Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Publicering

Forskare bedöms i stor utsträckning efter sina publiceringar i vetenskapliga tidskrifter. Vad innebär peer review, bibliometri, citeringsindex och impaktfaktorer? Och kan man lita på forskningsresultaten? Läs om vetenskaplig publicering i Curie.

Artiklar

Nyhet 30 januari 2023

Redaktionen

Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar som handläggare på Kungliga biblioteket med frågor om öppen...

Krönika 30 januari 2023

Hur tar man fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap? Erik Stattin skriver om regeringsuppdraget som Kungliga biblioteket ska redovisa till hösten.

Nyhet 13 september 2022

Sara Nilsson

Inte bara unga forskare gör det. Även professorer, i Sverige, ägnar sig åt publicering i tvivelaktiga vetenskapliga tidskrifter, även kallade rovtidskrifter. En ny rapport belyser ...

Nyhet 15 juni 2022

Siv Engelmark

Forskares mätbara prestationer spelar allt större roll när pengar delas ut till forskning i Sverige. Systemet skapar stress och minskar kreativiteten, enligt en studie från Örebro ...

Nyhet 27 april 2022

Helena Östlund

Forskning publiceras oftast i en artikel eller i en bok. Musikvetaren Johan Norrback valde istället att dokumentera sin forskning om självspelande flöjtur i en webbpublikation som ...

Nyhet 30 mars 2022

Sara Nilsson

System för textmatchning kan hitta likheter mellan texter. Idag används de av både vetenskapliga tidskrifter och inom akademin, som en hjälp att upptäcka plagiering. Men det finns ...

Krönika 28 februari 2022

Det har blivit allt viktigare att vara med- eller huvudförfattare av vetenskapliga texter, inte minst för doktorander och yngre forskare, skriver Per Sandin.

Krönika 14 februari 2022

När vi misslyckas vill vi inte ens tänka tanken att det kan bero på vår egen insats. Vi människor har nämligen en oerhörd förmåga att hitta på anledningar till våra framgångar och ...

Krönika 30 november 2021

Krönika av Thomas Lundén, professor emeritus vid Södertörns högskola, om hur ett system för att ange referenser gör det svårare att identifiera författare och bidrar till att osynl...

Nyhet 9 november 2021

Natalie von der Lehr

Redan i slutet av doktorandtiden kände Matteo Cavalleri att han inte ville fortsätta med en akademisk karriär. Istället valde han banan som redaktör för vetenskaplig publicering. ...

Nyhet 29 september 2021

Lisa Kirsebom

Det började med en faktagranskande podd. Sedan följde en serie självkritiska tweetar – sporrade av ett hot. Neurologiforskaren Nicholas Holmes har gjort granskning och kritik till ...

Krönika 14 september 2021

Krönika av Peter Gärdenfors, seniorprofessor vid Lunds universitet, om plagiering av akademisk litteratur.

Nyhet 3 maj 2021

Siv Engelmark

Hundra procent öppen publicering, lägre kostnader och en transparent prismodell. Det är SUHF:s mål för de avtal mellan svenska lärosäten och vetenskapliga förlag som ska ersätta de...

Nyhet 6 april 2021

Charlie Olofsson

Forskare vid svenska lärosäten publicerar allt fler vetenskapliga artiklar medan bokutgivningarna går ner. Det är en av trenderna som framträder i en ny statistikdatabas från UKÄ.

Krönika 25 mars 2021

När jag inledde mina universitetsstudier upptäckte jag en synnerligen märklig sak; jag kunde inte skriva, konstaterar Jane Wingren.

Nyhet 24 mars 2021

Helena Östlund

En ny svensk vetenskaplig tidskrift har sett dagens ljus. Forskning om äldre och åldrande får en egen publikation knuten till den populärvetenskapliga tidskriften Äldre i Centrum. ...

Nyhet 13 januari 2021

Siv Engelmark

Svenska forskare är dåliga på att rapportera in resultat från kliniska studier. Många resultat går inte att hitta varken i databaser eller artiklar, visar en rapport från organisat...

Krönika 8 december 2020

– All jazz är skitdålig! Vem bryr sig om musik som man inte ens kan dansa till och som spelar toner så att det skär sig i öronen!? Det borde typ förbjudas, eller i alla fall aldrig...

