Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Demonstranter står vända mot kravallpolis.

Allt fler människor lever i icke-demokratier. Foto: Valery Tenevoy / Unsplash

NYHET

Lärosäten satsar på forskning om hotad demokrati

Demokratin urholkas eller är obefintlig i många av världens länder. Det gör kunskapen om hur den fungerar och vad som hotar den allt viktigare. Två svenska initiativ fokuserar på just det, V-Dem vid Göteborgs universitet och en tioårig satsning om 100 miljoner vid Uppsala universitet.

Vi är inne i en våg av avdemokratisering. Idag är 70 procent av världens länder icke-demokratier.

Det säger Staffan I Lindberg som är föreståndare för Varieties of Democracy (V-Dem), världens största databas om demokrati och mänskliga rättigheter. Den har sitt säte vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet där han är professor.

V-Dem startade 2008 som en idé mellan fyra demokratiforskare som mötts i olika sammanhang.

– Vi kände en frustration över att det inte fanns några bra mått på demokrati för akademisk analys, med god täckning över världen och med långa tidsserier. Och inte heller tillräckligt detaljerade och nyanserade mått, eller mått på olika varianter av demokrati, säger Staffan I Lindberg.

Han är en av de fyra initiativtagarna, de övriga tre är Jan Theorell, då vid Uppsala universitet, John Gerring vid Boston University och Michael Coppedge vid University of Notre Dame.

Började bygga en organisation

De började bygga en organisation med hjälp av ett startanslag från utrikesdepartementet. Här finns ett ledarteam av demokratiforskare, regionala ledare från olika världsdelar, en koordinerande forskare per land samt över 3 700 experter från mer än 180 länder som hjälper till att koda data.

V-Dem har sedan dess fått bidrag från bland andra EU, utrikesdepartementet, Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Göteborgs universitet. Staffan I Lindberg är själv en Wallenberg Academy Fellow och har ett ERC Consolidator Grant.

Själva databasen innehåller 30 miljoner data om demokrati och mänskliga rättigheter. Den består av 450 olika indikatorer indelade i tio områden, som exempelvis Media, Civilsamhälle, Partier och Val. Data uppdateras varje år och därefter publiceras en årlig rapport som redovisar demokratiutvecklingen i världens länder.

Officiella siffror räcker inte

Staffan I Lindberg beskriver hur data samlas in kring en specifik indikation som exempelvismediefrihet”.

– Mediefrihet kan finnas på pappret, men det viktiga är hur det fungerar i praktiken. Om en journalist uttalar sig kritiskt om regeringen, hur sannolikt är det att hen utsätts för repressalier?

Han menar att det inte räcker med att till exempel titta på vad som står i grundlagen – odemokratiska länder kan ha tjusiga lagar. Det räcker inte heller att referera till officiella siffror om övergrepp mot journalister eftersom mycket sker i det tysta.

– I exempelvis Brasilien kan du få besök av säkerhetstjänsten som säger att du inte kan fortsätta ditt jobb eller att dina barn inte får gå på universitet. Därför behöver vi experter som vet hur det är på plats i ett visst land. De har djup kvalitativ kunskap som vi kvantifierar.

Alla kan ladda ner data

Vem som helst kan ladda ner dessa data. Staffan I Lindberg är glad över att V-Dem spridits långt utanför statsvetenskapen, till konfliktforskare, ekonomer, klimatforskare och till forskare inom medicin och folkhälsa.

– De har till exempel visat på starka relationer mellan demokrati och minskad spädbarns- och kvinnodödlighet, och ökad överlevnad vid hjärt-kärlsjukdom.

Hittills har ungefär 150 artiklar publicerats med material från databasen bara av V-Dems egna forskare. Ett av de forskningsresultat som fått mest uppmärksamhet är den artikel som han 2019 skrev tillsammans med professor Anna Lührmann, numera statssekreterare på tyska UD: A third wave of autokratisering is here, what´s new about it?

Titeln anspelar på amerikanen Samuel Huntingtons forskning om att världen genomgått tre vågor av demokratisering.

– Vi kunde visa att det även funnits tre vågor av avdemokratisering: 1920-30-tal, 60-70-tal och nu en tredje våg som kan spåras till Putins och Chavez maktövertaganden i slutet av 90-talet. Det är en accelererande våg av autokratisering som blivit väldigt inflytelserik.

Global våg av autokratisering

Att V-Dem 2018 visade att Ungern inte längre är en demokrati är också ett resultat som diskuterats mycket.

