhet
24 augusti 2022
Vilka lärdomar kan forskningen dra av pandemin?
Eva Barkeman
Vikten av fri grundforskning och möjligheten att minska resandet genom fler digitala möten. Det är några av lärdomarna som kan dras av coronapandemin, enligt flera av riksdagspartierna.
Nyhet
31 maj 2022
”Kriser gör forskarnas roll tydligare”
Charlie Olofsson
Kriser är destruktiva, men omvälvande händelser kan också väcka nya forskningsfrågor och sporra till utveckling. Det ser vi både från coronapandemin och under kriget i Ukraina, menar forskarna Martin Kragh och Olof Åslund som Curie talat med.
Nyhet
24 maj 2022
Registersatsning ska ge svar på frågor om pandemin
Helena Östlund
Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastruktur upp som kombinerar ett 20-tal databaser från olika myndigheter och aktörer. Programledaren Torsten Persson hoppas att det ska ge oss en mer fullständig bild av hur pandemin har påverkat samhället.
Krönika
4 maj 2022
Pernilla Nilsson: Pandemin kräver mer än medicinsk forskning
Forskning inom utbildningsvetenskap ger många exempel på hur covid-19-pandemin påverkat samhället. Inte minst genom den snabba omställningen till distansundervisning, och vad den betytt för barn och ungdomars kunskap och hälsa, skriver Pernilla Nilsson som är huvudsekreterare för utbildningsvetenskap på Vetenskapsrådet.
.png)
Krönika
31 januari 2022
Christopher Kullenberg: Vetenskapens motsägelsefulla roll i samhället
I dessa tider passerar inte en dag utan att det som jag tänker beskriva utspelar sig rakt framför våra ögon, när vi slår på radion eller skrollar våra sociala medieflöden. Det handlar om mRNA-vacciner, flockimmunitet, mutationer och munskydd. Men det handlar i lika hög grad om rörelsefrihet, restriktioner och hur mental hälsa påverkas av isolering, skriver Christopher Kullenberg.
.png)
Krönika
12 januari 2022
Per Sandin: Ensamma genier och digitaliereringens badvatten
Under snart två år har det akademiska arbetet fått anpassas till pandemin. Över en natt tvingades vi ställa om till distansundervisning. Det gick sådär till en början, skriver Per Sandin.
Nyhet
15 december 2021
Distansarbete skapar nya frågor för forskningen
Carina Järvenhag
Covid-19 har inte bara förändrat hur och var vi arbetar, utan också villkoren för forskning om arbetsliv och hälsa. När miljoner människor över hela världen har jobbat på distans efterfrågas nya vetenskapliga studier – och vissa gamla ”sanningar” visar sig inte längre vara relevanta.
Krönika
16 november 2021
Amina Manzoor: Dags för journalister och forskare att rannsaka sig själva
Krönika av Amina Manzoor, medicinreporter, om behovet av självrannsakan i pandemins spår.
Nyhet
22 september 2021
Sverige står för hälften av Nordens covid-19-forskning
Charlie Olofsson
Sverige har satsat nästan lika mycket pengar på forskning om covid-19 som de övriga nordiska länderna tillsammans. Enligt kartläggningen finns också stora skillnader i hur länderna fördelat pengarna mellan olika ämnen. Medan Sverige lagt 80 procent av medlen på medicinsk forskning har Norge satsat 67 procent på forskning inom samhällsvetenskap.