Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.

Olika forskningsfält har skilda tidsperspektiv. Men tvärvetenskapliga samarbeten kan förändra disciplinernas förståelse av tid, skriver Erik Isberg.

Hur lär sig unga forskare vad som är kvalitet i vetenskaplig publicering eller vad som lönar sig i den akademiska karriären? Jonatan Nästesjö skriver om hur forskare socialiseras i...

Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.

Att få jobba oavbrutet och bli klar. Att riktigt känna upptäckarglädjen, njuta av att utforska något okänt. Åsa Mackenzie berättar om hur hon under några magiska sommarveckor hade ...

Forskare är småföretagare som skriver offerter och måste leverera för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Marie Flinkfeldt skriver om fördelarna med att tänka som en företagare...

I EU-valet kan forskare jämföra valrörelser i 27 länder och få mer generell kunskap än vid nationella val. Ändå är intresset för EU-val svalt i forskarvärlden, skriver Bengt Johans...

Det är inte lätt att vara en nybörjare i akademin. Jonatan Nästesjö delar med sig av sina bästa tips för att ge doktorander bättre självförtroende.

För många tänkare hänger förståelsen av det teoretiska och det praktiska ihop. Därför är den svenska uppdelningen av filosofiutbildningen i två separata program befängd, skriver Ul...

Forskarutbildningen är inte ett enmansprojekt. De flesta forskare hjälper gärna andra och detta är en god grund för långvariga relationer inom akademin, skriver Jonatan Nästesjö.

Hoppa över powerpoint och youtube – använd krita istället! Och förse gärna eleverna med papper och penna. Åsa Mackenzie skriver om att undervisa studenter så att kunskapen går in.

Forskande läkare kan bidra till nya lösningar och frågeställningar. Men andelen läkare som disputerar minskar. Johan Frostegård vill att det ska bli lättare att kombinera de båda r...

Alltför många ord och bisatser, tappade trådar och en självbelåten attityd. Det kännetecknar det stofila skrivandet som i värsta fall fungerar som en propp mot spridandet av nya ta...

Det är hög tid att fler lärosäten lever som de lär och lyfter dem som bryter gamla beteenden och mönster. Att stå upp för jämlikhet och mångfald är också ett sätt att inte bara loc...

Finns det ett annat sätt att använda våra digitala hjälpmedel som skulle föra människor närmare varandra? Annie Lindmark skriver om metaverse – framtidens internet.

Med kroppen i rörelse kan vår hjärna i lugn och ro ägna sig åt något den – än så länge – är världsbäst på. Att tänka fritt. Åsa Mackenzie skriver om friskvårdtimmens betydelse för ...

Vad kännetecknar en vetenskaplig text och hur skiljer sig den ifrån en sonett eller en roman? Johan Frostegård lyfter betydelsen av akademiskt skrivande.

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Vad behöver vi egentligen lära oss när vi hela tiden kan få blixtsnabba svar av en chatbot? Annie Lindmark skriver om AI:s betydelse för framtidens kompetens och utbildning.

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande, skriver Natalie von der Lehr.

Hur många vetenskapliga texter finns det som definierar en forskare? Bengt Johansson skriver om böckerna som verkligen betytt något för honom.

Lägg in blanka dagar i kalendern då du prioriterar sådant som ger dig långsiktig näring. David Larsson Heidenblad skriver om vad som är nyckeln till framgångsrik forskning.

Är det ens möjligt att eliminera vissa åsikter, och kan provocerande idéer hänga samman med värdefulla egenskaper? Julia Aspernäs skriver om politisk psykologi.

Det räcker inte att leta statistiska samband framför datorn. Medicinsk forskning bygger på ett växelspel mellan hypoteser och experiment och att vara öppen för det oväntade, skrive...

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...

AI kan vara ett hinder i jämställdhetsarbetet. Men AI-lösningar kan också bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet i vårt samhälle, skriver Annie Lindmark.

I januari ska Kungliga biblioteket redovisa sitt regeringsuppdrag om riktlinjer för öppen vetenskap. Men redan nu bjuder vi in hela forskarsamhället att ha synpunkter på förslaget,...

Först 1873 fick kvinnor tillträde till de svenska lärosätena. De kvinnliga pionjärerna påminner oss om villkoren som dagens studenter behöver för att vilja bli kritiskt tänkande oc...

En svag signal kan vara ett första tecken på ett framväxande fenomen. Annie Lindmark skriver om hur man håller utkik efter framtiden.

Forskarens vardag är inte bara en framgångssaga. Kanske kunde vi då och då också dela med oss av när det inte går så bra, skriver Bengt Johansson.

Ju mer vi lär oss tänka på det okända, desto bättre blir vi på att möta de många helt nya utmaningar vi står inför. Annie Lindmark skriver om behovet av framsyn.

Nyttiggörande av forskning står högt i kurs idag. Men en drygt 80 år gammal text påminner oss om att kunskap är som mest värdefull när forskare inte bryr sig om dess nytta, skriver...

Kanske är det inte alltid den okunniga befolkningen som behöver läxas upp utan forskarna som behöver lite mer eftertanke. Julia Aspernäs skriver om kunskapsresistens och vad som kr...

Hur ska vi egentligen se på öppen vetenskap? Erik Stattin tar hjälp av en filosof för att reda ut begreppen.

Givetvis borde vi lägga fram manus som kan ändras efter disputationen. Då spelar ju faktiskt opponentens och betygsnämndens synpunkter roll, skriver Bengt Johansson.

Om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll. Bengt Johansson skriver om vikten att från början fånga granskarens intresse för artikeln man vill publicera eller proj...

Vi sliter ut människor genom att skapa tjänster som få orkar ha. Lisa Hellman skriver om glädjen att undervisa och vad som tar död på den.

Att forska om medier och politik och dessutom närma sig frågor om opartiskhet och objektivitet är att be om att bli ifrågasatt. Bengt Johansson skriver om sin väntan på Twitterstor...

Den offentliga debatten präglas ofta av att motståndaren framställs som mindre begåvad. Men vi har mycket att vinna på att se våra politiska motståndare som jämlikar, menar Julia A...

Öppen vetenskap är också en fråga för studenter och utbildningsinstitutioner. Kunskapen om öppna lärresurser är dock fortfarande låg, skriver Erik Stattin.

Boka lokaler, administrera resor, tömma papperskorgen, sköta studentärenden och direktupphandlingar, vara sin egen tekniker och dividera med jurister om kontrakt och avtal. Anna Sa...

Det kan löna sig att förstå hur journalistik fungerar. Bengt Johansson skriver om hur forskare kan bli bättre källor.

Hon höll sig långt borta från fikarum och ovala bord när hon skrev sin avhandling. Ulrika Carlsson skriver om behovet av att få utveckla sina idéer ifred, innan de skärskådas av...

Vilket är bästa sättet att bedöma sökandes kompetens och idéer? Lisa Hellman skriver om olika sätt att värdera ansökningar.

