Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Bildväv av kvinnor som sitter runt ett bord.

Bildväven av konstnären Berit Sahlström visar framträdande kvinnor i Uppsala universitetets historia. Foto: Mark Harris

NYHET

Vem får skriva och vem tar disken i akademin?

Hur får forskare tid att skriva och vem utför det ”akademiska hushållsarbete” som inte ingår i arbetsbeskrivningen? Det är några av frågorna som forskarna vid teologiska institutionen i Uppsala diskuterat vid interna seminarier. Diskussionerna ingår i arbetet för lika villkor.

De flesta lektorstjänster vid svenska lärosäten innefattar minst 20 procent forskning. Många lektorer hinner dock inte använda den här tiden för forskning, menar Mikael Larsson, docent och lektor vid teologiska institutionen på Uppsala universitet.

− Tiden äts upp av undervisning och administration, och många får inte tid att skriva.

De administrativa uppgifterna kan bestå av att organisera seminarieserier, att vara tillgänglig för studenter och doktorander som behöver extra stöd, att fixa julavslutningen eller att hålla i en insamling för presenter.

Seminarium om akademiskt hushållsarbete

Den här typen av arbetsuppgifter brukar kallas för ”akademiskt hushållsarbete”. Begreppet kommer från den sociologiska forskningen och beskriver uppgifter som varken är meriterande eller ingår i arbetsbeskrivningen, men som ändå måste göras.

Tiden äts upp av undervisning och administration, och många får inte tid att skriva.

Mia Lövheim, professor i religionssociologi och kollega till Mikael Larsson, tog upp den här frågan på institutionen. Då beslöt Mikael Larsson, som också är lika villkors-ombud, att bjuda in till ett seminarium för att få igång en diskussion om den rådande situationen och vilka förändringar som behövde göras.

− I början av 2020 stod teologiska fakulteten inför en stor omorganisation, dessutom skulle två nya kandidatprogram lanseras på höstterminen, och ett nytt mastersprogram året efter. Då passade det bra med ett samtal kring dessa arbetsuppgifter som inte står i tjänstgöringsplanen men som ändå måste göras.

Vid seminariet diskuterades begreppet akademisk hushållsarbete utifrån den vetenskapliga artikeln Et kjønnet rom för akademisk skrivning. Artikeln berör hur vissa personer får tid för skrivande, medan andra har svårt att få det. I viss mån får kvinnliga forskare mindre tid för att skriva, enligt artikelförfattarna.

Lyfte frågan i andra forum

Diskussionen på seminariet bidrog till att lyfta frågan även i andra forum på institutionen. Bland annat undersökte den teologiska fakultetsnämnden hur förutsättningarna för lektorernas forskning inom tjänsten kan förbättras.

– På förslag av dekanen har vi börjat med forskarluncher, där kolleger berättar om sin forskning och olika strategier för att kunna forska och publicera. Prefekten tog i höstas initiativet till mötesfria dagar, och personaldagen handlade om hur den nya organisationen kan justeras för att fungera bättre. Förhoppningsvis kan dessa initiativ fungera som många bäckar små för att förbättra situationen, summerar Mikael Larsson.

Det finns en uppsjö av intressanta seminarier kring jämställdhet inom akademin och om det akademiska hushållsarbetet, berättar Mikael Larsson. Hans institution har börjat med lunchseminarier dagen efter vissa evenemang. Den som har varit på seminariet delar med sig av informationen till alla andra, efteråt kan gruppen reflektera kring hur det står till på den egna institutionen.

– Som uppföljning till seminarierna om det akademiska hushållsarbetet funderar vi nu över hur vi kan ta reda på hur det ser ut hos oss – vem utför vilka uppgifter, vem tillfrågas och vem tar på sig uppgifter som inte står i arbetsbeskrivningen och är mindre meriterande?

Olika meriter värderas olika

När Mikael Larsson pratar om tid för att skriva menar han tid för att bedriva det egna forskningsprojektet, som sedan resulterar i en vetenskaplig publikation. Publikationerna är hårdvaluta för den akademiska meriteringen, och särskilt viktiga för att befordras till professor och vid ansökningar om forskningsbidrag.

...hur prioriterar professorn de egna publikationerna jämfört med exempelvis gemensamma forskningsansökningar?

Det finns dock andra meritportföljer förutom den vetenskapliga – som den pedagogiska och den administrativa.

