Om inte inledningen sitter spelar det andra ofta ingen roll. Bengt Johansson skriver om vikten att från början fånga granskarens intresse för artikeln man vill publicera eller proj...

Han skriver om forskarlivets glädjeämnen och vedermödor och om utmaningen att kommunicera vetenskap. Bengt Johansson forskar om kriskommunikation och politisk kommunikation vid Göt...

Hur sätter man en bra rubrik? Bengt Johansson skriver om konsten att hitta på titlar till böcker och när hans världsbild skakades i grunden.

Forskare behöver tid att tänka för att få igång skrivandet. Se därför tanketiden som en del av skrivprocessen, menar Johanna Arnesson.

Hur får forskare tid att skriva och vem utför det ”akademiska hushållsarbete” som inte ingår i arbetsbeskrivningen? Det är några av frågorna som forskarna vid teologiska institutio...

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krä...

Forskarspråket har blivit allt svårare att förstå. Idag finns ett genuint behov av att forskare, oberoende av disciplin och sammanhang, blir bättre på att skriva, konstaterar Rebec...

Det har blivit allt viktigare att vara med- eller huvudförfattare av vetenskapliga texter, inte minst för doktorander och yngre forskare, skriver Per Sandin.

Krönika av David Larsson Heidenblad, forskare och lärare i historia vid Lunds universitet, som skriver om konsten att kunna prioritera sina arbetsuppgifter.

En akademisk utbildning är en utbildning i att läsa kritiskt. Men för att kunna förhålla oss till forskning som går emot våra förkunskaper, eller till resultat som är kontraintuiti...

När jag inledde mina universitetsstudier upptäckte jag en synnerligen märklig sak; jag kunde inte skriva, konstaterar Jane Wingren.

I mitt förra inlägg skrev jag om skrivdisciplin och hur jag gör för att få tid till skrivande i vardagen. Men att generera text är en sak. Att förvandla text till något läsbart, de...

”Disciplin! Disciplin överallt! Det formar karaktären, och allt som hör till!” Överste Hathi, i Walt Disney’s Djungelboken En fråga som kommer upp om och om igen när jag diskute...

Vad är egentligen målet med att skriva akademiskt? Bortsett från cyniska svar om att förlänga sin cv och främja sin egen karriär, kan jag tänka mig att det handlar om att vidareutv...

I mitt förra blogginlägg skrev jag om våndan i att sätta punkt. Nåväl, punkten blev satt, mitt bokmanus är nu hos ett antal läsare för synpunkter. Sedan väntar förstås nästa steg: ...

Hon skriver om hur det är att arbeta vid ett svenskspråkigt universitet i Finland. Jane Wingren arbetar som universitetslärare på Språkcentret vid Åbo Akademi och undervisar bland ...

”Att veta när det är dags att sätta punkt”, skriver Gabriella Håkansson i sin debutroman Operation B , ”är vetenskapsmannens största utmaning”.* Hon har en poäng, skriver Johan ...

– All jazz är skitdålig! Vem bryr sig om musik som man inte ens kan dansa till och som spelar toner så att det skär sig i öronen!? Det borde typ förbjudas, eller i alla fall aldrig...

Att vara författare till ett vetenskapligt arbete innebär både en merit och ett ansvar. Men vem som förtjänar den meriten och hur ansvaret ska fördelas är inte självklart – frågor ...

Han skriver om samhällsvetenskaplig forskning och akademiskt skrivande. Johan Alvehus är docent och lektor vid Lunds universitet och forskar om ledning av organisationer. På sin fr...

När man som forskare sätter sina tankar och resultat på pränt öppnar man upp sig för det större forskarsamhället. I ett första skede är det måhända endast välvilliga kolleger som t...

Akademin kan kännas som en hopplös plats för den som vill ägna sig åt att skriva. Våra arbetsveckor fylls snabbt upp av undervisning, möten, seminarier och handledning, skriver Dav...

Han skriver om akademiskt arbete och skrivande. David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet och forskar om miljöfrågornas genombrott i Sverige och hur aktie...

