Replik: AI vid granskning kan sätta stopp för nytänkande forskning

Malte Rödl

AI kommer inte kunna förbättra granskningsprocessen. Att använda den här tekniken vid bedömning av ansökningar innebär betydande risker. Det skriver Malte Rödl, SLU, i en replik i den pågående debatten om AI i samband med ansökningar.

Replik: Vi måste tänka nytt när AI blir en del av ansökningsprocessen

Arne Flåøyen, Nordforsk

När AI blir en naturlig del av ansökningsprocessen blir det svårt att upprätthålla dagens förbud mot AI vid granskningen. På sikt behöver forskningsfinansiärerna utveckla säkra AI-verktyg som både kan användas för att formulera ansökningar och vid bedömningen av dem. Det skriver Nordforsks direktör Arne Flåøyen i en replik i den pågående debatten om AI i samband med ansökningar.

Replik: Slopa förbudet mot AI – men skapa först förutsättningarna

Pär Ågerfalk, Robin Teigland, Mikael Wiberg

Att slopa förbudet mot AI vid granskning av forskningsansökningar är nödvändigt – men utan rätt förutsättningar riskerar vi att undergräva kvalitet och rättssäkerhet. Sverige behöver en nationell infrastruktur för AI-granskning – med tydliga mandat, gemensamma spelregler och rättssäkra processer, skriver tre forskare.

Slopa förbudet mot AI vid granskning av ansökningar

Magnus Ingelman-Sundberg

De svenska forskningsråden har infört ett totalförbud mot användningen av AI vid granskningen av ansökningar. Förbudet minskar risken för dataläckage, men leder samtidigt till långsammare processer, ökade kostnader, en större arbetsbörda för granskarna och sämre kvalitet på granskningen. Vägen framåt är istället tydliga regler för en ansvarsfull användning av AI, skriver Magnus Ingelman-Sundberg, Karolinska institutet.

Artikelfabriker hotar forskningen – så kan vi reformera publiceringssystemet

Dan Larhammar och Bernhard Sabel

Open access, tidskrifters skyhöga vinstmarginaler och akademisk meritbedöming. Det är tre orsaker till att fuskindustrins artikelfabriker använder AI för att generera påhittade manuskript och sälja författarskap till forskare som måste publicera för att få anställning, befordran eller forskningsbidrag. Det menar forskarna Dan Larhammar och Bernhard Sabel.

Ny AI-modell bättre än experter – men läkarna får inte lita helt på tekniken

Carina Järvenhag

Artificiell intelligens kan både omdana forskningen och leda till nya tillämpningar. Men då krävs tvärvetenskapliga samarbeten och tillräckligt med tid och resurser. En annan nöt att knäcka är hur tekniken ska samarbeta med människan på bästa sätt. Det menar tre forskare som Curie har pratat med.

Erik Isberg: Behöver vi rusa in i framtiden för att ha en chans?

Vi får inte tappa bort att teknikutveckling och framtida beredskap är frågor som inte är bestämda på förhand. Det handlar snarare om att formulera hur vi vill att tekniken och samhället ska organiseras för framtiden, skriver Erik Isberg.

Polisen behöver ett eget forskningsinstitut

Siv Engelmark

Sverige behöver ett forskningsinstitut som kan utveckla polisarbetet och användningen av AI för att bekämpa brott. Det menar Lena Klasén som är ansvarig för forskningsfrågor inom Polisen. – Om vi bara håller på med klassiskt polisarbete tappar vi mark, säger hon.

Julklapparna som forskare vill ha

Carina Järvenhag

Allt från en bra snöskyffel till fred på jorden, men också en robust anteckningsbok och upptäckten av liv i rymden. Fem forskare önskar sig både hårda klappar och drömmer stort när Curie frågade dem vad de önskar sig i julklapp.

Dags att sätta fart om Sverige ska bli ledande inom AI

Charlie Olofsson

Som litet land är det svårt att konkurrera internationellt inom AI. De som driver på utvecklingen i Sverige ser ändå nischer där vi kan bli världsledande. − Jag tror att vi ska ha fokus på hur AI kan användas, säger Joakim Gustafson, professor vid KTH.