– De är olika viktiga vid olika stadier i den akademiska karriären. Vid befordran till docent och lektor spelar de pedagogiska meriterna en avgörande roll, och många arbetsgivare har också börjat titta på om man är en lagspelare och är villig att bidra till att stärka forskningsmiljön.

Vid befordran till professor väger däremot de vetenskapliga meriterna tyngst. En lektor som inte har tid att skriva för att tiden går åt till andra arbetsuppgifter har alltså svårt att kvalificera sig för professorstiteln.

Bygga forskningsmiljö eller karriär

På den teologiska institutionen vid Uppsala universitet har andelen kvinnliga professorer ökat – idag är 40 procent av professorerna kvinnor. Mikael Larsson betonar dock vikten av att inte nöja sig med det, utan att också undersöka hur professorerna uppfattar sin roll.

Mikael Larsson utanför teologiska institutionen i Uppsala.

Mikael Larsson är lektor vid teologiska institutionen. Foto: Mark Harris

Hur professorerna ser på rollen har betydelse hur de själva prioriterar sitt skrivande, menar han.

– I vilken utsträckning uppfattar professorn att uppdraget handlar om att bygga infrastruktur, leda en laginsats, bereda väg för återväxt i ämnet och att vara brobyggare till andra ämnen eller externa parter? Vad betyder forskningstid, och hur prioriterar professorn de egna publikationerna jämfört med exempelvis gemensamma forskningsansökningar?

Får stöd av dekan och prefekt

Mikael Larsson får avsätta 10 procent av sin tjänst för att arbeta som lika villkors-ombud och har stöd från prefekten på institutionen och dekanen på fakulteten. Prefekten är med i lika villkors-kommittén och dekanen var tidigare lika villkors-råd på universitetet. Ändå är det en lång och ibland långsam process att få till en förändring.

– Det behövs en kontinuitet och systematik i arbetet, och dokumentation så att man vet vad som redan är gjort och hur vi har tänkt.

Han påpekar att varje aktivitet borde utlösa en cyklisk process.

– Först undersöker vi ett problem och identifierar risker och hinder. Vi analyserar orsaker för att kunna vidta åtgärder, som vi sedan följer upp. Därefter kan man börja från början igen. Det är i alla fall ett ideal som vi strävar emot.

Just nu arbetar kommittén med att formulera långsiktiga mål för verksamheten.

– Lika villkors-arbetet omfattar både anställda och studenter. Dessutom har vi sju diskrimineringsgrunder. Det är omöjligt att arbeta med allt hela tiden. Förhoppningsvis kan målskrivningsarbetet bidra till att vissa frågor inte tappas bort, och att vi funderar på hur universitets övergripande mål kan konkretiseras och tillämpas hos oss.

Göra kvinnors bidrag synliga

Kommittéen för lika villkor tittar också bakåt i historien. För några år sedan sattes bildvävar av konstnären Berit Sahlström upp i Universitetshuset. Väven visar framträdande kvinnor i universitetets historia. Verket Kvinnorum är en motsvarighet till ett gruppfoto i teologiska fakultetsrummet med enbart män.

– I höstas genomförde vi ett seminarium tillsammans med konstnären för att reflektera över hennes utbyte av män mot kvinnor, och för att visa att universitetet har förändrats.

Mikael Larsson menar att det är viktigt att bidra till en mer nyanserad historieskrivning.

– Ibland behövs den typen av traditionella jämställdhetspolitiska åtgärder som synliggör kvinnors bidrag i universitetets egna historia.

Tidskrift for kjønnsforskning: Et kjønnet rom för akademisk skrivning Länk till annan webbplats.

Youtube: Seminarium: Kvinnorum i förändring Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Vem står för hushållsarbetet i akademin?

Lika villkor för alla vid universitetet

Vid Uppsala universitet bedrivs ett arbete för lika villkor. Arbetet ska säkerställa att alla som är verksamma vid eller kommer i kontakt med universitetet har lika rättigheter och möjligheter oavsett juridiskt kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 8 januari 2015

Redaktionen

Hon skriver om de indoeuropeiska språkens ursprung och hur det är att etablera sig som ung forskare. Jenny Larsson är docent vid Stockholms universitet och forskar om de baltiska s...

Krönika 18 maj 2020

Krönika av David Larsson Heidenblad, forskare i historia vid Lunds universitet, om att spegla forskningens villkor i en blogg.

Nyhet 19 augusti 2020

Redaktionen

Han skriver om akademiskt arbete och skrivande. David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och forskar om miljöfrågornas genombrott i Sverige och hur aktie...