För att leva upp till idealen om öppen vetenskap behövs en ny och mer storskalig form av kvalitativ forskning. Det menar Stanfordprofessorn David Grusky som ingår i ledningen för p...

Galileo Galilei hittade bevis för att jorden kretsade kring solen och hamnade för det i husarrest under resten av sitt liv. Nu spelas pjäsen Galileis liv på Dramatens lilla scen.

Demokratin urholkas eller är obefintlig i många av världens länder. Det gör kunskapen om hur den fungerar och vad som hotar den allt viktigare. Två svenska initiativ fokuserar på j...

Seminariet är inte bara ett rum där forskning presenteras. Det är på samma gång en arbetsmetod och en arbetsmiljö, skriver Marie Cronqvist.

Ibland är det komplicerat att vara vetenskapsteoretiker.

Kriser är destruktiva, men omvälvande händelser kan också väcka nya forskningsfrågor och sporra till utveckling. Det ser vi både från coronapandemin och under kriget i Ukraina, men...

Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastru...

Gensaxen blev snabbt ett kraftfullt verktyg för växtförädling. Forskningen pågår över hela världen, men inom EU begränsas tillämpningen av lagstiftning som reglerar odling och komm...

Frågan kan tyckas vara enkel att besvara. Självklart är det så att det finns många vetenskaper! Det säger ju sig själv att biologi, fysik, matematik, medicin, filosofi eller arkeol...

Frågan om när den vetenskapliga revolutionen ägde rum är omstridd av vetenskapshistoriker. Den har inte heller samma uppenbara placering i tid och rum som andra revolutioner, från ...

Krönika av Ulf Ellervik, professor i organisk kemi. Texten är ett kapitel i hans bok Förundran som handlar om hur det vetenskapliga arbetet är fullt av känslor och bjuder på små oc...

Han skriver om hur vetenskapsteoretiska frågor ställs på sin spets i samtidens stora utmaningar. Christopher Kullenberg är docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet och fo...

I dessa tider passerar inte en dag utan att det som jag tänker beskriva utspelar sig rakt framför våra ögon, när vi slår på radion eller skrollar våra sociala medieflöden. Det hand...

Den konstnärliga forskningen skapar debatt både inom konstvärlden och i akademin. Nu behövs större fokus på forskningsresultaten och den kunskap som genereras inom fältet. Det mena...

Inom humanvetenskaperna ökar intresset för att arbeta med infrastrukturer som förknippas med kvantitativ forskning. Curie har tittat närmare på några satsningar som hjälper forskar...

Sverige tycks som enda EU-land vilja fasa ut djurbaserad forskning som inte orsakar djuren onödigt lidande. Det blir konsekvensen av en juridiskt egendomlig definition av djurförsö...

I Sverige har riksdagen bestämt att det är syftet med användningen av djur som avgör om det är djurförsök eller inte, inte huruvida djuret lider eller inte. Osvath, Persson och Fal...

Enligt EU betyder djurförsök forskning som kan framkalla lidande. Jordbruksverket menar däremot att Sverige definierar djurförsök som all forskning på levande djur – även sådan som...

Att tillämpa djurskyddslagen och EU-direktiv är det snabbaste sättet att ställa om från djurförsök till säkrare kliniska studier. Det skriver fyra företrädare för alternativa metod...

Läkemedelsverket arbetar aktivt för att reducera, ersätta, och förfina djurförsök inom läkemedelsområdet, framförallt internationellt. Läkemedelsutveckling sker mot en global markn...

Sverige driver på både nationellt och inom EU för att djurförsök ska fasas ut på sikt. Vi delar inte bilden att brist på riktlinjer hindrar alternativa metoder att slå igenom och a...

Nya datormodeller överträffar djurförsök i träffsäkerhet. Nu är det hög tid att ansvariga myndigheter sätter upp tydliga kvalitetskriterier och tillämpar djurskyddslagen – för förs...

Med hjälp av artificiell intelligens går det att lära en dator att automatiskt transkribera många hundra år gamla texter. Programvaran Transkribus har testats både på domböcker frå...

Bilden av det svarta hålets skugga utsågs av tidskriften Science till årets vetenskapliga genombrott 2019. I mars i år kunde John Conway och de 300 andra forskarna bakom bedrift...

Alternativa metoder kan vara mer effektiva, mer ekonomiska och mer exakta jämfört med att använda försöksdjur som ska efterlikna människan. Det menar forskarna Gunnar Cedersund och...

Alternativ till djurförsök hanteras oftast som en djurskyddsfråga. Men om forskare klev fram och berättade mer om nyttan av nya alternativa metoder skulle frågan kunna bli strategi...

För sex år sedan utsågs hans bild av ett jättevirus till en av årets tio bästa vetenskapliga bilder av tidskriften Nature. Nu har han tillsammans med kolleger gjort ett stort genom...

Göteborgsforskaren Astrid von Mentzer studerar den sjukdomsframkallande bakterien ETEC. Ett viktigt verktyg är elektronmikroskopets bilder, som bidragit till viktiga kunskaper om h...

Forskningsstudier genomförs inte alltid enligt regelboken. De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit ...