Nyhet 30 november 2020

Helena Östlund

Forskningsstudier genomförs inte alltid enligt regelboken. De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit ...

Nyhet 24 november 2020

Sara Nilsson

Att vara författare till ett vetenskapligt arbete innebär både en merit och ett ansvar. Men vem som förtjänar den meriten och hur ansvaret ska fördelas är inte självklart – frågor ...

Krönika 7 oktober 2020

Krönika av författaren Hanne Kjöller om sin granskning av forskarvärlden.

Krönika 25 maj 2020

När jag började vid humanistiska fakulteten i Göteborg 1998 pågick en debatt om provinsialismen i svensk humaniora. Diskussionen har fortsatt i flera turtagningar och frågan om pub...

Krönika 6 maj 2020

I min forskargrupp har vi nyligen publicerat en artikel som vi samförfattat, alla 20. Det är inte så vanligt inom samhällsvetenskapen att skriva tillsammans på det här sättet, och ...

Nyhet 28 april 2020

Sara Nilsson

Samtidigt som coronapandemin stänger nationsgränser går en våg av öppenhet genom forskarvärlden. Samarbete, öppna data och tidig publicering är viktiga grepp för att snabbt öka kun...

Nyhet 28 april 2020

Sara Nilsson

Behovet av att snabbt kunna öka kunskapen om coronapandemin har lett till en flod av nya forskningsrön som publiceras utan att först ha granskats av andra forskare. De kallas prep...

Nyhet 14 april 2020

Siv Engelmark

Hur effektiva är karantänåtgärder för att kontrollera coronavirusets spridning och minska dödligheten? Det är en av många medicinska frågeställningar som organisationen Cochrane fö...

Krönika 30 mars 2020

Jag har tidigare skrivit en del om akademisk kunskapsproduktion, ett ämne som ju omgärdas av en livaktig diskussion. Det kryllar också av böcker om akademiskt skrivande. Mer sällsy...

Nyhet 26 februari 2020

David Isaksson

Nyligen avslöjade en rapport ett omfattande forskningsfusk i Ryssland. Rapporten har lett till att ryska tidskrifter dragit tillbaka mer än 800 vetenskapliga artiklar.

Krönika 11 februari 2020

Det finns ett uppenbart glapp mellan forskarvärldens globala diskussion på engelska och det nationella kunskapssamhället som, flerspråkighet till trots, uppbärs på och av svenska, ...

Krönika 20 januari 2020

Det har alltid funnits en idé om att man ska ”få ut” något av universiteten. Åsikterna om vad det ska vara har däremot skiftat: under en tid var det lika förnuftsenligt att efterst...

Krönika 14 januari 2020

Nytt år och nya tag. Snart ny termin, med nya kurser. Nya texter som ska skrivas, som ska läsas. Gamla som ska skrivas klart. Saker man lovat skriva som inte behövde vara klart för...

Nyhet 11 december 2019

Siv Engelmark

Det nya avtalet mellan svenska lärosäten och förlaget Elsevier är på plats. Svenska forskningsartiklar kommer därmed att kunna publiceras med omedelbar öppen tillgång till över 2 0...

Debatt 11 december 2019

Gustav Nilsonne

Avtalet med Elsevier är en pyrrhusseger, skriver Gustav Nilsonne, Karolinska institutet. Tidskrifternas roll som förvaltare av ett prestigekapital som snedvrider forskningsprocesse...

Krönika 2 december 2019

Kroppsbyggare talar om värdet av periodisering. Det betyder att de cykliskt pendlar mellan bulk och deff: periodvis äter de allt, periodvis knappt något. Resultatet blir bättre än ...

Nyhet 19 november 2019

Siv Engelmark

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för...

Nyhet 6 november 2019

Helena Östlund

Det är inte helt lätt att skriva forskningsartiklar på ett annat språk än sitt modersmål. Det vet språkforskaren Karyn Sandström som under många år lett workshops och skrivargruppe...

Debatt 5 november 2019

Daniel Gunnarsson

Avhandlingar skrivna på svenska behövs för att nå en bredare målgrupp. Det menar Daniel Gunnarsson vid Högskolebiblioteket, Jönköping University. Han konstaterar att antalet avhand...

