Ledarskap i akademin
Akademiskt ledarskap ska lägga grunden för vetenskaplig kvalitet och akademisk frihet. Vad innebär det för ledningen av lärosätet, institutionen eller den enskilda forskargruppen? Hur utses ledamöter till lärosätenas styrelser, och vad innebär kollegialt styre? Läs om akademins ledarskap i Curie.
Senaste artiklarna
Debatt
23 september 2024
Resursbrist i akademin trots lärosätenas miljardöverskott
Per Gyberg, Linköpings universitet
Tiden räcker inte till i akademin, ändå levererar forskare och lärare. Det är inte hållbart i längden. Per Gyberg menar att ekonomistyrning präglar verksamheten och att basanslaget utgör för liten del av lärosätenas resurser.
Nyhet
16 augusti 2023
Hon är Konstfacks nya rektor
Charlie Olofsson
Med ett tydligt framtidsfokus kliver Anna Valtonen på som ny rektor för Konstfack. Hon tror att den nordiska konstforskningen kan sticka ut och inspirera genom att vara modig och radikalt nytänkande.
Nyhet
13 september 2022
Första kvinnan på posten som Vetenskapsrådets generaldirektör
Siv Engelmark
Hon har arbetat med fyra utbildningsministrar, lett arbetet med två forskningspropositioner och suttit i en rad styrelser i sektorn. Vetenskapsrådets nya generaldirektör Katarina Bjelke har lång erfarenhet från universitetsvärlden.
Nyhet
13 september 2022
Jessica Abbott ny krönikör i Curie
Redaktionen
Hon skriver om ledarskap och tredje uppgiften. Jessica Abbott är universitetslektor vid Lunds universitet och forskar om varför hanar och honor kan se olika ut. På sin lediga tid läser hon science fiction, lyssnar på musik och lagar mat.
Nyhet
2 mars 2022
Vad ska krävas av ett lärosäte för att bli universitet?
Siv Engelmark
Sverige får allt fler universitet – senast i raden är Mälardalens. Men vad som avgör om ett lärosäte ska få universitetsstatus är oklart. Nu har Universitetskanslersämbetet tagit fram kriterier som ska göra att de blir bedömda på likvärdiga grunder.
Nyhet
17 juni 2021
”Vi måste sluta tävla och börja samarbeta”
Charlie Olofsson
I tidiga tonåren skrev Louise Bringselius en insändare om att personalen inom offentlig sektor måste få mer att säga till om. Intresset för organisation och ledning väcktes tidigt och har knappast mattats av. Nu är hon föreståndare på nybildade Institute for Public Affairs .
Nyhet
20 januari 2021
”Viktigt att rektor vet hur det är att forska”
Eva Annell
Linköpings universitets nya rektor Jan-Ingvar Jönsson har varit fascinerad av cellbiologi sedan tonåren. Han har forskat vid flera universitet, varit huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet och har en bra grund för sin nya roll.
Debatt
17 november 2020
Återupprätta det akademiska ledarskapet!
Sveriges unga akademi
Sverige tappar mark till de ledande forskningsnationerna och den högre utbildningens kvalitet har försämrats under flera decennier. Ett av huvudproblemen är ett bristfälligt och svårmanövrerat akademiskt ledarskap. För att vända utvecklingen behövs kloka och beslutsamma ledare som skyddar akademisk frihet, återupprättar undervisningens kvalitet och formulerar vassa forskningsstrategier. Det menar Sveriges unga akademi.
Nyhet
12 maj 2020
Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel
Charlie Olofsson
Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem. Curie har tittat närmare på hur några olika lärosäten arbetar för att stötta medarbetare och hantera motsättningar mellan kolleger.
Nyhet
23 mars 2020
Forskning främmande för de tidiga universiteten
Carina Järvenhag
Det var en liten och homogen krets som studerade vid de svenska universiteten under 1600-talet. En typisk student var en adelsyngling i 17–18-årsåldern, som både kunde hantera böcker och svärd, som valspråket lydde vid Lunds universitet. Forskning i vår moderna mening slog inte igenom förrän i mitten av 1800-talet.