Vad tjänar det till att vi pratar om lön?

Statistiken visar medianlönen för män och kvinnor för olika akademiska befattningar. Det gläder mig att löneskillnaden mellan kvinnor och män inte är så stor som jag befarat, och heller inte synligt ökar med befattning. Men man måste komma ihåg att det självklart finns skillnader inom olika ämnesområden och lärosäten. Vid mitt eget universitet Karolinska institutet är mäns medianlön högre än kvinnornas för alla akademiska befattningar som finns representerade i diagrammet, förutom för postdoktorer.

Men bilden talar samtidigt sitt tydliga språk; kvinnor väljer i högre grad än män en akademisk karriär där fokus ligger på undervisning istället för på forskning (vilket representeras av cirkeldiagrammen). På mitt eget universitet är skillnaderna ännu tydligare; 76 procent av adjunkterna är kvinnor, medan 70 procent av professorerna är män. Säkrare karriärvägar är ett sätt att öka andelen kvinnliga professorer vid våra svenska lärosäten. Den senaste ändringen i högskoleförordningen, där biträdande lektor kan leda till en permanent anställning som lektor, kommer förhoppningsvis att bidra till att öka andelen kvinnliga professorer. Men det är minst lika viktigt att prioritera och värdesätta undervisningen högre än idag. Det måste gå att skapa sig en framgångsrik karriär med fokus på undervisning.

De här siffrorna är på intet sätt ny information, men jag tror ändå att vi ständigt måste påminna oss om hur läget ser ut och hur det utvecklas. Statistiken finns ofta bara ett mejl bort från oss, men få tar sig tid att kolla upp hur det faktiskt ligger till på ens eget lärosäte eller forskningsområde. Jag har själv en rätt stor fascination för statistik och siffror, och tenderar att ta fram diagram som dessa på årsbasis. Antingen för mitt eget lärosäte eller för min egen institution.

Det hjälper mig att se hur mitt universitet och min institution prioriterar och jobbar med karriärvägar för män och kvinnor. I slutändan blir dessa siffror på både lokal och nationell nivå ett kvitto på hur väl lärosätena anpassar sig efter nya lagar och riktlinjer. Regelverk som finns till för att stärka jämställda karriärvägar inom akademien. Om några veckor disputerar jag, och siffror som dessa får mig att undra i vilken utsträckning min egen karriärväg redan är utstakad av yttre faktorer som jag själv inte rår över.

Vet du hur löneläget och fördelningen av befattningar skiljer sig åt mellan män och kvinnor på ditt eget lärosäte, eller inom ditt eget ämnesområde? Jag utmanar den som inte vet att ta reda på det, och diskutera siffrorna med sina kolleger (och med undertecknad)!