Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Akademiskt skrivande

Att skriva vetenskapliga texter är en central del av forskartillvaron. Hur får man tid att skriva? Hur skriver man för att bli läst? Och hur anpassar man texten till olika typer av publikationer? I Curie kan du läsa om akademiskt skrivande.

Artiklar

Debatt 30 augusti 2022

SUHF

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krä...

Krönika 30 maj 2022

Det är ingen nyhet att akademiker uppmuntras att skriva mer lättillgängligt för en bredare allmänhet och därmed tvingas tänka lite extra på sitt språk. En diskussion som jag tycker...

Krönika 28 februari 2022

Det har blivit allt viktigare att vara med- eller huvudförfattare av vetenskapliga texter, inte minst för doktorander och yngre forskare, skriver Per Sandin.

Krönika 20 april 2021

Krönika av David Larsson Heidenblad, forskare och lärare i historia vid Lunds universitet, som skriver om konsten att kunna prioritera sina arbetsuppgifter.

Krönika 12 april 2021

Jag inledde denna serie med att skriva om läsande och om att forskare kanske skulle ägna lite mer tid åt det. I detta sista inlägg tänkte jag återknyta till temat läsning, skriver ...

Krönika 25 mars 2021

När jag inledde mina universitetsstudier upptäckte jag en synnerligen märklig sak; jag kunde inte skriva, konstaterar Jane Wingren.

Krönika 15 mars 2021

I mitt förra inlägg skrev jag om skrivdisciplin och hur jag gör för att få tid till skrivande i vardagen. Men att generera text är en sak. Att förvandla text till något läsbart, de...

Krönika 2 mars 2021

”Disciplin! Disciplin överallt! Det formar karaktären, och allt som hör till!” Överste Hathi, i Walt Disney’s Djungelboken En fråga som kommer upp om och om igen när jag diskute...

Krönika 15 februari 2021

Vad är egentligen målet med att skriva akademiskt? Bortsett från cyniska svar om att förlänga sin cv och främja sin egen karriär, kan jag tänka mig att det handlar om att vidareutv...

Krönika 2 februari 2021

I mitt förra blogginlägg skrev jag om våndan i att sätta punkt. Nåväl, punkten blev satt, mitt bokmanus är nu hos ett antal läsare för synpunkter. Sedan väntar förstås nästa steg: ...

Nyhet 25 januari 2021

Redaktionen

Hon skriver om hur det är att arbeta vid ett svenskspråkigt universitet i Finland. Jane Wingren arbetar som universitetslärare på Språkcentret vid Åbo Akademi och undervisar bland ...

Krönika 13 januari 2021

”Att veta när det är dags att sätta punkt”, skriver Gabriella Håkansson i sin debutroman Operation B , ”är vetenskapsmannens största utmaning”.* Hon har en poäng, skriver Johan ...

Krönika 8 december 2020

– All jazz är skitdålig! Vem bryr sig om musik som man inte ens kan dansa till och som spelar toner så att det skär sig i öronen!? Det borde typ förbjudas, eller i alla fall aldrig...

Nyhet 24 november 2020

Sara Nilsson

Att vara författare till ett vetenskapligt arbete innebär både en merit och ett ansvar. Men vem som förtjänar den meriten och hur ansvaret ska fördelas är inte självklart – frågor ...

Nyhet 2 november 2020

Redaktionen

Han skriver om samhällsvetenskaplig forskning och akademiskt skrivande. Johan Alvehus är docent och lektor vid Lunds universitet och forskar om ledning av organisationer. På sin fr...

Krönika 15 september 2020

När man som forskare sätter sina tankar och resultat på pränt öppnar man upp sig för det större forskarsamhället. I ett första skede är det måhända endast välvilliga kolleger som t...

Krönika 1 september 2020

Akademin kan kännas som en hopplös plats för den som vill ägna sig åt att skriva. Våra arbetsveckor fylls snabbt upp av undervisning, möten, seminarier och handledning, skriver Dav...

Nyhet 19 augusti 2020

Redaktionen

Han skriver om akademiskt arbete och skrivande. David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och forskar om miljöfrågornas genombrott i Sverige och hur aktie...

Krönika 19 augusti 2020

Akademiskt skrivande är inte enbart något som forskare ägnar sig åt när de vill kommunicera. Det är även ett fenomen som det forskas en del kring, skriver David Larsson Heidenblad.

