Demokratin urholkas eller är obefintlig i många av världens länder. Det gör kunskapen om hur den fungerar och vad som hotar den allt viktigare. Två svenska initiativ fokuserar på j...

Tryggare anställningar, fler universitetslärare, förändringar av migrationslagen och minskat politiskt inflytande över lärosätena. Det är några av riksdagspartiernas förslag på hur...

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, ...

Hungriga vargar jagar inte bäst. Forskare behöver goda arbetsvillkor för att producera forskning av hög kvalitet. Höjda basanslag, bättre anställningsvillkor och ändringar i utlänn...

Den högre utbildningens frihet måste få samma grundlagsskydd som forskningens frihet har. Annars är den akademiska friheten bara halv, skriver representanter för SULF i Curies deba...

Hur ska högskolesektorn styras och organiseras? För Vetenskapsakademiens är detta en av de viktigaste framtidsfrågorna för vetenskapen och forskningen i Sverige i höstens val, skri...

Den svenska universitetsvärlden har god beredskap för att ta emot ukrainska forskare. Det menar experter som Curie har pratat med.

Flera stora forskningsprojekt inom klimatområdet läggs på is som en följd av sanktionerna mot Ryssland. Det får konsekvenser för forskarnas möjligheter att bidra med ny kunskap om ...

Vi måste prata om hur vi ska förhålla oss till universitet och forskare i auktoritärt styrda länder. Det menar Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet som inrättat en...

Det har blivit vanligare att andra länders stater blandar sig i verksamheten vid svenska lärosäten. När de politiska spänningarna i världen ökar behöver säkerhetsarbetet vid lärosä...

Ukraina och Sverige har band långt tillbaka i historien. Men någon svensk-ukrainsk ordbok har aldrig funnits. I vår skulle arbetet med att skapa en sådan starta. Den ryska invasion...

Det finns en stark vilja inom akademin att stötta det ukrainska forskarsamhället. Enskilda svenska forskningsledare agerade snabbt när flyktingströmmen växte och har gjort plats i ...

Beslutet att stoppa alla forskningssamarbeten med ryska och belarusiska institutioner innebär att flera utbyten har avbrutits. Internationella samarbeten inom rymd- och polarforskn...

Dagen efter den ryska invasionen fick han på en brusig telefonlinje kontakt med direktören för Nationalmuseet för Ukrainas historia. Sen dess har de hörts nästan dagligen. Läs riks...

Sverige får allt fler universitet – senast i raden är Mälardalens. Men vad som avgör om ett lärosäte ska få universitetsstatus är oklart. Nu har Universitetskanslersämbetet tagit f...

Det måste bli lättare för svenska lärosäten att ta emot donationer och bilda och förvalta stiftelser. Det skulle göra dem mer ekonomiskt självständiga och stärka deras förutsättnin...

På papperet har svenska lärosäten, forskare och universitetslärare ett gott skydd för både lärosätesautonomi och akademisk frihet. Men i praktiken hotas oberoendet av dagens system...

I tidiga tonåren skrev Louise Bringselius en insändare om att personalen inom offentlig sektor måste få mer att säga till om. Intresset för organisation och ledning väcktes tidigt ...

I år är det val till forskningsrådens styrelser och ämnesråd. Viktiga val som påverkar forskningens inriktning och fördelning av anslag, men engagemanget inom forskarsamhället kund...

Trots talet om att om att akademisk frihet ska gälla allt i lärosätenas verksamhet verkar regeringen anse att den högre utbildningen ska styras och hanteras på andra sätt än forskn...

Proaktiv cybersäkerhet bör vara en självklar punkt på varje universitetslednings agenda. Att skydda sig mot cyberattacker och samtidigt bibehålla sin öppenhet är svårt, men med ett...

Den akademiska friheten ska främjas och värnas, menar regeringen, och vill lägga in en skrivning om det i högskolelagen. Det är ett steg i rätt riktning för att skydda en viktig pr...

Något av det kraftfullaste man kan göra som akademisk skribent är att sätta upp så kallade ”smart goals”. Det vill säga skrivmål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska...

Efter att ha följt internationella forskningssamarbeten ser vi stora utmaningar kring akademisk frihet och etik. Samtidigt ser vi behovet av att fortsätta samarbeta med forskare fr...