– Det var som att slänga in en granat i EU:s inre kammare när vi kom med det resultatet. Även Polen är ett av de länder som avdemokratiserats, det räknas fortfarande som demokrati men det är på gränsen.

V-Dem har också visat att det aldrig varit så många länder som avdemokratiserats samtidigt som nu. Vad detta beror på – det är något av det allra viktigaste att forska om anser han.

– Vi vet inte riktig vad som driver den här utvecklingen. Det är en global våg vilket antyder att det måste finnas globala krafter.

Han pekar på några faktorer som diskuteras bland forskare: att ojämlikheten i världen har ökat, att Kina har blivit allt mer aggressivt i att exportera sin modell för politisk utveckling, att Putin med sina trollfabriker försöker destabilisera demokratier genom bland annat finansiellt stöd till högerextrema grupper och att Saudiarabien spridit sin extrema version av islam, salafism.

– Att reda ut vad som driver autokratisering, både globalt och i enskilda länder, är jätteviktigt. Det pågår mycket forskning men vi har ännu inte svaren, påpekar han.

Satsar stort på demokratiforskning

Även Uppsala universitet satsar stort på demokratiforskning. De sex fakulteterna inom humaniora och samhällsvetenskap har gått samman kring ett tioårigt forskningsprogram om demokrati och högre utbildning om totalt 100 miljoner.

– Satsningen är ett sätt att möta en svår och stor samhällsutmaning och bidra till kunskap om den. Universitetens roll för demokratisering, för det demokratiska samtalet och för det öppna samhället är fundamental, säger Tora Holmberg som är vicerektor för vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.

Hon konstaterar att Uppsala universitet har stark forskning och utbildning om demokrati på alla de fakulteter som ingår i projektet.

– Vi såg att det här är en fråga där vi kan bidra, vår bredd är unik både i Sverige och internationellt.

Värna den akademiska friheten

Förutom att stödja en positiv demokratiutveckling i samhället handlar satsningen också om att främja, värna och vidareutveckla den akademiska friheten.

– Hot mot forskare kan leda till att de i slutändan tystas. Extremister krokar gärna arm med vetenskapsskeptiska personer. Vi ser hemska exempel i vårt närområde, i till exempel Ryssland, Ungern och Turkiet där man inte längre kan utbilda om genus, rasism, eller klimatfrågor, eller där man vill begränsa sådan forskning. Vi vill bidra till att vända sådana tendenser.

Projektet, som startade i vintras, har organiserats som ett forskningsprogram där anställda kan ansöka om tid att forska. De 100 miljonerna kommer från basanslaget.

– Det är ett exempel på hur lärosäten själva kan göra strategiska satsningar utan politisk styrning eller öronmärkning av basanslaget. Det är bra att hålla en rågång mellan sådan styrning och akademisk frihet.

Kunskapsresurs för beslutsfattare

Bidrag kan sökas inom tre områden: demokratiska processer inom universiteten, demokrati och högre utbildning i svenska samhället och demokrati och utbildning i världen.

Ett antal projekt är redan igång, bland annat om studentorganisationer och demokratisering i Belarus, om medicinens demokratisering och idéhistoria, om akademisk frihet och ansvar i rättsliga processer, om faktaresistens och om toppuniversitets finansiering och styrformer.

Förutom forskning ingår det i projektet att involvera studenter och att genomföra utåtriktade aktiviteter för allmänhet och politiker.

– Det ska bli en kunskapsresurs för våra beslutsfattare. Offentliga öppna samtal mellan medborgare, politiken och akademin är oerhört viktiga för att upprätthålla vårt demokratiska uppdrag.

Databas om demokrati och mänskliga rättigheter: Varieties of Democracy Länk till annan webbplats.

Uppsala universitet: Långsiktig satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 15 januari 2014

Patrik Lindenfors

Han skriver om tvärvetenskap, strömlinjeformad forskning och vikten av oberoende universitet. Patrik Lindenfors är docent vid Stockholms universitet och forskar om kulturell evolut...

Nyhet 26 april 2022

Charlie Olofsson

Det har blivit vanligare att andra länders stater blandar sig i verksamheten vid svenska lärosäten. När de politiska spänningarna i världen ökar behöver säkerhetsarbetet vid lärosä...

Nyhet 16 januari 2019

Inna Sevelius

Nya forskningsinstitutioner anställer regeringslojala medarbetare utan akademiska meriter i Ungern. Och regeringen utser ekonomiansvariga vid universiteten. Syftet är att bli av me...