Nyhet 4 november 2019

Helena Östlund

Vetenskapliga texter har förändrats mycket genom seklerna. Från 1700-talsläkares personliga och rättframma beskrivning av enskilda sjukdomsfall – till nutida forskargruppers enhetl...

Krönika 22 oktober 2019

Kvaliteten på vetenskaplig forskning bedöms vid tjänstetillsättningar, vid befordringar och vid ansökningar om docentur eller forskningsmedel, skriver Christian Munthe.

Nyhet 17 september 2019

Sara Nilsson

Varje år listas världens mest citerade forskare. Att hamna på listan kan ses som ett bevis på att ens forskning används eller ett kvitto på ett bra jobb. Men fenomenet att lista hö...

Nyhet 17 juni 2019

Siv Engelmark

Intresset för alternativa världar är stort – inte minst bland forskare. Ett stort antal vetenskapliga publikationer handlar om sagovärldar. En sökning på Game of Thrones i Google S...

Debatt 4 juni 2019

Ulf Sandström

Bo Malmberg kritiserar användandet av osäker statistik i debattartikeln ”Lägg ner forskningsrådet för universitetens bästa” i DN. Ulf Sandström, en av dem som skrev debattartikeln,...

Debatt 15 maj 2019

Bo Malmberg

Bo Malmberg reagerar på bristande dataunderlag i en debattartikel i DN. Om man som forskare skriver en debattartikel som får rubriken ”Lägg ner forskningsråden för universitetens b...

Nyhet 23 april 2019

Siv Engelmark

Forskare skriver ofta egna, skräddarsydda, program för sina forskningsprojekt. Men få av forskarna är programmeringsexperter. Följden kan bli felaktiga slutsatser eller att det är ...

Debatt 6 mars 2019

Sven Widmalm och Maria Ågren

Att mäta forskningens genomslag kan uppmuntra opportunism och kortsiktighet och därmed leda till sänkt kvalitet, skriver Sven Widmalm och Maria Ågren. Om Sverige inför ett system f...

Debatt 29 januari 2019

Öppet brev från 133 samhällsvetare och humanister

Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar...

Nyhet 22 november 2018

Siv Engelmark

Rapporterna om att forskningsresultat inte går att upprepa blir allt fler. Det är ett generellt problem inom forskningen, säger Handelsprofessorn Anna Dreber Almenberg. Hon har i f...

Krönika 20 november 2018

För några veckor sedan skickade jag in ett bokmanus till ett stort amerikanskt förlag. Det var en lättnad att avhända sig manuset, och förlagets höga rankning innebär att publikati...

Debatt 23 oktober 2018

Pernilla Wittung-Stafshede och Lynn Kamerlin

Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för ...

Nyhet 17 oktober 2018

Siv Engelmark

Plan S är ett europeiskt initiativ för att skynda på utvecklingen mot att forskningsresultat ska bli öppet tillgängliga för alla. Enligt planen ska alla vetenskapliga resultat som ...

Nyhet 8 oktober 2018

Eva Annell

Avsikter, vin och falska forskningsresultat är några av de ämnen som nationalekonomen Anna Dreber Almenberg utforskat hittills. Som beteendeekonom har hon frihet att röra sig över ...

Krönika 12 september 2018

Krönika av Victor Galaz, statsvetare vid Stockholms universitet, om hur hans forskargrupp riskerar att bli stämda för den artikel de publicerat.

Nyhet 11 september 2018

Inna Sevelius

Digitaliseringen av vetenskapliga tidskrifter har ökat utbudet på universiteten. Men förlagens paketförsäljning av elektroniska tidskrifter innebär också nackdelar för forskarna, e...

Nyhet 11 september 2018

Inna Sevelius

Förlagsjätten Elsevier tar betalt för både läsrättigheter och öppen publicering på nätet. För de svenska lärosätena medför detta skenande kostnader. Förhandlingarna bröt samman i m...

Krönika 3 september 2018

Vi forskare får tidigt träna oss i att bli granskade och kritiserade. Framför allt när vi ska publicera oss i tidskrifter, skriver Lena Abrahamsson.

Nyhet 25 juni 2018

Natalie von der Lehr

Långsiktig finansiering, stimulerande forskningsmiljöer och ökad jämställdhet i akademin. Det är några av förutsättningarna för att regeringen ska uppnå målet om att Sverige ska va...

