Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Magnus P. Ängsal står i ett ökenlandskap.

Sydafrika och Namibia ligger Magnus Pettersson Ängsal varmt om hjärtat. Bilden är tagen i en namibisk öken. Foto: Privat

NYHET

Magnus P. Ängsal ny krönikör i Curie

Han skriver om humanioras roll i forskningspolitiken och hur hans tidigare jobb som nyhetsreporter skiljer sig från forskaryrket. Magnus P. Ängsal forskar om språkkritik och är universitetslektor vid Göteborgs universitet. Han är medlem i tankesmedjan Humtank och skriver gärna limerickar på sin lediga tid.

Vad forskar du om?
Jag forskar framför allt om språkkritik – alltså värderande reflektion över språk och språkbruk – i diskurser om tysk vänsterterrorism och om språk och genus i svenskan och tyskan.

Hur blev du intresserad av ämnet?
Jag har ett stort samtidshistoriskt och politiskt intresse. Att få kombinera nyfikenheten på de häftiga, ibland uppslitande debatter som varit om terrorism och om genus och jämställdhet, med språklig analys är därför oändligt attraktivt för en lingvist med intresse för språkets sociala och kulturella inbäddning. Det är ett privilegium att få ägna sig åt forskning.

Vad gör du helst när du är ledig?
Ledig? Just nu är jag föräldraledig. Jag har två små barn hemma och är inte längre säker på vad det ordet betyder… Men om det blir tid över ägnar jag mig åt att läsa, lyssna på radio, umgås med min fru, skriva limerickar och andas frisk luft.

Vad läste du senast?
Per Landins Kan du inte säga något snällt istället. Enastående romandebut av en av Sveriges yppersta essäister.

Vad tänker du skriva om?
Eftersom jag är med i tankesmedjan Humtank är jag intensivt sysselsatt med frågor om humanioras villkor och roll i utbildnings- och forskningspolitiken. Kanske blir det också något om forskningskommunikation, säkert också något om skillnaderna mellan att arbeta akademiskt och journalistiskt eftersom jag arbetade som nyhetsreporter förr om åren.

Vilka är dina förväntningar på att skriva i Curie?
Jag hoppas förstås att det kan bli ett sätt att utbyta tankar och idéer med andra, att det blir interaktion, kanske att en eller annan får något att fundera vidare på. Jag ser det ocksåsom ett tankelaboratorium, man kan testa en tanke och se om den bär, ge litet stadga åt ett infall eller en idé, kanske våga sig på en koppling eller syntes som inte har täckning i en strikt vetenskaplig publikation.

Läs krönikor av Magnus P. Ängsals i Curie.

Relaterat innehåll

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Debatt 13 februari 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Krönika 6 februari 2024

Vad kännetecknar en vetenskaplig text och hur skiljer sig den ifrån en sonett eller en roman? Johan Frostegård lyfter betydelsen av akademiskt skrivande.