När ska den framgångsrika forskaren avslöjas som en bluff? Bengt Johansson skriver om impostersyndromet och tvivlet på den egna förmågan.

Ständigt nya formulär, utvärderingar, rutiner och styrdokument. Lisa Hellman skriver om det tröstlösa, ändlösa skyfflandet av administration.

En stor del av all öppen vetenskap publiceras i Afrika, Asien och Latinamerika. Erik Stattin skriver om behovet av mångfald i den akademiska publiceringen.

Toppar och dalar avlöser ofta varandra i livet som forskare. Bengt Johansson skriver om värdet av att sprida riskerna för att hantera yrkeslivets motgångar.

Den som hunnit halvvägs i forskarkarriären är inte längre lika intressant att satsa på. Lisa Hellman skriver om villkoren för forskare som nått en akademisk medelålder.

För den som börjar forska handlar det inte längre om att utföra alla uppgifter efter bästa förmåga. Målet är snarare att lära sig värdera hur viktiga olika arbetsuppgifter är och a...

Blås i din visselpipa. Visa vem och var du är. Marie Cronqvist skriver om att vara vilse i akademin.

Hur tar man fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap? Erik Stattin skriver om regeringsuppdraget som Kungliga biblioteket ska redovisa till hösten.

Kalenderår, budgetår, läsår och ansökningsperioder. Johanna Arnesson skriver om akademins parallella tideräkningar.

Hur sätter man en bra rubrik? Bengt Johansson skriver om konsten att hitta på titlar till böcker och när hans världsbild skakades i grunden.

Hur ska arbetsdagarna räcka till? Lisa Hellman skriver om akademiska självhjälpsböcker som inte hjälper och om vikten av att sakta ner.

Till följd av pandemin blev många resor och möten inställda. Men samtidigt knöts närmare band mellan forskare från olika delar av världen tack vare digitala träffar, skriver Marie ...

Forskare behöver tid att tänka för att få igång skrivandet. Se därför tanketiden som en del av skrivprocessen, menar Johanna Arnesson.

Tänk om en ansökan bara vore fem sidor. Kortare ansökningar skulle spara tid, skynda på processen och göra det lättare att hitta sakkunniga, skriver Lisa Hellman.

Att flytta till ett annat land för att forska i en ny miljö ses för det mesta som något positivt i forskarvärlden. Men att bo långt ifrån nära och kära kan ställa det på ett person...

Tidsbrist, oklara syften och olika prioriteringar. Johanna Arnesson reflekterar kring villkoren för forskningskommunikation och hur olika grupper ser på hur forskning bör kommunice...

Polisen har sin uniform som symbolierar yrket. Men vilka symboler gestaltar akademin och forskaryrket, undrar Johanna Arnesson.

Vad gör egentligen en forskare? Trots att jag hela tiden sysslat med forskning ser en vanlig arbetsdag helt annorlunda ut idag än för några år sedan, skriver Jessica Abbott.

Forskningskommunikation kring klimat och hållbarhet måste också förmedla kunskapen och känslan av att framtiden går att påverka. Det skriver Cecilia Åsberg som lett ett tvärvetensk...

För att skilja sig från mängden krävs en sorts synlighetsarbete. Det kan för forskare handla om at publicera sig i tidskrifter med hög status, vara aktiv i sociala medier eller att...

Ibland sägs det att vi behöver fler förebilder inom akademin, för att uppmuntra underrepresenterade grupper att välja en akademisk karriär. Men vilken typ av förebild är det egentl...

Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar.

Att sprida sin forskning är en del av tredje uppgiften. Men innebär den också att forskare ska marknadsföra sig själva, undrar Johanna Arnesson.

Nya kontakter, bättre på att föreläsa och mer framgångsrik när hon söker forskningsmedel. Jessica Abbott skriver om hur tredje uppgiften varit bra för hennes karriär.

Doktorander tar sig väldigt ofta an nya, relativt komplexa arbetsuppgifter. Det är inte konstigt att man då tvivlar på sin egen förmåga. Att fråga doktorander om råd kan vara ett s...

Seminariet är inte bara ett rum där forskning presenteras. Det är på samma gång en arbetsmetod och en arbetsmiljö, skriver Marie Cronqvist.

Kvinnor har fortfarande sämre villkor än män i akademin. Varför har vi inte kommit längre, undrar Rebecka Göransdotter.

Ibland är det komplicerat att vara vetenskapsteoretiker.

Krönika av David Larsson Heidenblad, docent i historia, om begreppet ” the Hamming Question ”.

Forskarspråket har blivit allt svårare att förstå. Idag finns ett genuint behov av att forskare, oberoende av disciplin och sammanhang, blir bättre på att skriva, konstaterar Rebec...

Den som har en postdoktortjänst kan tvingas välja mellan att vara föräldraledig eller forska. Kjell Vowles, doktorand vid Chalmers, skriver om svårigheterna att förena familjeliv o...

Som många av er vet har ett av min hemstads två universitet en kontroversiell devis över entrén till aulan: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Devisen är bokstavligt ...

Samverkan och forskningskommunikation är en av våra mest värdefulla akademiska allmänningar. Dialogen bygger förtroende och respekt för olika kunskapshorisonter, problemformulering...

Hur kan vi bäst balansera vetenskaplig inspiration med respekt för forskningsmiljön och de akademiska traditionerna, undrar Rebecka Göransdotter.

Forskning inom utbildningsvetenskap ger många exempel på hur covid-19-pandemin påverkat samhället. Inte minst genom den snabba omställningen till distansundervisning, och vad den b...

I framtiden kommer vi inte bara att vilja läsa snärtiga, förenklade texter om nya vetenskapliga studier. Då finns också en strävan efter en djupare förståelse av att världen varken...

Frågan kan tyckas vara enkel att besvara. Självklart är det så att det finns många vetenskaper! Det säger ju sig själv att biologi, fysik, matematik, medicin, filosofi eller arkeol...

Krönika av civilingenjör Martin G Ljungqvist om vikten av att inspirera fler till att studera matematik. Själv har han använt sig av romanformen för detta.

När Rebecka Göransdotter började sin forskarutbildning under pandemin spelade Twitter en viktig roll för att göra den akademiska världen mer tillgänglig och begriplig.

Vi inte vet hur framtiden kommer att gestalta sig och vilka kunskaper som kommer att behövas i morgon. Därför är den oförtrutna och stundom oglamorösa grundforskningen – beredskaps...

Krönika av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist, som skriver om organdonationer och forskningen som kan göra att patienter kommer att klara sig utan immundämpande mediciner efter en...

GPS, smarta telefoner och sociala medier har skapat helt nya möjligheter för medborgarforskning. Men den snabba teknikutvecklingen väcker också frågor. Var går gränsen mellan forsk...

Ibland kan det vara svårt att dra en gräns mellan vetenskap och teknik. Vetenskap behöver teknik och teknikutvecklingen behöver vetenskapernas kunskaper. Men det finns ett sätt som...