Nyhet 23 maj 2018

Sara Nilsson

De kallas rovdjurstidskrifter och att stödja dem är en oacceptabel handling enligt de europeiska riktlinjerna för forskningsetik. Hur ser svenska lärosäten och forskningsfinansiäre...

Nyhet 16 maj 2018

Sara Nilsson

Snabb publicering, open access och stort genomslag. Det erbjuds ofta forskare av så kallade rovdjurstidskrifter som med falska löften om referentgranskning och seriositet erbjuder ...

Debatt 20 mars 2018

Dan Larhammar

Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, s...

Debatt 20 mars 2018

Gustaf Nelhans

Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nel...

Nyhet 20 mars 2018

Siv Engelmark

Algoritmer får allt större betydelse för både samhället och individen. De styr vad vi ser på sociala medier och kan ta beslut som påverkar vår vardag – utan att vi får insyn i hur ...

Krönika 7 mars 2018

Krönika av Farshid Jalalvand, mikrobiolog vid Köpenhamns universitet, om att fixeringen vid att publicera artiklar går ut över forskningens kvalitet. Att publicera har blivit vikti...

Debatt 28 februari 2018

Dan Larhammar

Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhamm...

Nyhet 13 februari 2018

Sara Nilsson

Att offentliggöra sin forskning som så kallade preprints , före granskning och publicering, är vardag inom vissa fält. Fenomenet – som vissa forskare uppfattar som oumbärligt och...

Nyhet 18 december 2017

Eva Bergstedt

Allt ifrån magiska ringar till åtal för Macchiarini och botemedel mot demenssjukdomar. Det är några av forskarnas önskningar i Curies högst ovetenskapliga enkät där vi frågade fem ...

Krönika 22 november 2017

Att följa utvecklingen i stamcellsvärlden senvintern 2014 kändes ungefär som att följa livesändningen av en militärkupp i något större land, skriver Margarita Bartish.

Nyhet 20 november 2017

Helena Östlund

Att ta hjälp av en författare och använda skönlitterära grepp kan vara ett sätt att presentera vetenskap mer levande. Det gjorde en grupp forskare i företagsekonomi när de skulle s...

Nyhet 16 november 2017

Helena Östlund

Forskarna på institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala vill bli bättre på att skriva. Ge språket tid och plats och möjlighet att utvecklas. Därför har författaren Magnus...

Nyhet 14 november 2017

Helena Östlund

Det vetenskapliga språket har blivit allt krångligare. Det visar fyra unga forskare som på sin fritid undersökt drygt 700 000 vetenskapliga texter från 1800-talet och fram till ida...

Debatt 17 oktober 2017

Mats Alvesson och Roland Paulsen

Det produceras enormt mycket forskning som aldrig blir läst eller ger relevanta kunskapsbidrag. Mats Alvesson och Roland Paulsen vid Lunds universitet, oroas över att frågan om vem...

Krönika 27 juni 2017

Överlag är folk ganska bekräftelsesökande. Det får nog anses vara en väletablerad sanning vid det här laget, över ett decennium efter de sociala mediernas intåg i våra liv, skriver...

Nyhet 7 juni 2017

Redaktionen

Han skriver om forskningsexcellens och vad som avgör hur snabbt forskningsidéer kan omsättas i publikationer. Kasper Moth-Poulsen forskar vid Chalmers och försöker utveckla nya met...

Debatt 16 maj 2017

Pernilla Wittung-Stafshede och Lynn Kamerlin

Lägg på luren när tidskrifter vill att du ska betala för att skriva i dem. Pernilla Wittung Stafshede och Lynn Kamerlin varnar för akademins dammsugarförsäljare.

Krönika 11 maj 2017

Olika samhällsvetenskapliga discipliner utgår från olika vetenskapliga grundantaganden och forskare inom olika discipliner har därför ofta ganska skilda förutfattade meningar. Poli...

Nyhet 9 februari 2017

Dag Kättström

Nu har datorprogram börjat användas som stöd för att utvärdera metod och statistik vid granskningen av vetenskapliga artiklar. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens ...

