Så kan kunskapstillväxten inom samhällsvetenskap öka

Björn Hassler

Kunskapstillväxten är inte lika tydlig inom samhällsvetenskap som inom naturvetenskap. En förklaring är att naturvetare drar nytta av sin generaliserade vetenskapliga lärdom medan samhällsvetare snarare använder kunskap från tidigare fallstudier. Därför bör forskningsfinansiärer inom samhällsvetenskap prioritera projekt som bygger vidare på befintlig kunskap, skriver Björn Hassler, Södertörns högskola.

Därför är det svårt att utvärdera effekter av utvecklingsprojekt

Göran Holmqvist

Biståndsminister Benjamin Dousa efterlyser mer evidensbaserade beslut i biståndet och lyfter randomiserade kontrollstudier som vägen framåt. Men exemplet han själv ger på värdet av sådana studier visar snarare hur svårtolkad evidens av den typen kan vara, skriver Göran Holmqvist vid Institutet för Framtidsstudier.

Utan jämlikhetsdata missar vi rasismens mönster

Samt Selman

På samma sätt som vi behöver åldersdata för att förstå åldersdiskriminering och könsdata för att se könsskillnader, behöver vi data som synliggör strukturell rasism. Men sådan data saknas i Sverige, skriver Samt Selman som efterlyser ett systematiskt och etiskt förankrat insamlingsarbete av jämlikhetsdata.

”Vi tar arvet från Linné till en ny nivå”

Charlie Olofsson

Skulle Carl von Linné känna igen artforskningen om han återuppstod från de döda? Nya metoder inom AI och genetisk analys har inneburit en revolution. Samtidigt växer oron över att allt färre forskare behärskar de traditionella arbetssätten.

Historiska flygfoton över 60 länder blir guldgruva för forskare

Siv Engelmark

Länge har 1,7 miljoner flygfoton från forna brittiska kolonier legat svåråtkomliga i lådor. Nu finns de snart i en offentlig databas och kan bli en guldgruva för forskare. – Med hjälp av bilderna går det att undersöka fler frågor än en person hinner med under ett liv, säger Anna Tompsett som är en av forskarna bakom digitaliseringen.

Sex minuters tyngdlöshet – då passar forskarna på

Siv Engelmark

Experiment i rymden kan ge svar på frågor som inte går att undersöka på jorden. Nu ökar intresset för forskning i tyngdlöshet. Fyra svenska experiment fanns ombord på en forskningsraket som nyligen skickades upp från rymdbasen Esrange.

Helena Edberg: Låt forskning få vara en äng med oväntade blommor

Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning.

”Den här forskningen vore inte möjlig utan en app”

Carina Järvenhag

Data från appar används allt oftare i forskningen, särskilt inom medicin och hälsa. Det skapar nya möjligheter men väcker också frågor om personlig integritet, urval och vem som ska betala för implementeringen. Curie har pratat med tre forskare som använt sig av algoritmerna för olika ändamål.

Ta upp riskerna med fältarbete på forskarutbildningen

Rachel Irwin, Lunds universitet

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och universiteten bör ha tydliga riktlinjer för att hantera säkerhetsproblem. Det skriver Rachel Irwin, docent i etnologi vid Lunds universitet.

Så ska hälsodata bli mer tillgängliga för forskningen

Lisa Kirsebom

I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt och satsningar fram som ska råda bot på problemen. Läs den andra av två artiklar om hälsodata.