Behöver den akademiska friheten i Sverige öka?

Redaktionen

Ja, den akademiska friheten behöver stärkas. Men riksdagspartierna har olika förslag på hur det kan ske – från ökad frihet för lärare till starkare grundlagsskydd. Här är svaren på vår andra fråga om forskningspolitiken efter valet.

Hårdare tag mot lärosäten som brister i säkerhetsskyddet

Charlie Olofsson

Tillsynsmyndigheterna har skärpt tonen mot lärosäten som inte lever upp till kraven i säkerhetsskyddslagen. Tre universitet och högskolor har fått miljonbelopp i sanktionsavgifter, och fler lärosäten är under tillsyn.

Per Lundin: Hur mycket utifrånstyrd forskning klarar universitetet av?

Externa medel står för en allt större del av lärosätenas forskningsbudgetar. Men vad händer när universitetssektorn späder ut den fria forskningen med utifrånstyrd forskning, undrar Per Lundin.

Inför ett system för etisk granskning av internationellt forskningssamarbete

Alexandre Wadih Raffoul och Silvana Hultsch

De senaste årens etiska kontroverser om internationella akademiska samarbeten pekar på en brist i Sveriges forskningsetiska arkitektur. Det behövs ett oberoende organ som kan bedöma internationella akademiska partnerskap ur ett etiskt perspektiv, menar Alexandre Wadih Raffoul och Silvana Hultsch.

Akademisk frihet backar i Europa

Carina Järvenhag

Den akademiska friheten minskar i Europa och inte bara i länder som Ungern. Allt fler politiker vill styra och begränsa forskningen. I Sverige har forskare fortfarande en stor individuell frihet, men landet hamnar långt ner på listan när det gäller lärosätenas autonomi.

Stärk grundlagsskyddet för akademisk frihet innan det är för sent

Sulf

Forskares och universitetslärares villkor kan försämras från en dag till en annan. Akademisk frihet måste ges samma tyngd och långsiktighet som andra grundläggande fri- och rättigheter, skriver Sulfs förbundsordförande Sanna Wolk inför höstens riksdagsval.

Vi måste kunna balansera säkerhetspolitik och akademisk frihet

Anton Öhman

När den säkerhetspolitiska spänningen ökar påverkas också forskningen. Projekt som nyligen uppfattades som civila blir plötsligt strategiskt känsliga. Anton Öhman, Lunds universitet, efterlyser tydliga principer för hur universitet och forskningsfinansiärer kan värna öppen vetenskap och akademisk frihet utan att bortse från legitima säkerhetskrav.

Svensk livskvalitet kompenserar för lägre forskarlöner

Carina Järvenhag

Forskare flyr USA när Trumpadministrationen drar in på såväl forskningsbidrag som den akademiska friheten. Svenska universitet kan erbjuda kreativa forskningsmiljöer och goda arbetsvillkor, men baksidan är relativt låga löner och en större administrativ börda än vad många är vana vid.

Lotta Edholm: ”Vi kommer behöva avsätta mer medel för forskning”

Charlie Olofsson

Forskningsminister Lotta Edholm (L) har sin bakgrund inom skolpolitiken. Nu ansvarar hon för att fördela miljarder till universitet och forskningsfinansiärer – och sätter kursen för svensk forskning i en tid av hårdnande internationell konkurrens.

Magnus Dahlstedt: Vem är beredd att betala priset för att hamna i blåsväder?

När lögner paketeras som sunt förnuft är det särskilt viktigt att forskare syns och hörs också utanför akademin. Samtidigt är det inte riskfritt att delta i den offentliga debatten. Magnus Dahlstedt skriver om vikten av mod för att övervinna hot och hat.