Böckerna som betytt mest för mitt forskarliv

Tänk om det är så att det finns ungefär tio texter som definierar en som forskare. Kanske färre, troligen inte fler. Missförstå mig inte. Alla forskare har givetvis läst mycket fler än tio vetenskapliga verk. En vanlig vecka läser jag själv igenom – eller scannar åtminstone – ett stort antal vetenskapliga texter och ännu oftare läser jag om texter som andra skriver om. Det blir en del. Långt fler än tio.

Men hur många av alla dessa texter spelar egentligen någon större roll för mitt forskarliv? Ganska få skulle jag hävda. Precis som när det gäller fin- och fulkultur är de definierade texterna oftast något som man tog del av för ganska länge sedan. Numera krävs det mycket för att rucka ens akademiska grundvalar. Inte heller nya filmer eller ny musik skakar längre ens identitet i grunden.

...hur många av alla dessa texter spelar egentligen någon större roll för mitt forskarliv?

Jag satt och funderade lite på vilka vetenskapliga texter som verkligen betytt något för mig. Listan är kortare än man skulle kunna tro. Alla är inte ens är särskilt bra, men de betydde mycket just då och var till stor hjälp när jag stapplade ut som forskare i kommunikationsfältet. De är min egen lilla privata akademiska karta och jag har motsvarigheter i min smak för litteratur, film och musik. För oavsett vilka skönlitterära böcker jag läser och har glädje av kommer Rosens namn av Umberto Eco alltid finnas på min topplista, det samma gäller låten Penny Lane med Beatles och filmen Cinema Paradiso av Giuseppe Tornatore.

På min lista över vetenskapliga texter finns inte, som man kanske skulle tro, de stora samhällsvetenskapliga klassikerna av Marx, Weber eller Giddens med. John Thompsons texter om mediesamhällets kamp om synlighet som symbolisk resurs i boken Media and Modernity har betytt mycket mer. Går jag till ren medieforskning har min handledare Kent Asps avhandling Mäktiga massmedier gjort störst intryck. Kanske lite för stort menar vissa eftersom jag fortfarande lär ha rekord på antal referenser till handledarens texter i den egna avhandlingen. Åtminstone inom vårt fält.

Lite mer otippat är kanske att två böcker från när jag läste religionsvetenskap betytt allra mest. Benedikt Andersons bok om föreställda gemenskaper (Imagined Communities) och min läsning av socialantropologen Victor Turners bok The Ritual process präglade mig djupt i min syn på hur samhällen fungerar. Troligen mer än något annat.

Välj noggrant för det kan hända att dina val påverkar en ung människas hela världsbild. Helt plötsligt känns val av kurslitteratur som ett livsviktigt val.

Gemensamt för texterna ovan är att jag läste dem för första gången för mer än 30 år sedan. Jag har givetvis plöjt många bra vetenskapliga texter sedan dess. Men även om jag lär mig nya saker ruckar de inte min världsbild. De som kommer närmast är nog The Politics of Crisis Management av Arjen Boin och hans kollegor som studerat hur ledare hanterat olika kriser samt John Zallers bok om hur medier och opinionsbildning hänger samman (The Nature and Origins of Mass Opinion). Men i övrigt är det tunt.

En reflektion av den akademiska kartbilden är att de flesta texterna kommer från kurslitteratur. Många på forskarnivå men också från kurser i grundutbildningen. Det manar till eftertanke när jag nu som kursansvarig sitter och väljer kurslitteratur till vårens kurser. Välj noggrant för det kan hända att dina val påverkar en ung människas hela världsbild. Helt plötsligt känns val av kurslitteratur som ett livsviktigt val. Kanske det viktigaste i hela den akademiska karriären.