Nyhet 19 januari 2017

Anja Castensson

Curie har pratat med forskare som delar språkdata, vattenmodeller och DNA-sekvenser över hela världen. De praktiska utmaningarna ser olika ut beroende på forskningsfält, men gemens...

Nyhet 17 januari 2017

Anja Castensson

Forskningsdata görs allt oftare tillgängliga på nätet. Trenden stöds av såväl EU-kommissionen och regeringen som av olika forskningsfinansiärer. Men utvecklingen kräver också att m...

Debatt 16 november 2016

Hugo Lagercrantz

Macchiariniaffären har lärt oss faran av ensidiga hajpade strategiska satsningar, som gjort att den akademiska grundstrukturen fått stå tillbaka. Det måste finnas plats för forskar...

Nyhet 29 september 2016

Sara Nilsson

Flitigt använt men hårt kritiserat. Curie har undersökt hur några svenska forskningsfinansiärer och lärosäten använder det omdiskuterade måttet Journal Impact Factor , ett mått s...

Nyhet 28 september 2016

Sara Nilsson

Avgörande för forskares karriärer, stolt presenterat på tidskrifters hemsidor och en faktor vid anslagstilldelning. Det drygt femtioåriga måttet Journal Impact Factor – ett sätt...

Debatt 27 september 2016

Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag, Linköpings universitet

Vetenskapliga tidskrifter har ett stort ansvar för att avslöja oredlighet. Allt fler artiklar dras tillbaka, enligt en ny studie av Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag, vid...

Nyhet 20 juni 2016

Staffan Eng

Är peer review noggrannare än sakkunniggranskning? Är workshop effektivare än grupparbete? Är cv finare än meritförteckning? Curie reder ut begreppen.

Krönika 13 juni 2016

Jag läser i senaste Universitetsläraren om försök att finna vägar till lustfyllda, kreativa sätt att skriva akademisk text, utifrån boken Skrivande om skrivande . Och tänker o...

Krönika 2 juni 2016

I mitt förra inlägg skrev jag att dagens modell för vetenskapliga publiceringar inte fungerar som den borde och att förändringens vindar blåser i publiceringsvärlden, skriver Farsh...

Krönika 26 maj 2016

Dagens publiceringssystem härstammar från mitten av 1700-talet när vetenskapliga sällskap började sprida nya fynd via tidskrifter, skriver Farshid Jalalvand.

Nyhet 25 maj 2016

Natalie von der Lehr

Det finns varken en enhetlig definition eller hantering av oredlighet i forskning vid svenska lärosäten idag. I många fall handlar det mer om slarv än om medvetet fusk, men gränsdr...

Krönika 19 april 2016

Krönika av Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, om skiljetecknens roll i vetenskapliga texter.

Krönika 14 april 2016

Akademin står inför en stor omställning när villkoren för forskningen förändras. I vissa avseenden är förändringen så stor att forskningsarbetets själva natur påverkats, skriver Fa...

Nyhet 21 januari 2016

Anja Castensson

Pressen att publicera så många artiklar som möjligt i de mest högrankade tidskrifterna är stor. Ibland går det för fort. Forum som Retraction Watch och Pub Peer öppnar för kr...

Nyhet 19 januari 2016

Anja Castensson

Vetenskapliga tidskrifter spelar en central roll vid publicering. Men det är inte den enda vägen att utbyta forskningsresultat. Ett annat sätt är att lägga upp resultaten på en gem...

Nyhet 11 januari 2016

Anja Castensson

Dagens system för vetenskaplig publicering skapades i en tid när artiklarna var få och pressen att publicera lägre. Idag spelar tidskrifters ranking en allt större roll och problem...

Krönika 11 januari 2016

Krönika av Anne Brynolf, läkare och journalist, om vetenskapliga tidskrifter nu och i framtiden.

Nyhet 3 november 2015

Helena Östlund

Forskningens meriteringssystem bidrar till att göra det vetenskapliga språket svårtillgängligt och tråkigt. Men det finns forskare som vill kommunicera på andra sätt. Som ifrågasät...

Nyhet 27 april 2015

Anja Castensson

För tio år sedan publicerade han artikeln ”Why most published research findings are false”. Idag ger många studier honom rätt. John Ioannidis, professor i medicin, epidemiologi och...

