Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
skisser och anteckningar av den franske botanisten och vetenskapsmannen Nicolaus Joseph von Jacquin

Vetenskapliga texter har blivit allt svårare att läsa och den vetenskapliga jargongen har ökat. Bilden visar skisser och anteckningar av den franske botanisten och vetenskapsmannen Nicolaus Joseph von Jacquin (1727-1817). Foto: SPL / Bildbyrå.

NYHET

Forskarspråk allt svårare att förstå

Det vetenskapliga språket har blivit allt krångligare. Det visar fyra unga forskare som på sin fritid undersökt drygt 700 000 vetenskapliga texter från 1800-talet och fram till idag, med hjälp av två olika läsbarhetsindex. Läs den första av tre artiklar om forskarspråket.

Det började närmast som ett skämt. Fyra doktorander som träffas regelbundet för att diskutera forskningslitteratur, började också prata om språket i artiklarna. Trots att de inte alls studerar språk, utan forskar om kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

– Det var framför allt en forskare inom vårt fält som vi blev frustrerade över, vi tyckte att den personens arbeten var svåra att läsa. Vi undrade lite på skämt om han alltid skrivit så eller om det blivit svårare med tiden, berättar William Thompson som är en av de fyra.

Plötsligt insåg han och kollegerna Björn Schiffler, Pontus Plavén-Sigray och Granville Matheson att de faktiskt kunde testa forskarens språk. De laddade ner ett hundratal artiklar från PubMed, den stora databasen för biomedicinsk litteratur, och körde dem genom två klassiska läsbarhetsindex, Flesch Reading Ease och New Dale-Chall.

När tekniken väl var uppbyggd, kom de på att de rätt enkelt kunde göra ett strukturerat forskningsprojekt tillsammans. Och det visade sig att ingen hade gjort på samma sätt förut. De laddade ner 709 000 abstracts från 1881 och fram till 2015, från 123 engelskspråkiga medicinska tidskrifter. Allt på sin fritid, utan stöd.

– Vi blev glada och överraskade över att vi kunde få med så många texter.

Läsbarheten har blivit sämre

Flesch Reading Ease mäter meningslängd och antal stavelser per ord. Amerikanska presidenters invigningstal har till exempel mätts med den metoden och visat sig bli enklare med åren. New Dale-Chall mäter antal ord per mening, men även antalet svåra ord i en text på engelska.

Doktorandernas studie visar att läsbarheten blivit sämre över tid och att vetenskaplig jargong blivit vanligare.

– Vår intuition sa oss det, men vi blev ändå överraskade över hur stark trenden var. Båda måtten visade samma sak.

De ville pröva olika hypoteser till vad det kan bero på, exempelvis om forskare som inte har engelska som modersmål skriver krångligare. Men detta gick inte att testa eftersom en författares modersmål inte anges i PubMed, endast land.

En annan hypotes var att graden av läsbarhet kunde bero på antalet författare.

– Studien visade att om en text har flera författare är den svårare att läsa, men det förklarar inte trenden. Alla texter blir svårare med tiden.

Vetenskaplig jargong

Forskarna ville även testa ords komplexitet och plockade ut de 3000 vanligaste vetenskapliga orden ur 12 000 abstracts. De satte upp listor med dels ämnesspecifika ord och dels ord som de kallar allmän vetenskaplig jargong. Ord som ”endogenous”, ”robust”, ”moreover” och ”contribute”.

– Orden från den listan var på väg uppåt och används allt mer. Vi ser det som ett tecken på att en vetenskaplig jargong har utvecklats. Det är komplexa ord som inte är nödvändiga att använda tre gånger i ett abstract.

De har fått motargumentet att forskning i sig blivit mer komplex och då måste språket fånga upp dess olika nyanser och med nödvändighet bli svårare.

– Det är möjligt att det påverkar, men vi menar att det också beror på den vetenskapliga jargongen.

Måste vara tillgängligt

William Thompson anser att det vetenskapliga språket måste vara tillgängligt och läsbart, både av vetenskapliga och samhälleliga skäl.

– En viktig del av vetenskap är att kommunicera resultat. Andra forskare ska kunna bygga vidare på forskningen och reproducera fynd och metoder. Om vi har svårt att förstå vad andra har gjort, kan vi missförstå varandra och strukturera upp experiment på felaktiga grunder.

Han poängterar att vetenskapen inte bara är till för forskarna utan även ska bidra till samhället. Om forskning är svårförståelig kan den misstolkas av exempelvis politiker och vetenskapsjournalister.

– Vi vill inte förbjuda vetenskaplig jargong, men vi tycker inte att man ska använda sådana ord i onödan. Målet är att maximera hur många som kan förstå en text. Vetenskap är svårt och vi behöver inte göra det svårare för människor.

Läs också i Curie:
Han ska väcka forskarnas språk
Litterära grepp gör vetenskap mer levande

Du kanske också vill läsa

Nyhet 3 november 2015

Helena Östlund

Forskningens meriteringssystem bidrar till att göra det vetenskapliga språket svårtillgängligt och tråkigt. Men det finns forskare som vill kommunicera på andra sätt. Som ifrågasät...

Nyhet 20 november 2017

Helena Östlund

Att ta hjälp av en författare och använda skönlitterära grepp kan vara ett sätt att presentera vetenskap mer levande. Det gjorde en grupp forskare i företagsekonomi när de skulle s...

Nyhet 16 november 2017

Helena Östlund

Forskarna på institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala vill bli bättre på att skriva. Ge språket tid och plats och möjlighet att utvecklas. Därför har författaren Magnus...