Det är inte alltid perfektion och felfrihet som ligger bakom vetenskaplig och mänsklig utveckling. Kanske är det just människans ofullkomlighet och förmåga att lära sig av oväntade...

Dagen efter den ryska invasionen fick han på en brusig telefonlinje kontakt med direktören för Nationalmuseet för Ukrainas historia. Sen dess har de hörts nästan dagligen. Läs riks...

Frågan om när den vetenskapliga revolutionen ägde rum är omstridd av vetenskapshistoriker. Den har inte heller samma uppenbara placering i tid och rum som andra revolutioner, från ...

Det har blivit allt viktigare att vara med- eller huvudförfattare av vetenskapliga texter, inte minst för doktorander och yngre forskare, skriver Per Sandin.

Ibland ställs samhället inför en exceptionell händelse, kanske vad man betecknar som en kris, katastrof eller på mera modern policysvenska; en utmaning. Vid vissa av dessa kriser s...

När vi misslyckas vill vi inte ens tänka tanken att det kan bero på vår egen insats. Vi människor har nämligen en oerhörd förmåga att hitta på anledningar till våra framgångar och ...

Etikprövningen innebär en del arbete för forskaren, tar tid och kostar pengar, vilket kan vara hämmande inte minst för små projekt. Kan man hantera problemet genom ett nivåindelat ...

Krönika av Ulf Ellervik, professor i organisk kemi. Texten är ett kapitel i hans bok Förundran som handlar om hur det vetenskapliga arbetet är fullt av känslor och bjuder på små oc...

I dessa tider passerar inte en dag utan att det som jag tänker beskriva utspelar sig rakt framför våra ögon, när vi slår på radion eller skrollar våra sociala medieflöden. Det hand...

Forskarutbildning är som vilken sportsatsning som helst. Ju mer jag lärt mig om hur jag ska lägga upp min träning i terränglöpning, desto fler likheter ser jag med mitt eget jobb i...

Hennes tvärvetenskapliga förhållningssätt föddes i biblioteket på småskolan. Britt Farstad skriver om barns nyfikenhet och risken för att målstyrning lägger hinder i vägen för kuns...

I ganska många år har jag undervisat i forskningsetik, främst för doktorander men också deras handledare. När man frågar dem vad ”forskningsetik” handlar om tänker många antingen p...

Under snart två år har det akademiska arbetet fått anpassas till pandemin. Över en natt tvingades vi ställa om till distansundervisning. Det gick sådär till en början, skriver Per ...

Lukten av kollegans kaffe, armbågar som samsas om plats när stolarna står tätt och möjligheten att känna av stämningen i föreläsningssalen. Det är exempel på taktila dimensioner so...

Visste du att både EU och Sverige försöker förändra sin hälsoekonomi för att rädda sina sjukvårdssystem? Både i Sverige och Europa, där kostnaderna för sjukvård ökar, finns ett utt...

Krönika av Thomas Lundén, professor emeritus vid Södertörns högskola, om hur ett system för att ange referenser gör det svårare att identifiera författare och bidrar till att osynl...

Krönika av Amina Manzoor, medicinreporter, om behovet av självrannsakan i pandemins spår.

Jag kom ifrån en forskningsmiljö där forskningspartners var en naturlig del av processen. Det var obligatoriskt när forskare ansökte om anslag och det förväntades att man diskutera...

Statistik säger inte allt. Experten kan ha fel. Vetenskapen har inte (i nuläget) alla svar. Allt detta är sant. Men det betyder inte att statistik ljuger, alla experter har fel el...

Krönika av Jon Lundberg, professor i farmakologi vid Karolinska institutet, om poängen med mindre forskargrupper och varför det behövs ett bidragstak för enskilda forskare.

Avskedstexter från forskare som lämnar akademin får Rebecka Göransdotter att fundera över vad universitetet egentligen är och vilken roll som nydisputerade ska spela där.

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, heter det i den svenska regeringsformens första paragraf. Via politiska representanter ska medborgarna styra över gemensamma angel...

Mot slutet av perioden som doktorand upplevde jag något av en existentiell kris. Jag hade ägnat flera år åt att analysera data från tusentals personer och det resulterade i ett par...

När du var liten – visste du vad du ville bli som stor? En av mina bästa kompisar skulle bli frisör. I tioårsåldern övade hon på mig, till mammas förskräckelse. Nu går både mamma ...

Krönika av Peter Gärdenfors, seniorprofessor vid Lunds universitet, om plagiering av akademisk litteratur.

En grundregel är att börja samarbetet med forskningspartners så tidigt som möjligt för att maximera nyttan. Vi vet alla hur det känns att bjudas in i ett projekt när planerna redan...

Reumatikerförbundet stöder otroligt viktig forskning som gynnar många personer. Sammanfattningarna vi lägger ut på vår hemsida om forskningen visar våra medlemmar vad deras gåvor h...

Krönika av Kjell Asplund, professor emeritus vid Umeå universitet, om forskningsfusk.

Forskaren är inte den enda källan för nya forskningsfrågor. Monica Persson skriver om värdet av att först fråga personer som lever med en sjukdom om vilken forskning de tycker behövs.

När jag började som postdoktor vid University of Nottingham var teamet uppbyggt med den kompetens vi behövde. I gruppen ingick statistiker, epidemiologer, allmänläkare och dermatol...

Öringar blir kaxigare av varmare vintrar. Människor tror inte att bränder och översvämningar behövs i naturparker, för natur får inte bli för naturlig. Det är inte utbildningen som...

I mitt senaste inlägg talade jag om det så kallade glappet mellan gymnasiestudier och högskolestudier, vilket kan få stora konsekvenser för högskolestudenters möjlighet att behärsk...

“Ska vi googla?” Frågan gjorde mig helt paff, trots att det inte var första gången en läkare frågat mig detta. Mellan 32 och 40 års ålder led jag av konstant atypisk migrän, något ...

Morgonrocken fladdrar kring benen när jag springer runt och letar efter just Det Specifika Gosedjuret som tvunget ska med till förskolan. När barnen är på väg med maken bakom ratte...

Det finns ett uttalat behov att forskare ska kommunicera mer, till exempel anses det viktigt för demokratin, skriver Anna Birgersdotter.

Krönika av Mikael Härlin vid Linnéuniversitetet om vad vi menar med nyttiggörande när vi pratar om forskning.

Kan hjärta och fakta samexistera? Det finns en tendens att se fakta och forskningsresultat som fria från politik och känslomässiga filter. Frågan är om det är sant, eller ens efter...

Krönika av David Larsson Heidenblad, forskare och lärare i historia vid Lunds universitet, som skriver om konsten att kunna prioritera sina arbetsuppgifter.

En akademisk utbildning är en utbildning i att läsa kritiskt. Men för att kunna förhålla oss till forskning som går emot våra förkunskaper, eller till resultat som är kontraintuiti...

