Vilket är bästa sättet att bedöma sökandes kompetens och idéer? Lisa Hellman skriver om olika sätt att värdera ansökningar.

Att reformera bedömningen av forskning. Det är målet för en internationell överenskommelse som Vetenskapsrådet och 360 andra organisationer skrivit under. Målet är att maximera for...

En europeisk koalition för att utveckla och modernisera bedömning av forskning har nyligen bildats. Det är dags för svenska lärosäten och forskningsfinansiärer att gå med, skriver ...

Nydanande samarbeten inom alltifrån konstnärlig till medicinsk forskning. Det är syftet med Vetenskapsrådets utlysning av nya medel till excellenscentra. Vidare ämnesramar och att ...

Det började med en faktagranskande podd. Sedan följde en serie självkritiska tweetar – sporrade av ett hot. Neurologiforskaren Nicholas Holmes har gjort granskning och kritik till ...

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mella...

Kvaliteten på vetenskaplig forskning bedöms vid tjänstetillsättningar, vid befordringar och vid ansökningar om docentur eller forskningsmedel, skriver Christian Munthe.

Stephen Hwang, rektor Högskolan i Halmstad, svarar på kritiken från Sveriges Unga Akademi om brister i hans rapport. Genom att studera olika korrelationer ser man ett indirekt orsa...

Stephen Hwangs rapport om att staten bör minska andelen extern forskningsfinansiering, har stora metodmässiga brister. De slutsatser som presenteras stöds inte av data, skriver Sve...

I dag finns det 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Av dem har hela 25 rätt att utfärda examina inom forskarutbildning. Det är på tok för många och det urholkar kvalit...

Att mäta forskningens genomslag kan uppmuntra opportunism och kortsiktighet och därmed leda till sänkt kvalitet, skriver Sven Widmalm och Maria Ågren. Om Sverige inför ett system f...

Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar...

Nobelpriset är ett mått på framgång och symboliserar framstående forskning. När Nils Hansson forskar om excellensbegreppet inom medicinen söker han sig därför till Nobelprisarkiven...

Karolinska institutet har tappat i universitetsrankningen Times Higher Education . Men att skylla på Macchiarini-skandalen är en grov förenkling, skriver Jonas F Ludvigsson. Orsa...

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist på Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och ...

Sedan 1901 har över 900 Nobelpristagare utsetts. Bland dem finns ett 30-tal svenskar, varav tre kvinnor. Hur ska svensk forskning kunna konkurrera globalt? Vad krävs för att skapa ...

Hur vet vi om Sverige som forskningsnation är på rätt väg? Nyligen presenterade Vetenskapsrådet ett förslag på en rad indikatorer – mått – som ska visa hur väl Sverige uppfyller de...

Låt oss leka en lek, en tankelek. Låt oss förvandlas! Vi föreställer oss att det i Sverige finns något som kallas ”Klassiska programmet”, skriver Anna Victoria Hallberg.

Det kan vara oetiskt att inte forska, men dålig forskning är oetisk forskning. Etikprövningsnämnderna bör inte bara granska etiska aspekter utan även kvaliteten på klinisk forsknin...

Krönika av Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet, om hur viktigt det är med bra mötesplatser på lärosätena, hur stor betydelse det kan få för att få fram bra forskni...

Svenska universitet kan bli bättre genom att rekrytera internationellt, menar Kåre Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet. Ett sätt att klättra på rankinglistorna är at...

Varje år betalar staten ut stora summor till landstingen som dessa använder till klinisk forskning. Nu lägger Vetenskapsrådet fram ett förslag där nyttan för hälso- och sjukvården ...