Fredrik Pleijel är marinbiolog och forskar om havsborstmaskar. För att säkrare kunna artbestämma de små maskarna tar han bilder av dem. På så sätt sparas viktig information om dera...

För neuroforskaren Saida Hadjab är bilden ett verktyg i arbetet. Med konfokalmikroskop får hon allt skarpare bilder av celler – och svar på vetenskapliga frågor om smärta.

Ny teknik kan göra att tidigare forskningsresultat måste omvärderas. I bleknade hällmålningar på en klippvägg på Hisingen träder nya motiv fram – tack vare ett digitalt bildprogram...

Trots att kritiska studier bara är en mindre del av humanistisk forskning (och genusforskning) är det nästan bara denna lilla del som lyfts fram när humanistisk forskning problemat...

Terminen har rullat igång, ute är det grått och kyligt, p-vakterna går sin dagliga lov, och de första kursuppstartningskvalen har precis ebbat ut. Nu finns ingen återvändo, det må ...

Krönika av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och kommunikatör, som funderar över varför det är så tyst på labbet och vad som hänt sedan hon själv var doktorand.

Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält som röner stort intresse från både sjukvården och läkemedelsindustrin. Genom att skapa matematiska modeller k...

Sedan 2012 har utvecklingen inom maskinlärning och AI exploderat. Idag används teknikerna bland annat inom medicinområdet, i finansvärlden och för självkörande fordon. Än så länge ...

I projektet Decrypt samarbetar historiker, lingvister, datavetare och kryptologer för att kunna lösa chiffren i hemligt kodade historiska dokument. – Att använda olika kompetenser...

Krönika av Mats E. Eriksson, professor i geologi vid Lunds universitet, om kärleken till paleontologi och rockmusik och om hur dessa företeelser kan berika varandra.

Är det okej att som forskare kartlägga människors etnicitet eller hudfärg? Frågan om jämlikhetsdata väcker starka känslor i forskarvärlden.

Krönika av Christoffer Carlsson, forskare i kriminologi och deckarförfattare. Forskare avkrävs ofta lösningar på problem som ligger vid sidan av forskningen. Men forskarens uppgift...

Att det på många frågor inte finns ett svar, en enda sanning, har vi kanske börjat förlika oss med. Men vetenskapens grundläggande inriktning mot kunskap som något i grunden skiljt...

Jag skrev tidigare om hur design hanterar komplexitet genom att eftersträva en helhet som blir till något mer än sina delar. Vi har haft drygt 100 år på oss att öva på det här, så ...

Nästan oavsett vilken typ av forskning och kunskapsutveckling man intresserar sig för så står man inför en central utmaning: komplexitet. Hur vi tar oss an de frågor, fenomen och f...

En av de starkare drivkrafterna i kunskapsutveckling är ofta att hitta det allmänt giltiga, det som låter oss förstå ett fenomen utöver det som är specifikt för de fall vi har fram...

Det här med att prata om sin forskning är förvånansvärt svårt, med tanke på hur mycket tid forskare ägnar åt att tänka på hur man bäst formulerar det man kommer fram till, skriver ...

Han skriver om varför man håller på med designforskning. Johan Redström är professor i design vid Umeå universitet och speciellt intresserad av praktikbaserad designforskning i grä...

Krönika av Fanny Härgestam om hur hon hjälpte Hans Rosling att skriva sina memoarer ”Hur jag lärde mig förstå världen”.

Jästsvampen och människan delar inte bara en flertusenårig historia av brödbak och ölbryggning, vi delar också en hel del grundläggande cellbiologi. Därför leder forskning på jäst ...

Som enskilda arter kan de vara ointressanta, rentav oönskade – vi vill inte ha bananflugor i fruktskålen, möss i förrådet eller backtrav i rabatten. Men i forskarvärlden ägnas de e...

En klassisk djurmodell, obligatorisk i biologisk utbildning – men också en modern modell som efter mer än ett sekel i forskningens tjänst fortsätter att generera ny kunskap. I går ...

Mitt senaste blogginlägg handlade om forskningsfinansiering, hur finansieringssystemet påverkar hur jag kan genomföra min forskning. Den här gången handlar det om att se inåt: hur...

Små självgående havsglidare ger den marina forskningen helt nya möjligheter. Sverige har hittills inte haft några sådana, utan forskarna har varit hänvisade till kostsam och storsk...

I förra blogginlägget skrev jag om vikten av tajming i förhållande till forskningsexellens. I det här inlägget ska jag diskutera hur mycket tid som går förlorad inom mina och andra...

Det har talats mycket om forskning och forskningsexcellens under de senaste åren. Ofta följs diskussioner kring forskningsexcellens av en önskan om att mäta eller ranka forskning e...

Jag fick ett jobbmejl för ett tag sedan, ett vanligt reklamutskick av samma typ man också får som privatperson om man någonsin har handlat online och lämnat sin adress, skriver Mar...

Det finns ett uttryck som, parafraserat och översatt, säger oss att det mest spännande man kan höra inom vetenskapen, något som signalerar stora upptäckter långt mer än ”Eureka!” g...