Krönika av Hampus Östh Gustafsson, forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som nyligen disputerade på en avhandling om humanioras legitimitet i svensk kunskaps...

När jag inledde mina universitetsstudier upptäckte jag en synnerligen märklig sak; jag kunde inte skriva, konstaterar Jane Wingren.

När historiska exempel rycks ur sitt sammanhang i skoldebatten spelar utbildingshistoriker en viktig roll för att nyansera diskussionen, skriver Rebecka Göransdotter.

I mitt förra inlägg skrev jag om skrivdisciplin och hur jag gör för att få tid till skrivande i vardagen. Men att generera text är en sak. Att förvandla text till något läsbart, de...

Krönika av Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Chalmers, som leder lärosätets jämställdhetssatsning Genie sedan starten 2019.

”Disciplin! Disciplin överallt! Det formar karaktären, och allt som hör till!” Överste Hathi, i Walt Disney’s Djungelboken En fråga som kommer upp om och om igen när jag diskute...

Jag hörde nyligen av en kollega att vid flera högskolor i Finland så har studenterna avlagt fler studiepoäng under coronatiden än normalt, skriver Jane Wingren.

Vad är egentligen målet med att skriva akademiskt? Bortsett från cyniska svar om att förlänga sin cv och främja sin egen karriär, kan jag tänka mig att det handlar om att vidareutv...

I mitt förra inlägg beskrev jag hur pandemin påverkat min undervisning på gott och ont. Men distansundervisningen har även fört med sig en hel del gott på det personliga planet, sk...

I mitt förra blogginlägg skrev jag om våndan i att sätta punkt. Nåväl, punkten blev satt, mitt bokmanus är nu hos ett antal läsare för synpunkter. Sedan väntar förstås nästa steg: ...

Krönika av Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, om pandemin och behovet av kunskap från olika forskningsfält.

Sent på eftermiddagen fredagen den 13 mars 2020 packade jag min arbetsväska full med undervisningsmaterial, gick ut ur mitt arbetsrum vid Åbo Akademi och stängde dörren efter mig, ...

Krönika av Radu Harald Dinu, universitetslektor i historia vid Jönköping University, om pandemin i ett historiskt perspektiv.

”Att veta när det är dags att sätta punkt”, skriver Gabriella Håkansson i sin debutroman Operation B , ”är vetenskapsmannens största utmaning”.* Hon har en poäng, skriver Johan ...

Jag sitter i en sal på universitet i München. Runt mig sitter forskare och doktorander från hela världen och lyssnar på varandras forskning om MEG (multi-electron generation), skri...

Krönika av Anna Jonsson, organisationsforskare vid Lunds universitet och Score, om den uppsjö av tekniska system som en universitetsanställd behöver ha koll på.

– All jazz är skitdålig! Vem bryr sig om musik som man inte ens kan dansa till och som spelar toner så att det skär sig i öronen!? Det borde typ förbjudas, eller i alla fall aldrig...

De flesta som gjort ett examensarbete känner nog igen sig i situationen som jag befann mig i under förra året, skriver Linnea Suomenniemi.

Jag skrev min avhandling om meritokratin inom akademin 2016. Om hur akademin bygger på en föreställning om att vi objektivt och neutralt kan bedöma varandras meriter, och också på ...

Ända sedan mina utbytesstudier i München under min mastersutbildning hade jag velat återvända dit, skriver Linnea Suomenniemi.

Något av det kraftfullaste man kan göra som akademisk skribent är att sätta upp så kallade ”smart goals”. Det vill säga skrivmål som är specifika, mätbara, accepterade, realistiska...

Att vara akademiker är att skriva. Men även läsandet spelar en viktig roll för forskaren, skriver Johan Alvehus.

Krönika av Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH, om att bli utvald på grund av sitt kön.

Sedan mitt val att plugga till civilingenjör har jag den mesta av tiden trott att jag skulle få jobb inom industrin efter examen, skriver Linnea Suomenniemi.

I forskarvärlden finns det gott om drivna tävlingsmänniskor med väl utvecklade pannben. Det faktum att någonting är svårt, jobbigt, riskabelt eller tidsödande avskräcker inte dessa...

Krönika av författaren Hanne Kjöller om sin granskning av forskarvärlden.

För tio år sedan befann jag mig mitt i min forskarutbildning. Jag hade varit igång ett par år, funnit mig tillrätta socialt och fått en del avhandlingsarbete gjort, skriver David L...

Under min uppväxt såg jag aldrig mig själv som en framtida forskare. Jag förstod nog aldrig riktigt vad det innebär att vara forskare och hur otroligt spännande det kan vara, skriv...

När man som forskare sätter sina tankar och resultat på pränt öppnar man upp sig för det större forskarsamhället. I ett första skede är det måhända endast välvilliga kolleger som t...

Det här med att jobba hemma är inte min grej, det kan konstateras efter idoga försök sedan mars, skriver Stina Powell.

Akademin kan kännas som en hopplös plats för den som vill ägna sig åt att skriva. Våra arbetsveckor fylls snabbt upp av undervisning, möten, seminarier och handledning, skriver Dav...

Vi föds alla nyfikna. Barn frågar om allt, petar på allt, ja till och med smakar på allt. För barns inlärning spelar nyfikenheten en stor roll för att förstå världen och allt runto...

”Du är en sån där som ser glaset halvtomt, förstår jag. Själv väljer jag att se det halvfullt”. Så skrev en av universitetets chefer i ett mejl en gång när jag uttalat mig i lokalt...

Krönika av Ylva Söderfeldt, föreståndare för Centrum för medicinsk humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet, om medicinens allt större inflytande över samhälle och k...

Akademiskt skrivande är inte enbart något som forskare ägnar sig åt när de vill kommunicera. Det är även ett fenomen som det forskas en del kring, skriver David Larsson Heidenblad.

En student från Wuhan, Kina, som blivit antagen på ett program om hållbarhet på Gotland, Sverige, hör av sig och beklagar att hen inte får resa till Sverige i höst för sina föräldr...

Krönika av Radu Harald Dinu, universitetslektor i historia vid Jönköping University, om konspirationsteorierna som följer i coronapandemins spår.

Att skriva en blogg ger inga akademiska meriter och ses ibland som något oseriöst av en del kolleger inom högre utbildning. Men en bra blogg kan nå en mycket större och bredare pub...

God undervisningssed handlar om att etablera kritiskt tänkande, om att utveckla förmågor att använda kunskaper. En nödvändig förutsättning för god undervisningssed är god forskning...

När hon stod på stranden och såg branden närma sig flyttade klimatkrisen in i hennes kropp. Stina Powell skriver om forskarnas roll i samhällsdebatten.

När jag började vid humanistiska fakulteten i Göteborg 1998 pågick en debatt om provinsialismen i svensk humaniora. Diskussionen har fortsatt i flera turtagningar och frågan om pub...

Krönika av David Larsson Heidenblad, forskare i historia vid Lunds universitet, om att spegla forskningens villkor i en blogg.

