Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Manlig student på väg in i  en byggnad där det står Mälardalens universitet. 

Regeringen vill införa kriterier som ska ligga till grund för beslut om att ett lärosäte ska få universitetsstatus. Foto: Jonas Billberg

NYHET

Vad ska krävas av ett lärosäte för att bli universitet?

Sverige får allt fler universitet – senast i raden är Mälardalens. Men vad som avgör om ett lärosäte ska få universitetsstatus är oklart. Nu har Universitetskanslersämbetet tagit fram kriterier som ska göra att de blir bedömda på likvärdiga grunder.

Vid årsskiftet fick Mälardalens högskola universitetsstatus. Därmed fick Sverige sitt 18:e universitet, varav 16 är statliga.

Att lärosätet skulle bli universitet fastställdes redan i den senaste forskningspropositionen – som också anger ett antal skäl till beslutet. Men där står också att regeringen framöver vill införa kriterier som ska ligga till grund för beslut om att ett lärosäte ska få universitetsstatus. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har sedan fått uppdraget att ta fram dessa.

– Processen bakom besluten behöver förtydligas, så att högskolorna blir bedömda på likvärdiga grunder, säger Stella Annani, som är utredare vid UKÄ.

Två kriterier

I december presenterade UKÄ sina förslag i en rapport. Det är främst två kriterier som ska uppfyllas för att ett lärosäte ska få universitetsstatus.

– Dels ska lärosätet framgångsrikt ha inrättat forskarutbildning och ha förvaltat den på ett bra sätt. Dels ska det ha hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan, säger Stella Annani.

För helhetsbedömningen är det dessutom viktigt att forskning och forskarutbildning hänger samman med utbildningen.

– Vi har inte tagit fram några hårda indikatorer eftersom vi vet att regeringen gör egna överväganden vid beslut.

Kvalitetsbedömningen ska enligt förslaget göras bland annat utifrån UKÄ:s kvalitetsgranskningar. Kompletterande underlag skulle kunna hämtas från andra myndigheter.

Handlar det om att bedöma till exempel forskningens kvalitet skulle underlag kunna hämtas in från Vetenskapsrådet. Om något behöver granskas vidare kan man tillsätta bedömargrupper som gör det arbetet.

Inga tydliga krav

Fram till 2009 kunde en högskola ansöka om att bli universitet. Högskoleverket prövade därefter ansökan och regeringen fattade beslut. Efter att den möjligheten försvann är det regeringen som har tagit initiativ och beslutat om ett lärosäte ska få universitetsstatus. Så ska det se ut även fortsättningsvis.

Idag finns dock inga uttryckliga krav för vad som krävs för att ett lärosäte ska kunna bli universitet.

– Utbildning, forskning och regionalpolitiska överväganden är de faktorer som ligger till grund för beslut om man tittar på motiveringar från regeringen. Till exempel skrev man i både forskningspropositionen och i pressmeddelanden att Mälardalens högskola har utbildning och forskning som är viktiga för regionens tillväxt och utvecklingspotential, säger Stella Annani.

Paul Pettersson, som är rektor vid Mälardalens universitet, pekar också på att regeringen lyft just fördelarna för regionen.

– Regeringens företrädare har sagt att de uppmärksammat att vårt sätt att samverka är en stor drivkraft i vår region som är expansiv och forskningsintensiv. Vi är det enda lärosätet i Sörmland och Västmanland och har stort ansvar i att vara forskningspartner och försörja företag och offentlig sektor i regionen med kompetens.

Omfattade forskning

Mälardalens högskola var Sveriges största med 20 000 studenter och den högskola som hade tillstånd att examinera doktorander inom flest områden. Den hade också störst antal doktorander och stor andel extern forskningsfinansiering genom samverkan med företag i regionen, som ABB, Alstom, Northvolt och Volvo Construction Equipment.

– Vi har strävat efter att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet som kommer samhället till nytta, samt att öka finansieringen till vår forskning och forskarutbildning. Att vi blir universitet ser jag som en följd av detta, säger Paul Pettersson.

