Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Folkmassa

2 700 personer har intervjuats om arbete, familj, politik, religion etc i projektet American Voices. Foto: Chuttersnap /Unsplash

NYHET

Hur kan kvalitativ forskning nå målet om öppen vetenskap?

För att leva upp till idealen om öppen vetenskap behövs en ny och mer storskalig form av kvalitativ forskning. Det menar Stanfordprofessorn David Grusky som ingår i ledningen för projektet American Voices där flera tusen personer intervjuats om sin vardag.

Stora vetenskapliga enkätundersökningar som European Social Survey, ESS, mäter många olika företeelser i samhället – allt från vilken tilltro vi har till våra politiker till hur många nära vänner vi anser oss ha. Trots ett mycket stort antal respondenter blir materialet hanterbart eftersom data är kvantitativa. I ESS fall rör det sig om svar från tiotusentals européer som, genom att översättas till siffror, kan bearbetas statistiskt och presenteras i tabeller och grafer.

En annan väg väljer den forskare som producerar kvalitativa data – intervjuer, egna fältanteckningar eller i annan form – för att på djupet förstå en företeelse. Här finns inte samma möjlighet att automatisera delar av processen, varför forskaren i regel får begränsa sig till färre respondenter eller enheter att studera – ibland en enda.

2 700 intervjuer om arbete, familj, politik, religion

I teorin finns ingen motsättning mellan kvalitativa och kvantitativa angreppssätt i forskningen, men eftersom de konkurrerar om samma begränsade projektpengar tvingas forskare ändå prioritera. Men vad händer om ett kvalitativt projekt får tillräckligt med resurser för att samla in data från ett mycket stort och statistiskt välkalibrerat urval? Det håller amerikanska samhällsvetenskapliga forskare nu på att utforska.

I projektet American Voices har ett representativt urval av cirka 2 700 personer i USA intervjuats om liv, arbete, familj, politik, religion med mera. Ett brett ämnesval, inte olikt ESS eller dess amerikanska motsvarighet GSS (General Social Survey), men med den skillnaden att rådata inte är siffertabeller utan transkriberad intervjutext. Allt lagras på säkra servrar i avidentifierad form, fritt för andra forskare att använda efter säkerhetsprövning.

– Kvalitativ sociologi är framgångsrik och får stort genomslag för att den hjälper oss att förstå vårt snabbt föränderliga samhälle som går från en kris till nästa. Men den kritiseras samtidigt för att den har svårt att leva upp till grundläggande kriterier för öppen vetenskap, som representativitet, reliabilitet och transparens. American Voices är ett försök att svara på den kritiken, säger David Grusky, professor i sociologi vid Stanford University.

Han ingår i ledningen av American Voices och har under hösten besökt Institutet för framtidsstudier i Stockholm för att berätta om projektet och resonera om hur kvalitativ sociologi kan utvecklas.

Kritiken mot kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning kommer både utifrån och inifrån, förtydligar David Grusky. Den utifrån kan vara både onyanserad och fientlig.

– Det får förstås fältet att gå i försvarsställning, en väldigt naturlig reaktion. Men det finns också en inhemsk kritik som i grunden är lojal med sociologin och vill utveckla den.

Öppen vetenskap kräver ny sorts kvalitativ forskning

I både USA och Europa betonas öppen vetenskap som ett ideal för forskning. David Grusky menar att det behövs en ny sorts kvalitativ forskning som är mer lik American Voices för att leva upp till de idealen.

– Det konventionella svaret om hur kvalitativ forskning ska leva upp till kriterier om öppen vetenskap är att vi ska lagra data i öppna arkiv, där andra forskare får tillgång till dem. Det är förstås bra, men ger inte alls samma fördelar som storskalig samordnad datainsamling.

Han gör tankeexperimentet att ESS eller GSS inte fanns och dess budget istället delades ut som mindre bidrag till många forskargrupper.

– Vi skulle få tusentals snäva, icke-representativa, ojämförbara studier som inte kan läggas samman till en mer värdefull helhet. Det är så det ser ut inom kvalitativ forskning idag – en småskalig underfinansierad industri utan samordning. Vi är vana vid det, därför känns det naturligt, men det skulle kunna organiseras på ett mer produktivt sätt.

Vad har varit de stora utmaningarna i projektet?

– Att inte tappa i kvalitet i intervjuerna trots storskaligheten var väldigt viktigt – hela projektets värde hänger på det. Jag har mycket duktiga kolleger i projektledningen som gjort ett fantastiskt jobb med att träna de unga blivande forskare som varit intervjuare.

Hur tas de här idéerna emot när du är ute och berättar om American Voices?

– Jag möter både entusiasm och skepsis. Kvantitativa forskare har generellt lättare att se fördelarna medan kvalitativa uttrycker en oro för att vi förlorar kärnan i kvalitativ forskning om den skalas upp. De är också oroliga att vi vill ersätta dagens småskaliga kvalitativa forskning – vilket vi inte alls vill. Vi vill snarare expandera varumärket kvalitativ forskning och komplettera det hittillsvarande med en ny storskalig form.