Att förstå världen och sätta mig in i såväl nya som etablerade forskningsfält är inte bara något som jag de senaste åren gjort i min utbildning eller i mitt jobb, skriver Linnea Su...

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete...

I min forskargrupp har vi nyligen publicerat en artikel som vi samförfattat, alla 20. Det är inte så vanligt inom samhällsvetenskapen att skriva tillsammans på det här sättet, och ...

Tänk så skönt att alltid veta lite bättre än alla andra. Att vara den som har svaren, och inte vilka svar som helst, utan de rätta svaren, skriver Matilda Dahl.

Krönika av Lars Kloo, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet, om hur det stora behovet av kunskap om covid-19 gör att nya preliminära forskning...

Sist skrev jag lite om akademiskt läsande. Det finns mycket att säga om det. Jag tänkte nu bli mer personlig om den saken, för likt annat kan förhållandet till läsning präglas av l...

Det här året inledde jag med ett löfte om att lämna plats för det okända, det oplanerade, det ännu icke tänkta. Föga anade jag då, hur oplanerbart, okänt och otänkbart allt plötsli...

I tidigare inlägg har jag berört forskning som bedrivs med ideologiska motiv, moraliska eller politiska, skriver Christian Munthe.

Vad betyder arbetsplatsen för dig? Den här frågan är särskilt aktuell nu när väldigt många inom högre utbildning arbetar hemifrån och bara sporadiskt besöker den fysiska arbetsplat...

Som forskare är ytan väldigt viktig, hur vi framstår. Alltså inte nödvändigtvis hur vi ser ut (även om det också spelar roll för vår trovärdighet), utan hur vi presenterar oss själ...

Krönika av Johan Alvehus, docent i tjänstevetenskap vid Lunds universitet, om hur ivern inför digitala föreläsningar gör att vi glömmer kurslitteraturens roll.

Jag har tidigare skrivit en del om akademisk kunskapsproduktion, ett ämne som ju omgärdas av en livaktig diskussion. Det kryllar också av böcker om akademiskt skrivande. Mer sällsy...

Krönika av Karolina Enquist Källgren, forskare i idéhistoria, om spänningen mellan vetenskapens politiska oberoende och humanioras kritiska uppgift.

Klimatkrisen, konflikter och spridningen av coronaviruset betyder att vi måste förbereda oss bättre för extrema situationer framöver, skriver Alastair Creelman.

Det centrala mediet för vetenskaplig produktion har sedan länge varit text. Med tiden har särskilt tidskriftsartikeln blivit den dominerande skriftliga genren, skriver Linus Salö.

Trots att kritiska studier bara är en mindre del av humanistisk forskning (och genusforskning) är det nästan bara denna lilla del som lyfts fram när humanistisk forskning problemat...

Stormen har bedarrat. Gotlandsfärjorna ligger återigen tryggt förankrade i Visby hamn, noterar jag när jag blickar ut genom kontorsfönstret. Det viner lite utanför fönsterglaset, s...

Dagens internationella konferenser och projektmöten är inte hållbara. Därför måste vi satsa stort på digitala konferenser. En ökad digitalisering är inte bara mer hållbar utan kan ...

Krönika av Carin Eriksson Lindvall, docent vid Uppsala universitet, om vikten av att förena akademisk frihet med ansvar.

Det finns ett uppenbart glapp mellan forskarvärldens globala diskussion på engelska och det nationella kunskapssamhället som, flerspråkighet till trots, uppbärs på och av svenska, ...

Terminen har rullat igång, ute är det grått och kyligt, p-vakterna går sin dagliga lov, och de första kursuppstartningskvalen har precis ebbat ut. Nu finns ingen återvändo, det må ...

Under 2018 accepterades ett antal förfalskade artiklar av flera tidskrifter inom kritiska studier, skriver Christian Munthe.

Krönika av Natalie von der Lehr, vetenskapsjournalist och kommunikatör, som funderar över varför det är så tyst på labbet och vad som hänt sedan hon själv var doktorand.

Många talar om teknikens möjligheter för att skapa nya mötesplatser. Men alldeles för ofta används den för att kopiera det vi gör i fysiska lärmiljöer, skriver Alastair Creelman.

Det har alltid funnits en idé om att man ska ”få ut” något av universiteten. Åsikterna om vad det ska vara har däremot skiftat: under en tid var det lika förnuftsenligt att efterst...

Krönika av Töres Theorell, professor emeritus vid Stockholms universitet, om fördelar och nackdelar med att ha en framstående forskare till pappa och om hur situationen för forskar...

Nytt år och nya tag. Snart ny termin, med nya kurser. Nya texter som ska skrivas, som ska läsas. Gamla som ska skrivas klart. Saker man lovat skriva som inte behövde vara klart för...

Året närmar sig sitt slut, och vi är många som ser fram emot en välbehövlig julledighet. Det återstår dock ännu lite tid för att ta itu med oavslutade arbetsuppgifter och planera d...

Krönika av vetenskapsskribenten Anja Castensson om sin kärlek till tecknade serier och hur de kan gestalta forskning.

Kroppsbyggare talar om värdet av periodisering. Det betyder att de cykliskt pendlar mellan bulk och deff: periodvis äter de allt, periodvis knappt något. Resultatet blir bättre än ...

I fredags promoverades jag och 158 andra nydisputerade KI-doktorer i Stockholms Stadshus. Tidpunkten kändes lite märklig, eftersom den här arbetsveckan blir min sista inom akademin...

Relativism är ett begrepp som ofta hamnar i skottgluggen, skriver Christian Munthe.

En ständigt återkommande diskussion, bland såväl forskare och finansiärer som bland politiker och potentiella avnämare, är forskningens nytta, skriver Ruth Mannelqvist.

Vad ska vi med universiteten till? Vad gör folk där, och varför? För mången homo academicus verkar sådana frågor så pass triviala, tillika misstänkt populistiska, att de sällan upp...

Med Halloween i antågande kommer jag att tänka på en berättelse som en kinesisk kollega berättade för mig för några år sedan, skriver Anna Ilar.

Kvaliteten på vetenskaplig forskning bedöms vid tjänstetillsättningar, vid befordringar och vid ansökningar om docentur eller forskningsmedel, skriver Christian Munthe.

Härom veckan lämnade den statliga Tillitsdelegationen ännu ett betänkande (SOU 2019:43) där man framhöll att tillit leder till bättre resultat, skriver Ruth Mannelqvist.

Höstterminen har kickat igång och jag sitter med andra ledamöter från mitt lärosäte och diskuterar forskarutbildningsfrågor vid ett styrelsemöte, skriver Anna Ilar.

Härom veckan satt jag med vid en disputation i rättsvetenskap, skriver Ruth Mannelqvist.

När jag valde program till universitetet ville jag ha två saker. Mycket matte, och ett bra jobb efter utbildningen, skriver Johanna Björklund.

