Karl Wennberg: Måste alla forskare skriva ansökningar?

Det är svårt att sticka ut om det finns en massa krav i utlysningstexten. Istället borde vi göra det enklare − både att söka och granska, skriver Karl Wennberg.

Jonatan Nästesjö: När all forskning stöps i samma form

Vetenskapliga artiklar blir alltmer lika varandra i längd, struktur och innehåll. Men snäva konventioner för publicering ökar inte sannolikheten för fler kreativa och inspirerande bidrag till forskningen, skriver Jonatan Nästesjö.

Åsa Mackenzie: I den ljusa juninatten frodas glädjen att forska

Att få jobba oavbrutet och bli klar. Att riktigt känna upptäckarglädjen, njuta av att utforska något okänt. Åsa Mackenzie berättar om hur hon under några magiska sommarveckor hade möjlighet att ägna sig helt åt forskning.

Jonatan Nästesjö: Mitt bästa doktorandtips: läs kassa texter!

Det är inte lätt att vara en nybörjare i akademin. Jonatan Nästesjö delar med sig av sina bästa tips för att ge doktorander bättre självförtroende.

Tryggve Nevéus: Stofilt skrivande hämmar nya tankar

Alltför många ord och bisatser, tappade trådar och en självbelåten attityd. Det kännetecknar det stofila skrivandet som i värsta fall fungerar som en propp mot spridandet av nya tankar, menar Tryggve Nevéus.

De fick maxpoäng på sina EU-ansökningar

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Forskarnas råd för en framgångsrik ansökan

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den beviljad. – Att presentera en radikalt ny idé kan vara riskabelt, men det kan också visa på djärvhet och innovation, säger Jenny Larsson vid Stockholms universitet.

Johan Frostegård: Även ansökningar behöver en story

Vad kännetecknar en vetenskaplig text och hur skiljer sig den ifrån en sonett eller en roman? Johan Frostegård lyfter betydelsen av akademiskt skrivande.

Bengt Johansson: Så gör jag för att fånga granskarens intresse

Om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll. Bengt Johansson skriver om vikten att från början fånga granskarens intresse för artikeln man vill publicera eller projektet man söker pengar för.

Bengt Johansson ny krönikör i Curie

Redaktionen

Han skriver om forskarlivets glädjeämnen och vedermödor och om utmaningen att kommunicera vetenskap. Bengt Johansson forskar om kriskommunikation och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. På fritiden ägnar han sig gärna åt sport och musik och jobbar varje dag på att bli en bättre gitarrist.