Krönika 18 maj 2020

Krönika av David Larsson Heidenblad, forskare i historia vid Lunds universitet, om att spegla forskningens villkor i en blogg.

Krönika 9 mars 2020

Det centrala mediet för vetenskaplig produktion har sedan länge varit text. Med tiden har särskilt tidskriftsartikeln blivit den dominerande skriftliga genren, skriver Linus Salö.

Nyhet 2 mars 2020

Helena Östlund

En författare hjälpte forskare och doktorander vid institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala att utveckla sitt språk. Det resulterade inte bara i bättre texter – utan äv...

Nyhet 6 november 2019

Helena Östlund

Det är inte helt lätt att skriva forskningsartiklar på ett annat språk än sitt modersmål. Det vet språkforskaren Karyn Sandström som under många år lett workshops och skrivargruppe...

Nyhet 4 november 2019

Helena Östlund

Vetenskapliga texter har förändrats mycket genom seklerna. Från 1700-talsläkares personliga och rättframma beskrivning av enskilda sjukdomsfall – till nutida forskargruppers enhetl...

Krönika 17 april 2019

Krönika av Susanne Pelger, docent och universitetslektor i naturvetenskapens didaktik vid Lunds universitet, om vad som förenar vetenskapliga texter med exempelvis text i bilderböc...

Krönika 23 april 2018

Jag har våndats över valet av ämne inför mitt sista inlägg här i Curie, skriver Vivian Smits.

Nyhet 20 november 2017

Helena Östlund

Att ta hjälp av en författare och använda skönlitterära grepp kan vara ett sätt att presentera vetenskap mer levande. Det gjorde en grupp forskare i företagsekonomi när de skulle s...

Nyhet 16 november 2017

Helena Östlund

Forskarna på institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala vill bli bättre på att skriva. Ge språket tid och plats och möjlighet att utvecklas. Därför har författaren Magnus...

Nyhet 14 november 2017

Helena Östlund

Det vetenskapliga språket har blivit allt krångligare. Det visar fyra unga forskare som på sin fritid undersökt drygt 700 000 vetenskapliga texter från 1800-talet och fram till ida...

Krönika 4 oktober 2017

Krönika av Niklas Magnusson, forskare vid SINTEF Energi i Trondheim och författare, om likheterna i att skriva vetenskapligt och skönlitterärt.

Krönika 5 maj 2017

Jag har skrivit ett inlägg som jag – om jag får säga det själv – var riktigt nöjd med, skriver Margarita Bartish.

Nyhet 20 juni 2016

Staffan Eng

Är peer review noggrannare än sakkunniggranskning? Är workshop effektivare än grupparbete? Är cv finare än meritförteckning? Curie reder ut begreppen.

Krönika 13 juni 2016

Jag läser i senaste Universitetsläraren om försök att finna vägar till lustfyllda, kreativa sätt att skriva akademisk text, utifrån boken Skrivande om skrivande . Och tänker o...

Krönika 19 april 2016

Krönika av Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, om skiljetecknens roll i vetenskapliga texter.

Nyhet 12 april 2016

Redaktionen

Han skriver om humanioras roll i forskningspolitiken och hur hans tidigare jobb som nyhetsreporter skiljer sig från forskaryrket. Magnus P. Ängsal forskar om språkkritik och är uni...

Nyhet 3 november 2015

Helena Östlund

Forskningens meriteringssystem bidrar till att göra det vetenskapliga språket svårtillgängligt och tråkigt. Men det finns forskare som vill kommunicera på andra sätt. Som ifrågasät...

Nyhet 8 januari 2015

Redaktionen

Hon skriver om de indoeuropeiska språkens ursprung och hur det är att etablera sig som ung forskare. Jenny Larsson är docent vid Stockholms universitet och forskar om de baltiska s...

Krönika 21 maj 2013

Lika glad som jag blir när jag får en välskriven text i min hand, lika bedrövad blir jag över en dålig. Även om den är aldrig så korrekt, skriver Susanne Pelger.

Krönika 8 oktober 2012

Varför är det så att när begripligheten hos akademiska texter diskuteras så är det oftast för att få människor utanför akademin att vilja ta del av vårt arbete, undrar Jenny Helin.

Nyhet 8 oktober 2012

Redaktionen

Hon skriver om akademiska texter och forskningskommunikation. Jenny Helin forskar om dialog i möten och har alltid varit intresserad av samtalets möjligheter. Hon är postdoktor vid...