Krönika 25 november 2014

I denna krönika vill jag fördjupa diskussionen som jag inledde i mitt förra inlägg (4/11) genom att titta närmare på hur utvecklingen kring doktoranders publicering tett sig inom m...

Krönika 4 november 2014

I ett öppet brev som publicerades i The Chronicle of Higher Education tidigare i höst argumenterar Leonard Cassuto för ett embargo mot publicering av vetenskapliga artiklar skr...

Krönika 9 september 2014

Byrålådeeffekten – det vill säga det faktum att forskningsstudier som uppvisar nollresultat i lägre grad publiceras – är ett ständigt aktuellt ämne inom forskningen, skriver Maria ...

Krönika 2 juni 2014

I teorin kan jag lätt komma åt alla modeller, data och analysskript från mina år som doktorand, skriver Malin Sandström.

Krönika 27 april 2014

För några veckor sen intervjuades jag för ett framtida avsnitt av UR’s serie Pop & Politik. Jag var där för att diskutera hur arkeologiska tolkningar ändras under olika årtionden, ...

Debatt 2 december 2013

Jonas Björck

Vi måste fokusera på vår huvuduppgift och beakta hur open access påverkar vetenskaplig publicering. Därför ska vi nu ta fram en avvecklingsplan för vårt tidskriftsstöd, skriver Jon...

Debatt 27 november 2013

Maria Ågren och Elisabet Engdahl

Vetenskapsrådets beslut att avveckla det så kallade tidskriftsstödet har väckt oro.Det finns starka kvalitetsargument för varför det även fortsättningsvis bör finnas såväl svenska ...

Krönika 11 november 2013

Grunden för kvalitetssäkring av akademiska publikationer är så kallad peer review , alltså att artiklar och böcker innan eventuell publicering har granskats och bedömts av sakkun...

Krönika 8 september 2013

För inte så länge sedan cirkulerade ett mejl från redaktionen för en väletablerad, väl ansedd och högt rankad akademisk tidskrift med nyheten att de skulle införa tillfälligt manus...

Nyhet 4 juli 2013

Eva Barkeman

Doktoranden Anna-Karin Gustavsson vid Göteborgs universitet har fått pris för bästa forskningsartikel under 2012 av tidskriften FEBS Journal. Hennes artikel om studier av energimet...

Krönika 31 maj 2013

I den akademiska branschen blir man ständigt bedömd, både på längden och tvären, skriver Susanne Pelger.

Krönika 21 maj 2013

Lika glad som jag blir när jag får en välskriven text i min hand, lika bedrövad blir jag över en dålig. Även om den är aldrig så korrekt, skriver Susanne Pelger.

Krönika 16 maj 2013

Det hade kunnat vara en helt vanlig torsdag idag. En sådan dag som på något vis signalerar att veckan snart är slut. Lite som en kristen version av långvården innan det att paradis...

Krönika 8 maj 2013

Låt mig ställa en fråga: Varför skriver forskare? Ryggmärgssvaret blir antagligen att vi ska sprida våra forskningsresultat, skriver Susanne Pelger.

Krönika 1 maj 2013

Det sägs att maj månad är skön, att den är våra lekars vän vars ljusning väcker känslans gudaflamma och får morgonrodnad att stiga ur bekymrens moln. Det hela är mycket vackert men...

Krönika 20 mars 2013

Det var ett gäng bekymrade professorer jag träffade häromdagen. Det system vi har upprättat globalt för att räkna poäng vid publiceringar frestar uppenbarligen folk till att fuska....

Nyhet 26 februari 2013

Anders Nilsson

Å ena sidan förhoppningen att forskningen ska leda till många värdefulla patent. Å andra sidan kommande krav på open access för forskningsdata. Går de att kombinera? Ja, men det kr...

Nyhet 18 februari 2013

Helena Östlund

När Science rankade de främsta vetenskapliga artiklarna 2012 kom en studie där svenska forskare medverkar bland de tio bästa. Teamets forskning kan bidra till att ta fram nya läkem...

Nyhet 14 februari 2013

Karin Nordin

Nästan nio av tio människor litar på forskare i Sverige. Men forskning blir alltmer komplex och en stor del av alla studier som publiceras är omöjliga att återupprepa. Det gör att ...