Är öppenhet förenligt med kvalitativ metodik?

Arin Savran är forskningsdatarådgivare på SND, Svensk Nationell Datatjänst, som i samarbete med lärosäten och andra forskningsorganisationer ska verka för att Sverige har ett samordnat system för lagring och delning av forskningsdata. Hon arbetar med att öka användandet av öppen arkivering bland kvalitativa forskare. Idag utgör kvantitativa data lejonparten av arkivens innehåll.

– Det är inte unikt för Sverige, vi ser samma mönster hos våra systerorganisationer i andra länder, säger Arin Savran.

Det finns en rad orsaker till det – allt från skillnader i traditioner och förutsättningar i olika discipliner till okunskap och ren skepsis, menar hon.

– Tankarna om att dela data öppet kommer från början från kvantitativ, naturvetenskaplig forskning, som livsvetenskaper, där det är mycket fokus på just insamling och delande av data. I vissa forskningsfält där kvalitativa data dominerar ligger inte tyngdpunkten på dataproduktion, ibland används inte ens begreppet. Därmed finns också en skepsis mot idealen om öppen vetenskap som vissa menar är allt för präglade av naturvetenskapliga normer och inte tar hänsyn till den kvalitativa metodiken.

Fler forskare vill dela intervjudata

Att dela kvalitativa data kan dessutom vara praktiskt svårare, till exempel om de innehåller personuppgifter, tillägger hon. Anonymisering är ibland en utmaning eller rentav omöjligt. Ändå har SND noterat en ökning av kvalitativa forskare som vill dela intervjudata i SND:s katalog.

Arin Savran ser med intresse på projektet American Voices men har samtidigt invändningar mot David Gruskys resonemang.

– Tanken att samordna kvalitativ forskning i ett projekt i stor skala är intressant, men jag håller inte med om att vanlig småskalig kvalitativ forskning skulle ha svårt att möta kriterierna för öppen vetenskap. Den traditionella kvalitativa forskningen ska inte anpassas för att bli mer lik kvantitativ forskning. Med det sagt tror jag samtidigt att stora satsningar som American Voices kan stimulera samarbeten mellan kvalitativa och kvantitativa forskare och gynna forskningens utveckling.

Hon menar att det viktigaste för att öka inslaget av öppen vetenskap i kvalitativ forskning är att öka användningen av öppna arkiv bland kvalitativa forskare.

– Öppen vetenskap är fortfarande rätt nytt, vi har inte facit än. Så småningom kommer vi kunna utvärdera fördelarna med öppna arkiv – men för att nå dit behöver vi först se till att de används ordentligt.

Effektiva sökmetoder och anonymisering är svårt

Stefan Svallfors är professor i sociologi och huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet. Han menar att tanken om en bred, kvalitativ forskningsdatabas motsvarande American Voices är spännande.

– Stora nationella och internationella databaser inom survey- och registerforskning har funnits länge och används av många forskare, så det är en naturlig tanke att vilja göra något liknande för intervjudata. Jag har nyligen träffat forskare från flera svenska universitet som vill skapa något sådant i Sverige.

Han konstaterar att en sådan satsning skulle innebära fler stora utmaningar.

– Dels forskningsetiskt: att anonymisera materialet på ett bra sätt. Dels tekniskt: att skapa effektiva sökmetoder så att det omfattande materialet blir användbart och användarna inte drunknar i textmassorna. Inte olösbara problem, men heller inte bagatellartade.

Juridiskt ser han inga principiella hinder.

– Jag ser det inte som väsensskilt från European Social Survey, som innehåller mycket känsliga frågor och går att göra idag. Anonymisering och etikprövning är förstås en förutsättning.

Lång och omständig process

Idén att organisera forskning runt gemensamma infrastrukturer har successivt breddats från att för länge sedan främst gälla fysik och astronomi till att idag omfatta många discipliner. Är det dags att även kvalitativ samhällsvetenskap får sina infrastrukturer?

– Idag har vi ett antal kvantitativa samhällsvetenskapliga databaser som klassas som nationella forskningsinfrastrukturer. Man kan absolut tänka sig även en intervjubaserad i framtiden. Men det är en lång och omständlig process, så det kommer inte att ske i närtid, säger Stefan Svallfors.

Kostnaden för en samhällsvetenskaplig databas är å ena sidan relativt liten jämfört med andra typer av forskningsinfrastrukturer, menar han. Å andra sidan är Vetenskapsrådets budget för forskningsinfrastrukturer för tillfället mycket pressad då inflation och kronkurs drivit upp kostnaderna för Sveriges åtaganden i internationella anläggningar.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 12 januari 2022

Helena Östlund

Inom humanvetenskaperna ökar intresset för att arbeta med infrastrukturer som förknippas med kvantitativ forskning. Curie har tittat närmare på några satsningar som hjälper forskar...

Nyhet 24 maj 2022

Helena Östlund

Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastru...

Krönika 28 augusti 2017

Mitt senaste blogginlägg handlade om forskningsfinansiering, hur finansieringssystemet påverkar hur jag kan genomföra min forskning. Den här gången handlar det om att se inåt: hur...