Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Ryggtavlan på en person med långt hår och liten ryggsäck. Rosa hus i bakgrunden.

Aspirerande studenter bör få veta vad arbetsmarknaden efterfrågar - kompetenser inom STEM och yrkesutbildning, skriver Svenskt Näringsliv. Foto: Tim Gouw./Unsplash

debatt

Replik: Nej, vi löser inte kompetensbristen med bara teknologer

Dålig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad hindrar idag tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. För att komma till rätta med den kompetensbrist som råder krävs inte bara ingenjörer och teknologer utan även andra kompetenser. I en replik på Pär Ågerfalks debattinlägg, efterlyser Mia Bernhardsen, Svenskt Näringsliv, mer STEM-ämnen i undervisningen inom humaniora och samhällsvetenskap.

porträttbild Mia Bernhardsen.

Mia Bernhardsen. Foto: Stefan Tell

Organisationen Svenskt Näringsliv jobbar för att skapa förutsättningar för ett växande och välmående samhälle. Företagens roll är central. Det är genom dem som en stor del av den potential som finns hos människor kan förverkligas och generera värde och välstånd. De som skapar detta värde behöver en kunskapsgrund att stå på. Mer precist behövs en stor variation av olika kompetenser och kvaliteter som kompletterar varandra och förädlar detta värdeskapande. Men idag finns ett stort problem som begränsar fortsatt innovation, tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. Problemet kallas kompetensbrist.

Och det som framför allt efterfrågas är kompetenser inom STEM och yrkesutbildning.

Vi har länge uppmärksammat den stora kompetensbristen i Sverige. Vår bedömning är att kompetensbristen till stor del beror på den bristande matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad. 4 av 10 företagsrepresentanter (1) upplever att den högre utbildningen brister i relevans. Och även om det finns goda exempel på universitet och högskolor som är bra på samverkan med näringslivet så saknar Sverige strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det begränsar företagens möjligheter att påverka dimensionering, innehåll och format, vilket riskerar att göra högskoleutbildningarna mindre relevanta.

Det är inte bara näringslivet som vill ha en bättre matchning mellan utbildning och jobb. När landets studenter blir tillfrågade (2) vad de värdesätter i en utbildning uppger över 9 av 10 studenter att utbildningen ska leda till jobb. Genom att redovisa vilka högskoleutbildningar som leder till jobb ger vi studenter och framför allt aspirerande studenter en indikation på vad arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar. Och det som framför allt efterfrågas är kompetenser inom STEM och yrkesutbildning.

Tvärtom är det just en mångfald av dessa utbildningar och kompetenser som skapar ett starkt samhälle.

Det handlar inte, som Pär Ågerfalk antyder i sin debattartikel "Vi behöver samhällsvetare med STEM-kompetens, om att trivialisera värdet av någon specifik vetenskaplig disciplin. Tvärtom är det just en mångfald av dessa utbildningar och kompetenser som skapar ett starkt samhälle. Och i detta samhälle är samhällskunskapen betydelsefull av just de skäl som Ågerfalk på ett föredömligt sätt redogör för i artikeln.

Samtidigt riskerar brist på särskild kompetens att få stora negativa konsekvenser för Sverige. Våra medlemsföretags rapporterar om att den utbredda kompetensbristen är ett av deras största hinder för att växa och anställa. Situationen är allvarlig. Företag riskerar att gå i konkurs, expansioner pausas, människor riskerar att bli arbetslösa och klimatomställningen riskerar att misslyckas - till följd av den bristande matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad.

Om fler studenter i en årskull väljer högskoleutbildning utifrån arbetsmarknadens behov skulle både förädlingsvärde och skatteintäkter öka markant. På tio års sikt har en ökad matchning en betydande ekonomisk potential: ökningen i förädlingsvärde beräknas uppgå till 348 miljarder kronor, medan ökningen avseende skatteintäkter uppgår till 113 miljarder kronor.

Företag riskerar konkurs, expansioner pausas, människor blir arbetslösa och klimatomställningen riskerar att misslyckas.

Enligt företagen själva är det kompetenser inom STEM som är särskilt intressanta för dem som efterfrågar kompetens med högskoleutbildning. Det handlar dels om ingenjörer och teknologer, men även om ett ökat behov av STEM inom andra kompetenser – exempelvis samhällsvetenskap. Jag delar därför Ågerfalks resonemang om att integrera mer av STEM-ämnen i undervisningen inom såväl samhällsvetenskap som humaniora, för att stärka dessa utbildningar och göra dem ännu mer attraktiva på dagens dynamiska och ständigt föränderliga arbetsmarknad.

Om Sverige ska kunna fortsätta vara ett land som ligger i framkant för innovation, konkurrenskraft och klimatomställning behöver kompetensförsörjningen säkras. Detta kan endast åstadkommas med en högre utbildning som håller sig ajour med arbetsmarknadens behov och erbjuder relevant kompetens för den som vill ha ett jobb – oavsett akademiskt område.

Mia Bernhardsen, chef för avdelningen för kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv

1. Högskolan måste bana väg för livslångt lärande (Svenskt Näringslivs webbplats) Länk till annan webbplats.

2. Högskolepejl – Högskolestudenters etablering på arbetsmarknaden (Svenskt Näringslivs webbplats) Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...

Debatt 24 april 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...

Krönika 9 april 2024

Hoppa över powerpoint och youtube – använd krita istället! Och förse gärna eleverna med papper och penna. Åsa Mackenzie skriver om att undervisa studenter så att kunskapen går in.