Universitetsstatusen ger flera fördelar. Redan i år ökar forskningsanslaget från 151 till 283 miljoner kronor. Lärosätet får dessutom generella forskarutbildningsrättigheter.

– Vi har 212 doktorander idag, och kommer att kunna ha fler. Vi kan bilda holdingbolag för att lättare kommersialisera forskningsresultat. Sen finns indirekta fördelar som att vi kan förvänta oss att bli mer attraktiva för studenter och som arbetsgivare.

Rätt att utfärda forskarexamen

Det som idag skiljer universitet och högskolor i Sverige är att universitet har generell rätt att utfärda forskarexamen. Högskolor måste däremot ansöka om att få examinera doktorer inom ett visst område. Idag utbildar nästan alla statliga högskolor forskare inom något område.

Universitetskanslersämbetet har tittat på vad som utmärker universitet i några andra länder, men har inte hittat någon generell, tydlig definition av vad ett universitet är.

– På ett universitet bedrivs vanligtvis forskning och man har tillstånd för att examinera på forskarnivå, säger Stella Annani.

Trenden att universiteten blir allt fler syns även i andra länder.

– Det ser likadant ut i de flesta av de länder vi har jämfört med. Universiteten blir fler i Norge, Danmark, Österrike och Storbritannien. I England finns över 100 universitet, vilket bland annat beror på att de sedan 2005 inte behöver ha examenstillstånd på forskarnivå. I Skottland och Nordirland måste de fortfarande examinera doktorer, säger Stella Annani.

I Finland finns däremot inte samma trend. Där är uppdelningen mellan universitet och högskolor tydlig. Högskolor bedriver tillämpad forskning och ger professionsutbildning, medan universitet ägnar sig åt grundforskning och forskarutbildning.

Högskola gemensam benämning

Medan universiteten blir allt fler och utgör en allt större del av lärosätena hänger uttryck som ”högskolan” och ”högskolesektorn” kvar sedan högskolereformen 1977. Det var då som högskola blev den gemensamma benämningen för universitet och högskolor.

– Idag handlar det mer om vad som är skillnaden i mandat och uppdrag än hur vi benämner det. Vad betyder det att vara högskola om vi har fler universitet än högskolor? Vi upprätthåller skillnaden mellan dem samtidigt som gränserna har suddats ut och bidragit till otydlighet, säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik och dekan för ekonomihögskolan i Lund.

Han tror att den ökande andelen universitet beror på att universitetsbegreppet i ökad grad har politiserats, och skulle inte bli förvånad om det kommer att avspegla sig i den kommande valrörelsen.

– Idag handlar en hel del av den svenska politiska debatten om stad och landsbygd. Det är inte omöjligt att vi får en diskussion om landsbygdsprofil på forskningspolitiken som kommer att påverka synen på hur resurser till lärosäten ska fördelas, säger han.

Frågan om kvalitetskriterier bereds just nu i Regeringskansliet som inte kan säga när arbetet är klart. Men enligt forskningspropositionen ska regeringen besluta om kriterier under mandatperioden.

De nyaste universiteten

  • Mälardalens universitet, 2022
  • Malmö universitet, 2018
  • Linnéuniversitetet, 2010 (Sammanslagning av Växjö universitet bildat1999 och Högskolan i Kalmar)
  • Mittuniversitetet, 2005
  • Karlstads universitet, 1999
  • Örebro universitet, 1999
  • Luleå tekniska universitet, 1997

Du kanske också vill läsa

Nyhet 22 augusti 2017

Hon skriver om humanvetenskaperna och universitetsvärlden i stort. Anna Victoria Hallberg arbetar som utredare på ledningskansliet vid Södertörns högskola. På sin fritid vistas hon...

Krönika 18 februari 2014

Kännetecknande för akademiker borde vara att förankra sina föreställningar, sina rekommendationer och sitt arbete på vetenskaplig grund, dvs. på rationella överväganden och empiris...

Debatt 31 januari 2019

Göran Arrius, Saco

Regeringen har gett STRUT-utredningen ett omöjligt uppdrag. Man har inte fått direktiv att komma fram till en styrmodell som bygger på samsyn om hur kvaliteten ska stärkas vid högs...