Att få barn ökar publiceringstakten − fast bara för män

Charlie Olofsson

När forskare får barn påverkas deras karriärer, men könsskillnaderna är stora, enligt en ny studie. Pappornas publiceringstakt ökar efter att första barnet fötts medan mammorna ligger kvar på samma nivå. Två år efter första barnet publicerar männen 40 procent mer än kvinnorna.

Fällor och framgångsrecept för en mer jämställd akademi

Ulrika Ernström

Vilka jämställdhetsåtgärder har någon effekt? En granskning av 20 års jämställdhetsarbete vid nordiska lärosäten ger tydliga svar. – Skaffa ett jämställdhetskontor eller en ansvarig för jämställdhetsfrågor, säger Charlotte Silander, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Dagens system skyddar förövare i akademin

Pernilla Wittung-Stafshede

Sexuella trakasserier och mobbning är vanligt på universitet och högskolor i Sverige. Mest utsatta är kvinnliga studenter och doktorander. Webbaserade anmälningssystem ser bra ut på pappret, men är de bara en fasad? Jag förstår att offer inte anmäler, skriver Pernilla Wittung-Stafshede, Chalmers, som efterlyser en oberoende expertis .

Anna Jonsson: De bästa lärosätena står upp för jämlikhet

Det är hög tid att fler lärosäten lever som de lär och lyfter dem som bryter gamla beteenden och mönster. Att stå upp för jämlikhet och mångfald är också ett sätt att inte bara locka de bästa till akademin utan också behålla dem, skriver Anna Jonsson.

Annie Lindmark: AI – bov eller hjälte i arbetet för jämställdhet?

AI kan vara ett hinder i jämställdhetsarbetet. Men AI-lösningar kan också bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet i vårt samhälle, skriver Annie Lindmark.

Rebecka Göransdotter: Vad vi kan lära oss av de första kvinnorna i akademin

Först 1873 fick kvinnor tillträde till de svenska lärosätena. De kvinnliga pionjärerna påminner oss om villkoren som dagens studenter behöver för att vilja bli kritiskt tänkande och självständiga forskare, skriver Rebecka Göransdotter.

”Nobelsekretess inte hugget i sten”

Siv Engelmark

Kvinnor får allt fler av de mindre priserna i medicin. De stora och prestigetunga priserna går dock fortfarande mest till män. En transparent process kan vara ett sätt att utjämna skillnaderna. – Att nomineringar och utlåtanden om Nobelpriserna ska vara hemliga i 50 år är inte hugget i sten, säger historikern Nils Hansson.

Varför jag klev av jämställdhetssatsningen

Pernilla Wittung-Stafshede

Chalmers jämställdhetssatsning Genie skulle förändra universitetet. Förväntan var hög. Och visst hände bra saker. Men problemen hopade sig. Professor Pernilla Wittung-Stafshede berättar varför hon klev av som satsningens ledare efter fyra år.

Dolda kostnader för gästforskare motverkar jämställdhetssatsning

Bri Gauger, Heba Allah Khalil, Liane Thuvander

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete att vi ifrågasätter om programmet verkligen fyller sitt syfte. Det skriver en av de gästforskare som rekryterats, hennes värd och institutionens representant för Genie.

Ny granskning av varför män oftare får medel

Lisa Kirsebom

Medan 15 procent av männen fick sin ansökan beviljad gällde det bara 10 procent av kvinnorna – så såg det ut när Vetenskapsrådet delade ut projektbidrag inom utbildningsvetenskap 2022. Nu presenteras en extern analys av orsakerna, och instruktionerna till de sakkunniga som bedömer ansökningarna justeras redan i år.