debatt
Humaniora och samhällsvetenskap är inget garnityr
Covid-19 pandemin visar tydligt hur viktiga analyser av samhälle och kultur är för att hantera de stora utmaningar världen står inför. Humaniora och samhällsvetenskap måste därför fortsätta att spela en central roll i svensk forskning, skriver Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond inför den kommande forskningspropositionen.
I diskussionerna om vad vi i Sverige vill åstadkomma med vår forskningspolitik har regeringen betonat att de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, bör vara vägledande. I samhällsdebatten formuleras ibland argument om att lösningarna på de mest brännande samhällsutmaningarna bara kan levereras av vissa vetenskaper. Humaniora och samhällsvetenskap beskrivs som ett slags garnityr på den egentliga huvudrätten som måste bestå av medicin, naturvetenskap och teknik. Och när resurserna måste prioriteras är det lätt att plocka bort persiljekvisten.
Men så kom våren år 2020. En pandemi – som inte var oväntad, men som vi planerat för med tidshorisonten ”någon gång” – slog till med en oerhörd kraft och snabbhet. Vi befinner oss mitt i en global samhällsutmaning. Människor i vår närhet drabbas direkt den här gången.
Då har det också blivit tydligt att världens uppmärksamhet vänts mot vetenskapen för att finna lösningar – och inte bara mot den medicinska vetenskapen, utan mot alla vetenskapsområden.
För att förstå hur vi ska förhålla oss till pandemin har vi använt historiska paralleller till spanska sjukan 1918 och kopierat uttryck som ”pandemins andra våg”. Hela krisbegreppet – när pratar vi om en ”kris”, och när börjar vi beskriva den som över? – visar sig som en kulturell konstruktion, men med högst konkreta följder för vårt dagliga liv.
Vi försöker förstå konsekvenserna av en politisk utveckling mot hårdare centralstyrning och inskränkta medborgerliga rättigheter, samtidigt som folkliga protester bryter ut. Och hur kunde det internationella samarbetet så snabbt komma i gungning? Vi använder beteendevetenskap och psykologi när vi planerar smittskyddsåtgärder. Ekonomisk historia och nationalekonomiska framtidsmodeller behövs för att formulera en politik som förebygger en ekonomisk samhällskollaps.
Medierna försöker å ena sidan tydliggöra och beskriva hur vetenskap arbetar i realtid, å den andra drivs de av sin egen affärslogik där ”klickbara rubriker” gynnar katastrofbilder och braskande dödstal. Vi ser varje dag utmaningarna med hur statistik formuleras och används, i ett polariserat och aggressivt samhällsklimat. Och grundläggande filosofiska frågor om vad ett liv egentligen är värt, och om man kan värdera olika liv på olika sätt, har blivit smärtsamt aktuella.
Allt det covid-19 har orsakat visar oss att ett mångvetenskapligt angreppssätt inte är resursslöseri, utan tvärtom helt nödvändigt för att hantera de globala utmaningarna.
All vetenskap behövs för att förstå och hantera de stora utmaningar världen står inför. Men utan humaniora och samhällsvetenskap kan vi inte avgränsa eller formulera relevanta forskningsfrågor. Samhälleliga och kulturella analyser är nödvändiga för att skapa nya lösningar, och för att utnyttja existerande alternativ på ett effektivare sätt. De humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskaperna måste därför kunna fortsätta att spela en central roll i svensk forskning, och det vill Riksbankens Jubileumsfond spela in i arbetet med den nya forskningspropositionen.
Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.
Läs hela debattråden
Du kanske också vill läsa
Debatt 21 augusti 2024
Sverige har i grunden bra förutsättningar för forskning och innovation inom teknik och digitalisering, men har på senare år hamnat på efterkälken. Den kommande forskning- och innov...
Debatt 3 april 2024
Forskningen inom humaniora går som på räls. Fortfarande är den dock en outnyttjad resurs. Det menar tankesmedjan Humtank som efterlyser en forskningspolitik som tar tillvara humani...
Debatt 19 mars 2024
Forskningspolitiken måste stärka branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält, sk...