Kanske är det viktigaste vi lär oss inom utbildning och forskning inte kunskapen i sig utan kritiskt tänkande. Det ger oss ett ”för bra för att vara sant”-larm och en kompassnål so...

Teknik som utvecklats för nöjesindustrin passar utmärkt inom kulturarvsforskningen. Tack vare 3D-teknik kan forskare och allmänhet gå in i sedan länge försvunna träkyrkor eller kom...

Jag har alltid varit fascinerad av kartor. Finns det något mer spännande än en skattkarta? Vem kan motstå att utforska det okända i jakten på en skatt, skriver Martin Rosvall.

Spel är en växande trend inom det som kallas medborgarforskning. Svenska forskare har tagit hjälp av dataspelare för att göra en cellatlas. I december presenterar de kartan som vis...

Det finns en novell av Björn Larsson som jag gärna återvänder till. Lingvistens sista föreläsning , publicerad i Filologens dröm från 2008, handlar om språkforskaren Sverker, ...

Han skriver om myter och förhållningssätt till hur man bör bedriva sin forskning. Farshid Jalalvand forskar om hur bakterier kan gå i dvala under en antibiotikabehandling och sedan...

Det moderna samhällets viktigaste kännetecken är att det är baserat på vetenskap, skriver Stefan Schubert.

Ibland hör jag folk fråga sig varför det är så stor statusskillnad på forskning och undervisning på universitet och högskolor och vad man kan göra för att jämna ut den. Då går mina...

För tio år sedan publicerade han artikeln ”Why most published research findings are false”. Idag ger många studier honom rätt. John Ioannidis, professor i medicin, epidemiologi och...

Det här är en fråga som jag får ganska ofta: vilket av de indoeuropeiska språken är egentligen det allra äldsta, skriver Jenny Larsson.

Det händer mycket just nu som är intressant och relevant för oss språkhistoriker, skriver Jenny Larsson.

Man har länge vetat att de indoeuropeiska språken är besläktade och har ett gemensamt ursprung: de kan alla spåras tillbaka till ett gemensamt urspråk, skriver Jenny Larsson.

Vad är vår tids stora vetenskapliga mysterium? Många skulle peka på medvetandets gåta: hur subjektiv upplevelse uppstår ur materian i våra kroppar, skriver Gustav Nilsonne.

Kan en biolog laga en radio? Den frågan ställde Yuri Lazebnik 2002, skriver Gustav Nilsonne.

Jag är bortskämd. Jag menar inte att jag var en bortskämd skitunge som blivit pinsam på äldre dagar. Det är nu jag är bortskämd och priviligierad, skriver Björn Olsen.

När man – som jag – tar steget från att använda naturvetenskapliga metoder på naturen till att använda naturvetenskapliga metoder på mänsklig samhällsutveckling ligger anklagelser ...

Under den senaste tiden har jag försökt lyfta blicken från den egna lab-bänken och vara visionär. Inte bara inom ramen för mina egna forskningsprojekt utan för hela mitt ämnesområd...

Jag läser i tidningen om konkurrerande förslag i skoldebatten. Det verkar onekligen som om någon åtgärd behöver sättas in, som om någon behövde göra något och snart. Men vad, skriv...

Det händer att min forskning ibland leder mig ner till Carolina Redivivas dammiga arkiv, skriver Jens Sundström.

Det mest frustrerande med att vara arkeolog är att de allra flesta har en fullständigt felaktig uppfattning om arkeologi. Och vad arkeologer gör. Och varför, skriver Åsa Larsson.

Han skriver om tvärvetenskap, strömlinjeformad forskning och vikten av oberoende universitet. Patrik Lindenfors är docent vid Stockholms universitet och forskar om kulturell evolut...

Anteckningar om avbildningen av ett objekt, skriver Julia Uddén.

Kul artikel om arbetslöshet i veckans Fokus! Jag kan inte hitta den online , så här följer en snabb sammanfattning, skriver Thomas Frisell.

Det verkar vara lite oklart vem som egentligen myntade det där uttrycket om lögn, förbannad lögn och statistik som jag travesterar i rubriken, skriver Thomas Frisell.

Jag funderar ibland på hur somliga grupper kan dominera en hel verksamhet. Flottan var till exempel karriärvägen för den yngre sonen i en officersfamilj eller en borgarfamilj, skri...

Det nya EU-direktivet för djurförsök ställer helt nya krav på utbildning för dem som utför djurförsök. Det har lett till en kurs på nätet som kan bli tillgänglig i hela landet.

Nu är det väl ändå dags att lämna de smygpositivistiska sätten att arbeta – eller, undrar Jenny Helin.

En ny nationell kommitté ska börja sitt arbete, de djurförsöksetiska nämnderna får större ansvar och forskare måste betala för att få sin ansökan hanterad. Allt efter årsskiftet.

Bilda ett nationellt kompetenscentrum för att öka kunskapen om alternativa metoder till djurförsök. Och gör tätare utvärderingar av forskning som ska minska användningen av djurför...

Curie har frågat tre forskare om hur de ser på sociala medier.