Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Humaniora och samhällsvetenskap är inget garnityr

Covid-19 pandemin visar tydligt hur viktiga analyser av samhälle och kultur är för att hantera de stora utmaningar världen står inför. Humaniora och samhällsvetenskap måste därför fortsätta att spela en central roll i svensk forskning, skriver Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond inför den kommande forskningspropositionen.

Kvinna med ljust halvlångt hår.

Marika Hedin. Foto: Stefan Tell

I diskussionerna om vad vi i Sverige vill åstadkomma med vår forskningspolitik har regeringen betonat att de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, bör vara vägledande. I samhällsdebatten formuleras ibland argument om att lösningarna på de mest brännande samhällsutmaningarna bara kan levereras av vissa vetenskaper. Humaniora och samhällsvetenskap beskrivs som ett slags garnityr på den egentliga huvudrätten som måste bestå av medicin, naturvetenskap och teknik. Och när resurserna måste prioriteras är det lätt att plocka bort persiljekvisten.

Men så kom våren år 2020. En pandemi – som inte var oväntad, men som vi planerat för med tidshorisonten ”någon gång” – slog till med en oerhörd kraft och snabbhet. Vi befinner oss mitt i en global samhällsutmaning. Människor i vår närhet drabbas direkt den här gången.

Då har det också blivit tydligt att världens uppmärksamhet vänts mot vetenskapen för att finna lösningar – och inte bara mot den medicinska vetenskapen, utan mot alla vetenskapsområden.

För att förstå hur vi ska förhålla oss till pandemin har vi använt historiska paralleller till spanska sjukan 1918 och kopierat uttryck som ”pandemins andra våg”. Hela krisbegreppet – när pratar vi om en ”kris”, och när börjar vi beskriva den som över? – visar sig som en kulturell konstruktion, men med högst konkreta följder för vårt dagliga liv.

Vi försöker förstå konsekvenserna av en politisk utveckling mot hårdare centralstyrning och inskränkta medborgerliga rättigheter, samtidigt som folkliga protester bryter ut. Och hur kunde det internationella samarbetet så snabbt komma i gungning? Vi använder beteendevetenskap och psykologi när vi planerar smittskyddsåtgärder. Ekonomisk historia och nationalekonomiska framtidsmodeller behövs för att formulera en politik som förebygger en ekonomisk samhällskollaps.

Medierna försöker å ena sidan tydliggöra och beskriva hur vetenskap arbetar i realtid, å den andra drivs de av sin egen affärslogik där ”klickbara rubriker” gynnar katastrofbilder och braskande dödstal. Vi ser varje dag utmaningarna med hur statistik formuleras och används, i ett polariserat och aggressivt samhällsklimat. Och grundläggande filosofiska frågor om vad ett liv egentligen är värt, och om man kan värdera olika liv på olika sätt, har blivit smärtsamt aktuella.

Allt det covid-19 har orsakat visar oss att ett mångvetenskapligt angreppssätt inte är resursslöseri, utan tvärtom helt nödvändigt för att hantera de globala utmaningarna.

All vetenskap behövs för att förstå och hantera de stora utmaningar världen står inför. Men utan humaniora och samhällsvetenskap kan vi inte avgränsa eller formulera relevanta forskningsfrågor. Samhälleliga och kulturella analyser är nödvändiga för att skapa nya lösningar, och för att utnyttja existerande alternativ på ett effektivare sätt. De humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskaperna måste därför kunna fortsätta att spela en central roll i svensk forskning, och det vill Riksbankens Jubileumsfond spela in i arbetet med den nya forskningspropositionen.

Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 17 december 2020

Natalie von der Lehr

Pandemin har satt sin prägel på forskningspropositionen som också innehåller flera andra satsningar på samhällsutmaningar. Regeringen höjer även basanslagen till lärosätena och öka...

Nyhet 3 juni 2020

Natalie von der Lehr

Hon kallar sig själv för en forskningspolitisk nörd. Hör latinlektorn Moa Ekbom berätta om hur coronakrisen påverkat hennes undervisning och vad hon skulle säga om hon fick en minu...

Krönika 23 april 2020

Det här året inledde jag med ett löfte om att lämna plats för det okända, det oplanerade, det ännu icke tänkta. Föga anade jag då, hur oplanerbart, okänt och otänkbart allt plötsli...