Helena Åkerberg, forskningsrådgivare vid Örebro universitet, skriver om att ta med sig sprakande lyckliga neuroner hem från semestern.

I mars förra året meddelade UKÄ att Karolinska institutet var tvunget att sluta anställa blivande doktorander som FOU-praktikanter (en tidsbegränsad anställning) innan de antogs ti...

Jag har under många år studerat den allmänna sjukförsäkringens rättsliga reglering. Mina forskningsresultat kan sammanfattas i den något drastiska slutsatsen att lagen får oss att ...

Krönika av författaren Cilla Naumann om hemlighetens betydelse i litteraturen och om hur forskningsfusk leder till en familjekatastrof.

För några år sedan, vid första april, fick jag för mig att skämta med medlemmararna i fackförbundet SULF, skriver Anna Ilar.

Mejlet inleds med ”Undrar om det finns möjlighet att få lite av din tid…” och brevskrivaren fortsätter sedan att berätta om sin fru, som varit sjuk under en tid och inte längre bev...

Hur skiljer sig attityden till forskning åt mellan Finland och Sverige? I denna krönika jämför Marcus Rosenlund, vetenskapsredaktör vid Svenska Yle i Helsingfors, de båda länderna.

I mina första inlägg berättade jag om när vi startade Codemill, och hur det kom sig att jag tack vare Vinnovas program Vinnmer kom tillbaka till Umeå universitet efter en tid i Tys...

Krönika av Mats E. Eriksson, professor i geologi vid Lunds universitet, om kärleken till paleontologi och rockmusik och om hur dessa företeelser kan berika varandra.

Stapeldiagrammet här nedan är en sammanställning jag gjort utifrån lönestatistik från Sulf för år 2018. Diagrammet visar hur mäns och kvinnors löner skiljer sig åt, samt andelen kv...

I mitt förra inlägg berättade jag om hur jag som nydisputerad datavetare startade ett företag tillsammans med min klasskamrat Rickard, skriver Johanna Björklund.

Krönika av Joacim Rocklöv om forskarens ansvar att nå ut med kunskap om omställningen mot ett hållbart samhälle – och om ett brev från Prins Albert II av Monaco.

Den 27 mars i år genomförde Indien ett så kallat ASAT-test (Anti Satellite Test) där de sköt ner en av sina egna satelliter på 300 kilometers höjd med en missil från en ö i Bengali...

Krönika av Susanne Pelger, docent och universitetslektor i naturvetenskapens didaktik vid Lunds universitet, om vad som förenar vetenskapliga texter med exempelvis text i bilderböc...

En doktorstitel kan leda till de roligaste, mest utmanande och intressanta arbeten, skriver Marina Rantanen Modeer.

Krönika av Nina Wormbs, universitetslektor i teknikhistoria vid KTH, om klimatångest och att som akademiker ta konsekvenserna av sin kunskap.

De allra flesta inom akademin tycks vara överens om vikten av ett fritt universitet, där motstridiga åsikter och forskningsresultat kan produceras. Däremot är det inte givet vad ak...

På fikarasterna avhandlas det mesta. Ibland även forskningskommunikation, den så kallade tredje uppgiften: ”att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet...

Det är inte varje dag man blir skjuten när man springer ut från en scen, men nyligen hände det mig till och med två gånger, vid båda tillfällena inför 500 niondeklassare, skriver L...

Kanske är det för att jag är ingenjör, men jag är övertygad om att Sverige är känt i världen för att vara ett teknik- och vetenskapsland, skriver Marina Rantanen Modeer.

Alla som känner mig vet att jag har varit smått besatt av den röda planeten Mars. När jag doktorerade existerade i princip inga andra planeter, skriver Ella Carlsson.

Krönika av Kristina Hansson, vetenskaplig ledare för Piteå kommuns förskolor och skolor, om lärares förhållande till forskning.

En tidig eftermiddag 1963 svängde den spanske poeten José Bergamín (1895-1983) in på sin gata och upptäckte att hans lägenhet brunnit ner till grunden, med Guardia Civil som passiv...

Jamen, då åker vi då. Mitt första inlägg i Curie. Jag är fascismexpert. En av en lyckligtvis växande, men fortfarande rätt liten, skara svenska forskare som vet hur fascister tänke...

Hur gör man för att offentligt finansierad forskning ska komma alla till gagn? EU-kommissionen kliar sig i huvudet. Demokratiskt uppsatta forskningsmål måste tas på allvar, men kra...

Krönika av Christoffer Carlsson, forskare i kriminologi och deckarförfattare. Forskare avkrävs ofta lösningar på problem som ligger vid sidan av forskningen. Men forskarens uppgift...

När vi skriver separerar vi alla ord så fint på pappret. Men när vi pratar kommer orden i en enda lång språkström utan pauser mellan orden. Detta blir speciellt uppenbart när vi ly...

Krönika av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, som nyss utkommit med del två i sin intellektuella självbiografi, Etikprofessorn. Här beskriver han hur resonem...

För några månader sedan, hemma hos mamma och pappa, la jag fram framtidsspaningen att den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan Peterson snart skulle ta svenska medier med storm,...

För några veckor sedan skickade jag in ett bokmanus till ett stort amerikanskt förlag. Det var en lättnad att avhända sig manuset, och förlagets höga rankning innebär att publikati...

Krönika av Nils Edling, docent i historia vid Stockholms universitet, om de gamla politiska slagordens återkomst.

Nästa år är det val till EU-parlamentet igen. Så här i Brexit-tider är debatten om EU mer polariserad än på länge, skriver Marina Rantanen Modeer.

Barn lär sig språk bättre än vuxna. Sant, säger de flesta och på ett sätt stämmer det. Forskningen visar att barn som lär sig ett andraspråk före treårsåldern kommer att låta som...

Krönika av Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet, om forskning kring frukosten.

Under min doktorandperiod kunde jag, tack vare ett STINT-stipendium, tillbringa ett läsår vid Universidad de Barcelona i Spanien, skriver Karolina Enquist Källgren.

Frågan i rubriken är nog den som ställs oftast när jag föreläser om flerspråkighet och hjärnan. De senaste kanske 20 åren har det publicerats mycket kring kognition och flerspråkig...

I våras besökte jag Lund. Vid tröskeln till emeritusvärlden, firade vi min gamla handledares livsgärning, skriver Gissur Erlingsson.

I Sverige vill vi gärna att våra barn ska få gå i samma förskola som de andra barnen i kvarteret. Efter förskolan ser vi det som en stor fördel om barnen kan fortsätta sin skolgång...

Svensk utbildning är inte som tysk. Den är heller inte som fransk, italiensk eller indisk och att doktorera utanför Sverige har gjort mig extra medveten om detta, skriver Marina Ra...

Jag sitter på ett möte med anställningsnämnden på universitetet för att lyssna på en intervju med en professorskandidat och hör personen beskriva sig själv som orange, skriver Lena...

