Radu Harald Dinu: Till den onyttiga forskningens försvar

Nyttiggörande av forskning står högt i kurs idag. Men en drygt 80 år gammal text påminner oss om att kunskap är som mest värdefull när forskare inte bryr sig om dess nytta, skriver Radu Harald Dinu.

Marie Cronqvist: Vår beredskapsforskning är god

Vi inte vet hur framtiden kommer att gestalta sig och vilka kunskaper som kommer att behövas i morgon. Därför är den oförtrutna och stundom oglamorösa grundforskningen – beredskapsforskningen – viktig, skriver Marie Cronqvist.

Christopher Kullenberg: Vem äger forskningens upptäckter?

Ibland kan det vara svårt att dra en gräns mellan vetenskap och teknik. Vetenskap behöver teknik och teknikutvecklingen behöver vetenskapernas kunskaper. Men det finns ett sätt som det gör det enklare att dra gränsen mellan vetenskap och teknik, skriver Christopher Kullenberg.

Oväntad upptäckt kan ge ny behandling av MS

Charlie Olofsson

Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS. − Vetenskap är inte linjärt. Många intressanta fynd görs när man får resultat som man inte förväntade sig från början.

Fyrsträngat dna väcker hopp om ny cancerbehandling

Natalie von der Lehr

Som postdoktor fick Nasim Sabouri upp ögonen för en ovanlig struktur av dna som har fyra strängar istället för två. Hon startade sedan sin egen forskargrupp för att studera den biologiska funktionen och betydelsen. Numera jobbar forskargruppen både med grundforskning och möjliga tillämpningar. – Grundforskning är en förutsättning för ny kunskap, poängterar hon.

Stort förtroende för forskning i Norden

Eva Annell

De nordiska länderna hävdar sig bra när det gäller grundforskning och har stora likheter i attityder och villkor. Bäst klarar sig Danmark vid en internationell jämförelse. − Jag tror att man i Sverige, Norge och Finland är mer toleranta mot medioker forskning än i Danmark, säger Gunnar Öquist som utvärderat nordisk forskning i olika sammanhang.

Långsiktighet ger kreativ grundforskning

Eva Annell

Fri grundforskning är samhällets investering för att möta det okända i framtiden. Det menar Lars Kloo, professor i tillämpad fysikalisk kemi. Curie har pratat med tre forskare om varför grundforskare behöver mer tid och större frihet.

Stark grundforskning ger bra tillämpningar

Eva Annell

Hur ser grundforskningens ställning ut i Sverige och vad menar vi egentligen med grundforskning? Curie har pratat med Karin Markides, Mats Ulfendahl och Göran Blomqvist. Alla tre har erfarenhet av forskningsfinansiering i ledande position vid bland annat Vinnova, Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond.

Deras forskning ledde till global nytta

Helena Östlund

Att arbeta med grundforskning är tålamodsprövande – det kan ta decennier att nå konkreta resultat. Det vet mikrobiologerna Jan Holmgren och Ann-Mari Svennerholm som sedan 1970-talet forskat om koleravaccin. Idag är paret flerfaldigt prisade för sitt mångåriga arbete.

Grundforskare = nyfiken och fri?

Eva Annell

Grundforskning handlar om att finna ny kunskap, men begreppet har flera definitioner och uppläggen skiljer mellan olika forskningsfält. Mats Benner, professor i forskningspolitik, reder ut vad som är grundforskning och förklarar varför så få forskare tar ut svängarna numera.