Nyhet 13 februari 2013

Anne Brynolf

Att få sina resultat publicerade i en stor internationell tidskrift kan bokstavligen vara guld värt för en ambitiös forskare. Vad krävs för att passera nålsögat? Curie har kikat nä...

Krönika 5 februari 2013

Monografin tycks numera vara en utrotningshotad art som publiceringskanal för forskning. Det anser jag är oroväckande, skriver Susanne Wigorts Yngvesson. 

Krönika 2 november 2012

Med bara dagar kvar till amerikanska presidentvalet handlar dagens blogginlägg om forskning på klyftan mellan demokrater och republikaner. Med tanke på de enorma utmaningar som USA...

Krönika 12 oktober 2012

Utbildningsminister Jan Björklund föreslår att peer review ska användas för att utvärdera kvaliteten på svenska högskolors forskning som underlag för fördelning av högskolornas for...

Krönika 27 september 2012

Människor skiljer sig åt betydligt i hur riskvilliga de är. Vissa tycker om att klättra på bergväggar, andra skulle aldrig ställa sig på en stege. En del går direkt fram och frågar...

Krönika 11 september 2012

En svensk psykolog, Ola Svenson, gjorde en världsberömd studie för trettio år sedan. Han frågade människor hur bra bilförare de ansåg sig vara, i jämförelse med andra bilförare. Re...

Krönika 28 augusti 2012

Ett övergripande tema för mina inlägg i Curie har varit att visa hur man kan granska forskningsresultat kritiskt och att argumentera för att forskare och redaktörer borde vara mer ...

Krönika 23 augusti 2012

Man bör försöka vara extra skeptisk mot forskningsresultat som man personligen gärna skulle vilja tro på, skriver Kimmo Eriksson.

Krönika 20 augusti 2012

Maken och barnen ska resa bort och jag har en vecka med intensivt skrivande framför mig. Jag har fyra paper och en artikel som måste skrivas, en viss stresskänsla i magen gör sig p...

Krönika 15 juni 2012

Åtminstone inom mitt intresseområde är publikationer i topptidskrifterna Science och Nature oftast besvikelser, skriver Kimmo Eriksson.

Krönika 12 juni 2012

Om vikten av kritisk granskning, skriver Anne Brynolf.

Krönika 10 juni 2012

Inom genren ”asså, ibland blir det bara så”-journalistik finns ett fenomen som kan kallas lost to follow-up, skriver Anne Brynolf.

Krönika 5 juni 2012

Tidigare påstod jag att artiklar i topptidskrifter ofta inte tillför vetenskapen särskilt mycket. Jag utlovade också att berätta om min egen erfarenhet av att vara medförfattare ti...

Krönika 31 maj 2012

Tänk dig att du sitter som redaktör för en prestigefull tidskrift. På ditt bord har du ett manuskript från en berömd forskare, skriver Kimmo Eriksson.

Krönika 30 maj 2012

Jag har allt för få peer-review artiklar och måste ta mig in i citat-indexen. Jag måste bli mer strategisk, skriver Jonna Bornemark.

Krönika 29 maj 2012

Det började – som så ofta ­– med ett affekterat blogginlägg, skriver Anne Brynolf.

Krönika 22 maj 2012

En sak som är trist med att blogga, twittra eller i annat forum tipsa om forskning är att så mycket ligger gömt bakom lås och bom, skriver Anne Brynolf.

Krönika 22 maj 2012

Här tänker jag skriva om sådant som jag brukar tala om med mina kolleger. Ett sådant kärt samtalsämne är att den vetenskapliga kvaliteten ofta är så låg på den forskning som public...

Nyhet 22 maj 2012

Redaktionen

Sanningssökande eller karriärväg? Kimmo Eriksson skriver om drivkraften för att forska och annat som dyker upp i samtalen med de närmaste kollegerna. Han är professor i matematik v...

Nyhet 22 maj 2012

Carin Mannberg-Zackari

Ökad kvalitetskontroll och open access-publicering av vetenskaplig litteratur. Det är målet med ett projekt som startade vid årsskiftet.

Nyhet 22 maj 2012

Carin Mannberg-Zackari

Antalet artiklar som publiceras i open access har ökat med 30 procent om året sedan 2000. Allt fler statliga och privata forskningsfinansiärer i Sverige kräver att resultaten ska v...