Akademiskt skrivande är inte enbart något som forskare ägnar sig åt när de vill kommunicera. Det är även ett fenomen som det forskas en del kring, skriver David Larsson Heidenblad.

Krönika av David Larsson Heidenblad, forskare i historia vid Lunds universitet, om att spegla forskningens villkor i en blogg.

Akademiska termer och begrepp kan vara en utmaning att översätta. För att underlätta översättningen uppdaterar Universitets- och högskolerådet varje år Svensk-engelsk ordbok för de...

Det centrala mediet för vetenskaplig produktion har sedan länge varit text. Med tiden har särskilt tidskriftsartikeln blivit den dominerande skriftliga genren, skriver Linus Salö.

En författare hjälpte forskare och doktorander vid institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala att utveckla sitt språk. Det resulterade inte bara i bättre texter – utan äv...

Det är inte helt lätt att skriva forskningsartiklar på ett annat språk än sitt modersmål. Det vet språkforskaren Karyn Sandström som under många år lett workshops och skrivargruppe...

Vetenskapliga texter har förändrats mycket genom seklerna. Från 1700-talsläkares personliga och rättframma beskrivning av enskilda sjukdomsfall – till nutida forskargruppers enhetl...

Krönika av Susanne Pelger, docent och universitetslektor i naturvetenskapens didaktik vid Lunds universitet, om vad som förenar vetenskapliga texter med exempelvis text i bilderböc...

Jag har våndats över valet av ämne inför mitt sista inlägg här i Curie, skriver Vivian Smits.

Att ta hjälp av en författare och använda skönlitterära grepp kan vara ett sätt att presentera vetenskap mer levande. Det gjorde en grupp forskare i företagsekonomi när de skulle s...

Forskarna på institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala vill bli bättre på att skriva. Ge språket tid och plats och möjlighet att utvecklas. Därför har författaren Magnus...

Det vetenskapliga språket har blivit allt krångligare. Det visar fyra unga forskare som på sin fritid undersökt drygt 700 000 vetenskapliga texter från 1800-talet och fram till ida...

Krönika av Niklas Magnusson, forskare vid SINTEF Energi i Trondheim och författare, om likheterna i att skriva vetenskapligt och skönlitterärt.

Jag har skrivit ett inlägg som jag – om jag får säga det själv – var riktigt nöjd med, skriver Margarita Bartish.

Är peer review noggrannare än sakkunniggranskning? Är workshop effektivare än grupparbete? Är cv finare än meritförteckning? Curie reder ut begreppen.

Jag läser i senaste Universitetsläraren om försök att finna vägar till lustfyllda, kreativa sätt att skriva akademisk text, utifrån boken Skrivande om skrivande . Och tänker o...

Krönika av Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, om skiljetecknens roll i vetenskapliga texter.

Han skriver om humanioras roll i forskningspolitiken och hur hans tidigare jobb som nyhetsreporter skiljer sig från forskaryrket. Magnus P. Ängsal forskar om språkkritik och är uni...

Forskningens meriteringssystem bidrar till att göra det vetenskapliga språket svårtillgängligt och tråkigt. Men det finns forskare som vill kommunicera på andra sätt. Som ifrågasät...

Hon skriver om de indoeuropeiska språkens ursprung och hur det är att etablera sig som ung forskare. Jenny Larsson är docent vid Stockholms universitet och forskar om de baltiska s...

Lika glad som jag blir när jag får en välskriven text i min hand, lika bedrövad blir jag över en dålig. Även om den är aldrig så korrekt, skriver Susanne Pelger.

Varför är det så att när begripligheten hos akademiska texter diskuteras så är det oftast för att få människor utanför akademin att vilja ta del av vårt arbete, undrar Jenny Helin.

Hon skriver om akademiska texter och forskningskommunikation. Jenny Helin forskar om dialog i möten och har alltid varit intresserad av samtalets möjligheter. Hon är postdoktor vid...