Krönika av Victor Galaz, statsvetare vid Stockholms universitet, om hur hans forskargrupp riskerar att bli stämda för den artikel de publicerat.

I mitt förra inlägg skrev jag om behovet av nya anställningsformer för nydisputerade. Jag har ett konkret förslag, skriver Karolina Enquist Källgren.

I kommunpolitiken har den gångna mandatperioden varit speciell i flera avseenden. I hela tio fall har kommuner styrts av en koalition där endas t Moderaterna och Socialdemokrater...

“Research that isn’t published doesn’t exist”. Denna något provokativa slogan, som syftar på vetenskapliga publikationer, återspeglas också av den tredje uppgiften i forskarens upp...

Vi forskare får tidigt träna oss i att bli granskade och kritiserade. Framför allt när vi ska publicera oss i tidskrifter, skriver Lena Abrahamsson.

Som nydisputerad hade jag den oändliga turen att bli anställd som, först, timanställd och sedan vikarie för en biträdande studierektor. I tre omgångar blev jag återanställd på årsb...

Höstens val står för dörren, och det aktualiserar frågan: Hur tänker väljaren när hen ska bestämma sig för parti, skriver Gissur Erlingsson .

Krönika av Olle Wästberg, författare och ordförande i 2014 års Demokratiutredning, om det låga förtroendet för de politiska partierna.

Är du enspråkig eller flerspråkig? Jag gissar att många läsare först svarar ”enspråkig” eftersom de främst förknippar flerspråkighet med personer som har migrationsbakgrund. Faktum...

Det pågår en omfattande ”akademisering” av utbildning inom de konstnärliga områdena, design inte minst, skriver Johan Redström.

År 2016 publicerades rapporten Att möta den högre utbildningens utmaningar , en rapport som Douglas Brommesson, Mattias Fogelgren, Johan Karlsson Schaffer, Jörgen Ödalen och ja...

Krönika av journalisten och författaren Torill Kornfeldt om genmodifiering utanför laboratoriet.

Som institution är Harvard något av ett Mecka för forskare och studenter, skriver Alexandre Antonelli.

Att det på många frågor inte finns ett svar, en enda sanning, har vi kanske börjat förlika oss med. Men vetenskapens grundläggande inriktning mot kunskap som något i grunden skiljt...

För några år sedan berättade en kollega för mig att hon hade varit sakkunnig vid tillsättningen av en lektorstjänst, skriver Gissur Erlingsson.

Jag skrev tidigare om hur design hanterar komplexitet genom att eftersträva en helhet som blir till något mer än sina delar. Vi har haft drygt 100 år på oss att öva på det här, så ...

Jag har vid flera tillfällen deltagit i diskussioner om framtidens ingenjörer och hur universitetens teknikutbildningar ska svara upp mot morgondagens krav på ett breddat och flexi...

Hur gör Harvard för att få så framgångsrika studenter? Det undrade en kollega och bad mig att undersöka. Jag talade med studenter på grundutbildningen och deras lärare, skriver Ale...

Krönika av Anna Jonsson, doktorand vid Umeå universitet, om att forska i datavetenskap som kvinna.

Nästan oavsett vilken typ av forskning och kunskapsutveckling man intresserar sig för så står man inför en central utmaning: komplexitet. Hur vi tar oss an de frågor, fenomen och f...

Jag brukar tycka att det är bra med öppen och transparent konkurrens vid finansiering av extern forskning. Tävlingsmomentet och de noggranna sakkunniggranskningarna kan driva kvali...

En av de starkare drivkrafterna i kunskapsutveckling är ofta att hitta det allmänt giltiga, det som låter oss förstå ett fenomen utöver det som är specifikt för de fall vi har fram...

Krönika av Britt Farstad, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Gävle, om att en allt större del av utbildningen ska bedrivas på distans.

Det finns dagar då det är extra roligt att gå till jobbet. Dagar då jag känner att det jag gör spelar roll, att jag kan bidra med något, skriver Lena Abrahamsson.

Jag har våndats över valet av ämne inför mitt sista inlägg här i Curie, skriver Vivian Smits.

Det finns mycket som är bra på Harvard, men efter några månader har jag börjat märka vad jag saknar mest hemifrån, skriver Alexandre Antonelli.

Det här med att prata om sin forskning är förvånansvärt svårt, med tanke på hur mycket tid forskare ägnar åt att tänka på hur man bäst formulerar det man kommer fram till, skriver ...

Som genus- och arbetslivsforskare får jag ganska ofta i massmedia kommentera samhällsföreteelser som rör jämställdhet – eller snarare ojämställdhet. Sådant gör jag gärna, skriver L...

Jag har gått och funderat en del på anbudsförfarandet vid konserveringsuppdrag, skriver Vivian Smits.

Krönika av Thomas Kaiserfeld, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, om Sveriges genom tiderna största forsknings- och utvecklingsprojekt, som hittills kostat ...

I mitt första inlägg skrev jag lite kort om mitt forskningsprojekt. Om hur jag bland annat arbetar med att undersöka samarbetet mellan de aktörer som är involverade i att bevara ar...

De flesta människor har förebilder. Jag har flera, kvinnliga och manliga, unga och gamla. Högt på listan står Edward O. Wilson, skriver Alexandre Antonelli.

Krönika av Farshid Jalalvand, mikrobiolog vid Köpenhamns universitet, om att fixeringen vid att publicera artiklar går ut över forskningens kvalitet. Att publicera har blivit vikti...

Mitt barndomshem är till salu. För ynka 450 000 euro så är detta idylliskt belägna hus i en mindre by i södra Nederländerna ditt, skriver Vivian Smits.

Krönika av de danska vännerna Peter Høeg, författare, och Andreas Roepstorff, forskare, som funderar över kreativitetens väsen. Och om det går att undervisa om kreativitet.

Jag var på ett större möte häromsistens, med massor av arkeologer, antikvarier och en och annan konservator, skriver Vivian Smits.

Mary har varit postdoktor på Harvard i två år och ska snart på jobbintervju. Hon har förberett sig i tre veckor genom att läsa på om vilka forskare som finns på den tilltänkta inst...

Krönika av Thomas Söderqvist, professor emeritus i medicinhistoria vid Köpenhamns universitet, om hur pensionerade forskare bäst bidrar till forskningen och vetenskapens autonomi.

Jag är så tacksam över att ha fått börja min doktorandutbildning. Det absolut bästa är nog den personliga utveckling som man genomgår under studierna i arkeologi, skriver Vivian Sm...

I mitt allra första inlägg skrev jag om kunskapens nya vägar utifrån en konferens med samma tema, Jag avslutade min reflektion med en fundering, som antydde ett vidare ärende, om h...

”Ta av er jackan, vänd er om, lägg händerna på räcket och lyft en fot i taget”, beordrade vakten bakom glasväggen medan han lyste under våra skor med en ficklampa. ”Tack. Nu får ni...

Krönika av Lars Broman, professor i fysik, om att som pensionerad professor forska vid Strömstad akademi.

