Forskningsmetoder
Hur går forskning till? Olika forskningsfält tillämpar olika metoder. Vilken roll spelar vetenskapliga bilder i forskningen och när används enkätundersökningar? När används djurförsök i forskningen och vilka alternativa metoder (3R) finns? Läs om forskningsmetoder i Curie.
Senaste artiklarna
Debatt
13 maj 2026
Replik: Bygg framtidens skola på forskning inom olika fält
Pernilla Nilsson och Håkan Löfgren
Vi behöver tillsammans bygga en stark forskning om skola och utbildning – oavsett vilka forskningsfält vi företräder. Det skriver Pernilla Nilsson, Vetenskapsrådet, och Håkan Löfgren, Lärarutbildningskonventet, i sin slutreplik.
Debatt
6 maj 2026
Replik: Politiker ska inte styra forskningen om skolan
Catarina Player-Koro
När politiker tar ställning för vilken forskning lärarutbildningen ska vila på förbiser de att lärande inte kan frikopplas från frågor om klass, språk, och etnicitet. Denna politiska styrning signalerar en låg tilltro till forskare och lärare och innebär att läraryrket avprofessionaliseras, skriver Catarina Player-Koro, Göteborgs universitet, i en replik.
Debatt
29 april 2026
Replik: Sluta förenkla vad lärande är
Margaretha Häggström
Debatten om skolans vetenskapliga grund förenklar vad lärande är. För att bedriva undervisning på vetenskaplig grund är det viktigt att förstå både hur lärande går till inom individen och hur det formas i konkreta undervisningssituationer. Men när forskningsresultat översätts till policy eller praktik under tidspress går nyanser ofta förlorade, skriver Margaretha Häggström, Göteborgs universitet, i en replik.
Debatt
15 april 2026
Replik: Avfärda inte kritiken mot utbildningsvetenskapen
Sju forskare
Kognitionsvetenskap kan svara på frågor om vilka undervisningsstrategier som har goda effekter på elevers lärande. Men i sitt debattinlägg tar inte Pernilla Nilsson och Håkan Löfgren upp den praktiska nytta lärare har av detta forskningsfält. Samtidigt avfärdar de kritik mot utbildningsvetenskap som okunnighet, skriver sju forskare i en replik.
Debatt
25 mars 2026
Nyansera debatten om skolans vetenskapliga grund
Pernilla Nilsson och Håkan Löfgren
Vi behöver inte välja mellan kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap. För att skolan ska lyckas med sitt uppdrag måste all forskning som bidrar till att elever utbildas till kloka samhällsmedborgare stärkas. Det skriver Pernilla Nilsson, Vetenskapsrådet och Håkan Löfgren, Lärarutbildningskonventet.
Debatt
17 november 2025
Så kan kunskapstillväxten inom samhällsvetenskap öka
Björn Hassler
Kunskapstillväxten är inte lika tydlig inom samhällsvetenskap som inom naturvetenskap. En förklaring är att naturvetare drar nytta av sin generaliserade vetenskapliga lärdom medan samhällsvetare snarare använder kunskap från tidigare fallstudier. Därför bör forskningsfinansiärer inom samhällsvetenskap prioritera projekt som bygger vidare på befintlig kunskap, skriver Björn Hassler, Södertörns högskola.
Debatt
5 november 2025
Därför är det svårt att utvärdera effekter av utvecklingsprojekt
Göran Holmqvist
Biståndsminister Benjamin Dousa efterlyser mer evidensbaserade beslut i biståndet och lyfter randomiserade kontrollstudier som vägen framåt. Men exemplet han själv ger på värdet av sådana studier visar snarare hur svårtolkad evidens av den typen kan vara, skriver Göran Holmqvist vid Institutet för Framtidsstudier.
Debatt
29 september 2025
Utan jämlikhetsdata missar vi rasismens mönster
Samt Selman
På samma sätt som vi behöver åldersdata för att förstå åldersdiskriminering och könsdata för att se könsskillnader, behöver vi data som synliggör strukturell rasism. Men sådan data saknas i Sverige, skriver Samt Selman som efterlyser ett systematiskt och etiskt förankrat insamlingsarbete av jämlikhetsdata.
Nyhet
18 augusti 2025
”Vi tar arvet från Linné till en ny nivå”
Charlie Olofsson
Skulle Carl von Linné känna igen artforskningen om han återuppstod från de döda? Nya metoder inom AI och genetisk analys har inneburit en revolution. Samtidigt växer oron över att allt färre forskare behärskar de traditionella arbetssätten.
Nyhet
18 mars 2025
Historiska flygfoton över 60 länder blir guldgruva för forskare
Siv Engelmark
Länge har 1,7 miljoner flygfoton från forna brittiska kolonier legat svåråtkomliga i lådor. Nu finns de snart i en offentlig databas och kan bli en guldgruva för forskare. – Med hjälp av bilderna går det att undersöka fler frågor än en person hinner med under ett liv, säger Anna Tompsett som är en av forskarna bakom digitaliseringen.