Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild Pernilla Wittung

Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Chalmers, har anmält sitt labb till initiativet ”Labs supporting ukrainian scientists” och står redo att ta emot ukrainska kolleger i sin forskargrupp. Foto: Johan Bodell / Chalmers tekniska högskola

NYHET

”Vi bara måste hjälpa ukrainska forskare”

Det finns en stark vilja inom akademin att stötta det ukrainska forskarsamhället. Enskilda svenska forskningsledare agerade snabbt när flyktingströmmen växte och har gjort plats i sina labb. Även från lärosäten och forskningsfinansiärer kommer nu satsningar som underlättar för ukrainska forskare att verka i Sverige.

Forskningslaboratorier från hela världen erbjuder sig att ta emot forskare från Ukraina. Genom initiativet Labs supporting ukrainian scientists har en allt längre lista vuxit fram över tillgängliga platser för ukrainska forskare på flykt.

Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers, har anmält sitt labb.

− Egentligen är det självklart. Det som händer är förskräckligt. Vi bara måste hjälpa till.

Hon står redo att ta emot ukrainska kolleger i sin forskargrupp och erbjuder tillfällig finansiering.

− Vi har ju aldrig tillräckligt med pengar men det går att skrapa ihop lite nu akut när det verkligen, verkligen behövs. På sikt kommer det däremot inte att fungera utan då behöver det skjutas till resurser, säger hon.

Ber utländska kolleger om hjälp

Karolina Catoni är svensk representant för organisationen Scholars at Risk Länk till annan webbplats.. De stöttar forskare som behöver lämna sina hemländer och hjälper till att hitta arbetsplatser i andra länder. Just nu är det många ukrainska forskare som behöver hjälp. Behoven växer även bland regimkritiska forskare i Ryssland och Belarus.

Porträttbild på Karolina Catoni

Karolina Catoni. Foto: Johan Wingborg

Karolina Catoni berättar att ett 30-tal ukrainska forskare har kontaktat Scholars at Risk sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion den 24 februari.

− Vi vet också att många ukrainska forskare har hört av sig direkt till kolleger vid utländska lärosäten. Det verkar vara första reaktionen hos många. De tar kontakt med forskare som de redan har ett etablerat samarbete med.

Hon tillägger att gensvaret inom den europeiska forskarvärlden har varit stort.

− Det vi ser nu är en fantastisk vilja bland forskare att stötta varandra inom sitt skrå.

Vill se nationellt stödprogram

Scholars at Risk välkomnar initiativen där enskilda forskningsledare och lärosäten i Europa erbjuder platser för ukrainska forskare, men på sikt tror organisationen att det kommer behövas ett samlat stöd för att kunna erbjuda stabila lösningar.

− Vi för dialog med många aktörer i Sverige nu om finansiering och samordning. Drömscenariot i ett längre perspektiv vore ett nationellt stödprogram för riskutsatta forskare, men just nu behövs riktade och snabba insatser kopplat till just forskare från Ukraina. Det vore också bra att försöka hitta lösningar på EU-nivå, säger Karolina Catoni.

Som hon ser det bör det ligga i allas intresse att möjliggöra för ukrainska forskare att fortsätta jobba.

− Under tiden i Sverige kan de komma med viktiga bidrag till den svenska forskningen. Att forskningen inte stannar av har också betydelse för Ukrainas framtid, i en tid när landet ska byggas upp igen.

Finansiärer utlyser medel

Flera svenska lärosäten har gått ut offentligt och sagt att man ser över hur man kan ta emot ukrainska forskare. Även bland forskningsfinansiärer pågår diskussioner.

Vissa finansiärer har redan genomfört satsningar riktade till ukrainska forskare. Stiftelsen för Strategisk forskning, SSF, har till exempel satsat 30 miljoner kronor i forskningsanslag till ukrainska forskare inom teknik, medicin och naturvetenskap. För att kunna ta del av pengarna måste forskaren anställas av ett svenskt lärosäte under projekttiden.

I veckan gick också Kungliga vetenskapsakademien ut och meddelade att man utlyser stipendier för ukrainska forskare att verka i Sverige. Satsningen beskrivs som ett samlat grepp där svenska lärosäten erbjuder ukrainska forskare möjligheten att vistas i Sverige under en kortare eller längre tid.