Krönika av Fanny Härgestam om hur hon hjälpte Hans Rosling att skriva sina memoarer ”Hur jag lärde mig förstå världen”.

Först i högskolelagen anges att universitet och högskolor ska anordna utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Universitetslärare bereds möjlighet att fo...

Forskningsetik. Och där är det kanske lätt att sluta att läsa om man inte jobbar med forskning som direkt involverar djur eller människor. Men det finns andra aspekter av forskning...

Att följa utvecklingen i stamcellsvärlden senvintern 2014 kändes ungefär som att följa livesändningen av en militärkupp i något större land, skriver Margarita Bartish.

Boken The Closing of the American Mind av Allan Bloom har sedan den publicerades i slutet av 80-talet blivit en modern klassiker, skriver Anna Victoria Hallberg.

Ni vet, tusen saker att göra. En salig blandning av uppgifter: forskning, administration, mejl, telefonsamtal, projektplanering, ansökningar, reviewer, skriva artiklar… Att-göra-li...

Låt oss leka en lek, en tankelek. Låt oss förvandlas! Vi föreställer oss att det i Sverige finns något som kallas ”Klassiska programmet”, skriver Anna Victoria Hallberg.

På parkeringen vid mitt universitet har jag noterat att det ibland står en sprillans ny sportbil i miljonklassen skriver Robert Östling.

I september var jag på en konferens i Tyskland, och fick med mig en värdefull insikt hem, skriver Anna Pernestål Brenden.

I sommar har jag återigen vistats vid Julevädno, Lule älv. Det gör jag flera gånger om året, jag ser älvens och landskapets skiftningar med årstiderna, skriver May-Britt Öhman.

Krönika av Niklas Magnusson, forskare vid SINTEF Energi i Trondheim och författare, om likheterna i att skriva vetenskapligt och skönlitterärt.

I mitt förra inlägg tog jag upp dagens utveckling inom akademin där olika personalkategorier blandas med varandra. Vad innebär den här utvecklingen för synen på begreppet kollegial...

Samhällsvetare förväntas ofta ge svar på vilken politisk åtgärd som mest effektivt uppnår ett uppställt mål. Men vilka åtgärder ska man ta i beaktande? Bör man begränsa sig till så...

Jag ska fortsätta på temat samarbete, och nu i gränslandet mellan forskning och ”resten av världen”, skriver Anna Pernestål Brenden.

På senare år har det blivit allt vanligare att hitta nya personalkategorier på högskolan, skriver Anna Victoria Hallberg.

Tidigare har jag bloggat om hur man kan förlora tid i forskningsprojekt, om forskningsfinansiering och om betydelsen av att ha tillgång till lokal infrastruktur. Men något som är ä...

Det här är mitt första inlägg på Curie, och jag ska börja med ett erkännande: jag har en passion för transporter, skriver Anna Pernestål Brenden.

Jag spetsar alltid öronen lite extra när jag hör en samhällsvetenskaplig forskare uttala sig i medier. I de allra flesta fall säger forskaren något om forskningsläget som belyser e...

Mitt senaste blogginlägg handlade om forskningsfinansiering, hur finansieringssystemet påverkar hur jag kan genomföra min forskning. Den här gången handlar det om att se inåt: hur...

Den svenska junikvällen var som ljusast men sommarvinden ännu något kylig när konferensen ”New Infrastructures of Knowledge” anordnades av Riksbankens Jubileumsfond, Kungliga Vitte...

Överlag är folk ganska bekräftelsesökande. Det får nog anses vara en väletablerad sanning vid det här laget, över ett decennium efter de sociala mediernas intåg i våra liv, skriver...

Krönika av Malin Rönnblom, statsvetare vid Karlstads och Umeå universitet, om hur det kan kännas att få avslag på en forskningsansökan.

I mitt förra blogginlägg skrev jag att det kan ta fyra år från idé till publicering och att de två första åren går åt till att säkra finansieringen. Kanske var jag då lite väl pess...

Jag vill avsluta min bloggserie med att skriva om lyrikglädje. Som tonåring i Norge hittade jag för länge sen en oansenlig, tunn liten bok i en bokhandel. Dess motsägelsefulla tite...

Jag känner mig i gott sällskap när jag argumenterar för att ”berättelserna skapar världen”. Enligt evolutionshistorikern Yoval Noah Hararis framställning i Sapiens: En kort histor...

I förra blogginlägget skrev jag om vikten av tajming i förhållande till forskningsexcellens. I det här inlägget ska jag diskutera hur mycket tid som går förlorad inom mina och andr...

Nyligen deltog jag i en kungsörnsinventering tillsammans med forskare från SLU. Då bytte jag akademiska samtal om litteratur mot akademiska samtal med ornitologer. På dagordningen ...

Det har talats mycket om forskning och forskningsexcellens under de senaste åren. Ofta följs diskussioner kring forskningsexcellens av en önskan om att mäta eller ranka forskning e...

Jag fick ett jobbmejl för ett tag sedan, ett vanligt reklamutskick av samma typ man också får som privatperson om man någonsin har handlat online och lämnat sin adress, skriver Mar...

Vilka förunderliga föremål böcker är! När vi öppnar dem finns ark med konstiga krumelurer på sidorna. Så snart vi knäckt läskoden och kan förstå de märkliga prickarna, strecken och...

När jag kom till Sverige som gästdoktorand 2005 blev jag glatt överraskad av systematiken på Linköpings campus, skriver Solmaz Filiz Karabag.

Som liten trodde jag att forskning är den ensammes upptäcktsresa ut i det okända. Nu värdesätter jag att det är en expedition med stor besättning, skriver Martin Rosvall.

Det är en allmänt erkänd sanning att en genomsnittlig doktorand, i slutfasen av sin utbildning, är ganska cyniskt inställd till den akademiska forskningen generellt och till sin eg...

Många av mina studenter vände sig till science fiction och fantasy då de i början av terminen skulle planera sina examensarbeten. En frågeställning resulterade i att jag tog fram e...

Olika samhällsvetenskapliga discipliner utgår från olika vetenskapliga grundantaganden och forskare inom olika discipliner har därför ofta ganska skilda förutfattade meningar. Poli...

Idag behövs verkligen forskare i kampen mot alternativa fakta, skriver Kristina Appelqvist.

Jag har skrivit ett inlägg som jag – om jag får säga det själv – var riktigt nöjd med, skriver Margarita Bartish.

Senast lovade jag berätta om den allra mest enträgna berättaren. Sheherezade i Tusen och en natt använder måhända andra listigheter än Mimaroben men hon befinner sig också i en ...

Krönika av frilansjournalisten Hanna Sistek som var på plats i Washington då March for Science ägde rum.

”Jasså, är ni på väg hem? När jag var i er ålder gick jag aldrig hem före klockan åtta!” Klockan var bara fem när den vithårige professorn förmanade oss i hissen på väg ned till bo...