Krönika av Karolina Enquist Källgren, forskare i idéhistoria, om spänningen mellan vetenskapens politiska oberoende och humanioras kritiska uppgift.

Krönika av Carin Eriksson Lindvall, docent vid Uppsala universitet, om vikten av att förena akademisk frihet med ansvar.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forsknings...

Många forskare har svårt att hitta tillbaka till sin yrkesidentitet efter att ha flytt från sitt hemland. Göteborgs universitet deltar i två EU-projekt som ska stödja enskilda fors...

Runt om i landet utsätts forskare för hot i sin vardag. Hoten kan leda till att forskare känner sig otrygga på arbetsplatsen, inte vågar forska inom vissa områden eller blir försik...

Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets ...

Efter revolutionen 2014 fanns stora förhoppningar bland ukrainska forskare på att nyorienteringen mot Europa skulle leda till bättre villkor. Fem år senare finns en besvikelse över...

Helena Lindholm blev intresserad av människors olika villkor när hon som tonåring hemma i Mölndal såg sina romska skolkamrater diskrimineras. Och intresset för palestinsk identitet...

De allra flesta inom akademin tycks vara överens om vikten av ett fritt universitet, där motstridiga åsikter och forskningsresultat kan produceras. Däremot är det inte givet vad ak...

Regeringen har gett STRUT-utredningen ett omöjligt uppdrag. Man har inte fått direktiv att komma fram till en styrmodell som bygger på samsyn om hur kvaliteten ska stärkas vid högs...

Det är inte alltid så lätt att skilja på vetenskapliga resultat och värderingar när forskare gör inlägg i debatten. Ibland kan inte ens forskarna det själva, menar Fanny Forsberg L...

Nya forskningsinstitutioner anställer regeringslojala medarbetare utan akademiska meriter i Ungern. Och regeringen utser ekonomiansvariga vid universiteten. Syftet är att bli av me...

Krönika av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, som nyss utkommit med del två i sin intellektuella självbiografi, Etikprofessorn. Här beskriver han hur resonem...

I Turkiet har tusentals akademiker tystats av regimen. För att kunna bemöta det globala hotet mot fri forskning, måste regeringens agenda för internationalisering kompletteras. Vi ...

Över 8 000 universitetsanställda har avskedats i Turkiet sedan januari 2016. I praktiken innebär det närmast ett yrkesförbud. Samtidigt växer så kallade gatuakademier fram. Det skr...

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetens...

När instrumentalism och individualism tar för stor plats i akademin motverkas syftet. Per Gyberg, prefekt vid Linköpings universitet, beskriver styrning som leder till kunskapandet...

Vem ska styra över forskningens inriktning? Över vilka forskare som får medel – och för vilken forskning? En grannlaga uppgift där de valda har stort inflytande. Nu har valprocesse...

Ett samlat basanslag till forskning och utbildning. Separata överenskommelser mellan stat och lärosäte. Och en mindre andel extern finansiering. Det är några av huvudförslagen i St...

Krönika av Thomas Söderqvist, professor emeritus i medicinhistoria vid Köpenhamns universitet, om hur pensionerade forskare bäst bidrar till forskningen och vetenskapens autonomi.

Den ryska forskningsvärlden är motsägelsefull. En minister får sin undermåliga avhandling godkänd och ett oberoende universitet trakasseras. Samtidigt satsar staten på att få med f...

Kritik mot regimen kan leda till avsked, konstaterar den ryske statsvetaren Gleb Jarovoj vid universitetet i Petrozavodsk. Han talar av egen erfarenhet som forskare, journalist och...

Den akademiska friheten minskar i flera av Europas länder. Det visar årliga mätningar i det internationella forskningssamarbetet V-dem. Sverige ligger bra till i deras mätningar. M...

På senare år har det blivit allt vanligare att hitta nya personalkategorier på högskolan, skriver Anna Victoria Hallberg.

Hon skriver om humanvetenskaperna och universitetsvärlden i stort. Anna Victoria Hallberg arbetar som utredare på ledningskansliet vid Södertörns högskola. På sin fritid vistas hon...

Den ryska ockupationen av östra Ukraina och Krimhalvön har inte bara drabbat många privatpersoner. Företag, organisationer, myndigheter och, inte minst, stora lärosäten, måste ocks...