Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Bengt Johansson står framför Eiffeltornet och pekar mot tornets topp.

Bengt Johansson forskar om kriskommunikation och politisk kommunikation. I sina krönikor försöker han ge ett lite annorlunda perspektiv på sådant som många forskare kan känna igen sig i. Foto: Privat

NYHET

Bengt Johansson ny krönikör i Curie

Han skriver om forskarlivets glädjeämnen och vedermödor och om utmaningen att kommunicera vetenskap. Bengt Johansson forskar om kriskommunikation och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. På fritiden ägnar han sig gärna åt sport och musik och jobbar varje dag på att bli en bättre gitarrist.

Vad forskar du om?
Min forskning växlar mellan kriskommunikation och politisk kommunikation. På senare år har mycket handlat om pandemin och hur kriskommunikationen fungerat - både i Sverige och andra länder. Men jag varvar det med forskning om valrörelser och då framförallt hur medierna bevakar valrörelser. Mitt specialintresse är ändå valaffischer. Kan aldrig sluta samla och berätta om hur plakat om politik förändrats över tid och hur de speglar samhället.

Hur blev du intresserad av ämnet?
Jag har alltid haft ett samhällsintresse, men ärligt talat är det lite av en slump. Skulle egentligen läst andra samhällsvetenskapliga ämnen, men lite grupptryck gjorde att jag ville läsa det kompisarna läste och då blev det medie- och kommunikationsvetenskap istället. När professor Kent Asp ville ha projektassistenter under valrörelsen 1991 (och ingen på C-kursen var intresserad) hamnade jag på JMG och där blev jag kvar. Slumpen styr mer än vi tror.

Vad gör du helst när du är ledig?
Har i många år varit sportförälder och ägnat mycket tid åt att köra till träningar och matcher, vara hjälptränare och administratör i fotbolls- och handbollag. Så sport är ett stort intresse och jag springer själv lite då och då och åker gärna längdskidor. Men musik är nog det jag helst ägnar mig åt och jag jobbar varje dag på att bli en bättre gitarrist och spelade till och med in några skivor med popbandet Wish på 1990-talet.

Vad läste du senast?
Boken Vi, de druknade av Carsten Jensen. Just nu är det Mikael Timms biografi om Evert Taube – Livet som konst, konsten som liv - som gäller. På boklistan ligger både Miles Davies Miles – The Autobiography och Erik Fichtelius Äkta Nyheter – journalistik i demokratins tjänst.

Vad tänker du skriva om?
Forskarlivets glädjeämnen och vedermödor, men säkert en hel del om forskningskommunikation eftersom det ligger mig varmt om hjärtat. Att kommunicera vetenskap är en utmaning för forskare.

Vilka är dina förväntningar på att skriva i Curie?
Förhoppningsvis kan jag lyfta fram sådant som många forskare känner igen sig i och förhoppningsvis då också ge ett lite annorlunda perspektiv. Kanske kommer jag till och med att sticka ut lite då och då, både för att reta och roa.

Läs krönikor av Bengt Johansson i Curie.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 20 november 2017

Helena Östlund

Att ta hjälp av en författare och använda skönlitterära grepp kan vara ett sätt att presentera vetenskap mer levande. Det gjorde en grupp forskare i företagsekonomi när de skulle s...

Nyhet 16 november 2017

Helena Östlund

Forskarna på institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala vill bli bättre på att skriva. Ge språket tid och plats och möjlighet att utvecklas. Därför har författaren Magnus...

Nyhet 14 november 2017

Helena Östlund

Det vetenskapliga språket har blivit allt krångligare. Det visar fyra unga forskare som på sin fritid undersökt drygt 700 000 vetenskapliga texter från 1800-talet och fram till ida...