Även Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har nyligen gått ut med en utlysning som vänder sig till ukrainska forskare.

”Jag känner mig väldigt illa berörd”

Samtidigt som det tas initiativ vid svenska institutioner cirkulerar flera internationella listor där forskningsledare runt om i Europa vänder sig till ukrainska forskare och erbjuder platser, som listan där Pernilla Wittung-Stafshede skrev upp sitt labb.

Hittills har två personer på flykt från Ukraina hört av sig till henne och visat intresse. Den ena fick istället en plats vid ett labb i Tyskland som matchade hennes profil bättre. Den andra personen har inte doktorerat så för honom passar inte riktigt Pernilla Wittung-Stafshedes labb.

− Det kan hända att det passar bättre att försöka hitta en plats inom industrin. Vi akademiker kan ju ha kontakter med olika biotechföretag att förmedla, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Att engagera sig och använda sitt nätverk tycker hon är självklart. Bilderna av kriget tränger sig på.

− Jag känner mig väldigt illa berörd av det som händer. Det är svårt att göra sitt vanliga jobb, säger hon.

Inga extra pengar från regeringen

Pernilla Wittung-Stafshede tror att fler ukrainska forskare kommer höra av sig framöver, både till hennes labb och till andra forskningsmiljöer i Sverige.

− Just nu försöker människor överleva och hjälpa släkt och vänner till säkerhet. I det läget tänker man kanske inte att man ska skaffa nytt jobb, men inget tyder på att det här kommer sluta snart. Titta på hur det ser ut i de sönderbombade ukrainska städerna. Även om kriget tar slut kommer det ta lång tid att bygga upp samhället så att människor kan återvända, säger hon.

Hon uppmanar svenska lärosäten och finansiärer att mobilisera och erbjuda lösningar för ukrainska forskare. Hon skickar också en uppmaning till regeringen:

− Om man kan satsa mer på försvaret kan man satsa på detta också, säger hon.

Även Scholars at Risk vill se att det satsas resurser från nationellt håll och för diskussioner om detta med företrädare för regeringen.

− Lärosätena kommer inte kunna bära hela bördan, säger Karolina Catoni.

Enligt utbildningsminister Anna Ekström är det i dagsläget inte aktuellt att skjuta till extra medel.

− Just nu finns inga sådana initiativ, säger hon i en kommentar till Curie.

”Självklart ska vi inte strunta i kvaliteten”

Pernilla Wittung-Stafshede tror att det behövs både pengar och lösningar på praktiska frågor, som hur man formellt kan anställa utan utlysning.

− Vi måste hitta platser för ukrainska forskare och det måste gå snabbt, men vi måste också följa reglerna. Självklart ska vi inte strunta i kvaliteten och vi ska se till att forskarna som kommer hit hamnar på rätt ställe så det blir bra för dem, säger hon.

När det gäller diskussionen om möjligheten för svenska lärosäten att bli värduniversitet för ukrainska forskare säger utbildningsminister Anna Ekström att lärosätena har stor handlingsfrihet.

− Det finns inget krav på visum för att komma till Sverige från Ukraina. De gamla hederliga anställningsreglerna gäller. Den med bäst meriter ska få jobbet.

Rent humanitärt tycker Pernilla Wittung-Stafshede att forskarvärlden har ett ansvar att hjälpa ukrainska forskare, men ett sådant stöd bidrar också till att främja forskningen, menar hon.

− Genom att hitta platser och finansiering kan vi se till att viktig forskning inte avbryts av kriget utan kan fortsätta.

Initiativet Labs supporting ukrainian scientists (English) Länk till annan webbplats.

Organisationen Scholars at risk (English) Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 10 april 2019

David Isaksson

Efter revolutionen 2014 fanns stora förhoppningar bland ukrainska forskare på att nyorienteringen mot Europa skulle leda till bättre villkor. Fem år senare finns en besvikelse över...

Krönika 10 mars 2022

Dagen efter den ryska invasionen fick han på en brusig telefonlinje kontakt med direktören för Nationalmuseet för Ukrainas historia. Sen dess har de hörts nästan dagligen. Läs riks...

Nyhet 18 maj 2022

Charlie Olofsson

Den svenska universitetsvärlden har god beredskap för att ta emot ukrainska forskare. Det menar experter som Curie har pratat med.