Kvalitet ska vara ledstjärnan för svensk forskning

Mänskligheten står inför komplexa globala utmaningar. De förändras ständigt och framstår ibland som oöverstigliga. Forskarvärldens viktiga uppgifter består i att skapa en bred kunskapsbas, hitta nyskapande lösningar, utbilda nästa generations ledare och bidra med kritisk reflektion. För att generera de kreativa lösningar som behövs anser vi i Sveriges unga akademi att Sverige måste satsa mer på fri forskning av högsta kvalitet. Genom insatser inom följande fyra områden kan forskningsministern optimera våra lärosätens möjlighet att bidra med den långsiktiga och framstående forskning som Sverige behöver.

1. Finansiera de bästa idéerna och forskningsprojekten

Hög kvalitet måste vara ledstjärnan för all forskningsfinansiering om Sverige ska kunna bidra till att lösa samhällsutmaningarna. Forskningsmedel ska fördelas genom transparenta processer till den mest framstående forskningen. Mer av den statliga finansieringen bör gå till fria projektbidrag istället för riktade satsningar, bland annat då det inte går att förutsäga vilken kunskap som behövs i framtiden. Projektbidrag fördelade i konkurrens är kvalitetsdrivande och bidrar på ett avgörande sätt till förnyelse. Att få sitt första egna bidrag är också ett avgörande steg i att etablera sig som självständig forskare. Konkurrensutsatta fria projektbidrag slår därmed flera flugor i en smäll: de främjar banbrytande forskning, återväxt av yngre forskare, mobilitet och jämställdhet.

Sverige är ett av de OECD-länder som har flest forskare per capita och med dagens forskningsbudget riskerar medlen att smetas ut så tunt att ingen kan bedriva världsledande forskning. Det vore förödande, och för att säkra att kvalitet går före kvantitet bör en ökande andel av basanslagen fördelas i konkurrens utifrån vetenskaplig kvalitet. Även inom lärosätena måste fördelning av basanslag baseras på vetenskaplig kvalitet. Först när sådana processer är på plats bör basanslagen öka. Höjningen får inte tas från forskningsråden utan kan skjutas till som en särskild satsning eller genom att använda övervinsten från Akademiska Hus.

1. Implementera transparenta och tydliga karriärvägar

Ett sammanhållet karriärsystem är avgörande för att lärosätena ska kunna behålla de bästa talangerna i konkurrens med andra samhällssektorer. De mest framstående yngre forskarna måste kunna erbjudas tjänster med konkurrenskraftiga villkor och löner. Meriteringstjänsten biträdande lektor som infördes 2017 i högskoleförordningen är ett viktigt steg i rätt riktning. Det är nu av yttersta vikt att lärosätena de facto utlyser biträdande lektorat, och att rekrytering och befordran sker enligt jämlika och transparenta processer med tydliga krav.

1. Underlätta internationalisering och mobilitet för yngre forskare

Mobilitet leder till att idéer och kunskap sprids och berikar forskningen. Mobilitet bör därför premieras vid tillsättning av tjänster och fördelning av forskningsmedel. För många yngre forskare spelar så kallade postdok-perioder utomlands efter disputationen en avgörande roll för att lära sig nya saker, inspireras till nya idéer och bygga internationella kontaktnät. Perioden sammanfaller ofta med en tid i livet då många bildar familj. Av jämställdhetsskäl bör utformningen av statliga medel för mobilitet ses över så att de kan användas för ökade kostnader för medföljande familj. Det måste också bli enklare för utländska studenter och forskare att komma hit. Idag tar det ofta orimligt lång tid att få uppehållstillstånd och många väljer istället att flytta till andra länder. Det hämmar lärosätenas internationalisering och leder till sämre kvalitet om Sverige inte kan rekrytera framstående forskare och studenter internationellt.

1. Stärk det akademiska ledarskapet

Det kollegiala ledarskapet måste återerövras för att Sverige ska fortsätta vara en stark forskningsnation. Akademiska ledare behöver vetenskaplig legitimitet och tid till strategiskt arbete för att vara trovärdiga. Ledaruppdragen bör därför alltid inkludera ett administrativt stöd. Vidare behöver högskoleförordningen ändras så att en majoritet i lärosätenas styrelser utses av kollegiet. Även rektorerna ska väljas av kollegiet och ha starka vetenskapliga och pedagogiska meriter. Lärosätenas roll som beskyddare av kunskap och kritisk reflektion utgår från kärnvärdena akademisk frihet, integritet och kvalitet. För att främja akademisk frihet behöver lärosätenas och forskarnas autonomi stärkas i relation till den politiska makten. Lärosätenas rätt att fritt besluta om högre utbildning måste lagstadgas Länk till annan webbplats. och möjligheten att driva lärosäten i annan form än myndighet utredas igen.

Fri grundforskning är grunden till att bygga den kunskapsbas som mänskligheten behöver för att möta de globala utmaningarna. Kvalitetsdrivande forskningsfinansiering, attraktiva karriärvägar och starkt akademiskt ledarskap är avgörande för att Sverige ska kunna bidra med lösningar. Vi yngre forskare står redo – ge oss förutsättningar att bidra!

Sveriges unga akademi

Högskoleförordning (1993:100) (Riksdagens hemsida) Länk till annan webbplats.