Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
I förgrunden ett kranium i transparent material, i bakgrunden en person som går i en korridor.

Kunskapen om teknik och naturvetenskap måste sättas i ett praktiskt sammanhang av människor, organisering och värdeskapande, skriver Pär Ågerfalk. Foto: Jesse Orrico/Unsplash

debatt

Vi behöver samhällsvetare med STEM-kompetens

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik och naturvetenskap, skriver Pär Ågerfalk.

Porträttbild Pär Ågerfalk

Pär Ågerfalk

Teknisk och naturvetenskaplig kompetens är avgörande för att inte hamna på efterkälken i en digital värld. Sverige har länge varit föregångare inom teknikutveckling och innovation (1) men den senaste Pisa-rapporten (2) manar till eftertanke. Att se över utbildningssystemet (3) med avseende på STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) är därför klokt, och regeringen investerar stort inom området. Men frågan är om det räcker. Hög hastighet kan aldrig kompensera fel riktning.

Detta är uppgifter för samhällsvetare som är tränade i att förstå såväl STEM som dess sociala kontext.

En ensidig satsning på teknik och naturvetenskap riskerar att misslyckas. Kunskapen måste sättas i ett praktiskt sammanhang av människor, organisering och värdeskapande. Detta är uppgifter för samhällsvetare som är tränade i att förstå såväl STEM som dess sociala kontext.

Mycket av det vi tidigare gjorde manuellt görs idag helt digitalt. Originalet, beviset på att något gjorts, finns i ett digitalt system och eventuella pappersdokument är endast kopior – när skrev du senast ut tågbiljetten? Vi talar inte om en mindre teknisk förändring med nya sätt att kommunicera och lagra data i ”molnet”. Vi talar om fundamentalt nya sätt att bygga sociala strukturer (4) för vår gemensamma framtid.

... men det behövs kompletterande perspektiv för att förstå hur den tekniska kunskapen bäst kan bidra till positiv förändring

Att då ensidigt adressera tekniken skapar mer problem än det löser. STEM-ämnena är oerhört viktiga, men det behövs kompletterande perspektiv för att förstå hur den tekniska kunskapen bäst kan bidra till positiv förändring. Samtidigt behöver samhällsvetare ta den digitala tekniken på allvar. Hur ska vi kunna förstå digitaliseringens samhällskonsekvenser (5) om vi faktiskt inte på riktigt och på djupet förstår hur den fungerar? Kort sagt, vi behöver mer samhällsvetenskap och vi behöver samhällsvetare som kan och förstår STEM.

Detta perspektiv saknas helt i Clara Wasells artikel i DN (6/12, 2023) om utbildningarna som snabbast ger jobb. Den marginalisering av samhällsvetenskaperna som Svenskt Näringsliv där ger uttryck för är oroväckande. Kanske att den STEM-kompetenta samhällsvetaren gömmer sig i deras ”civilingenjörsexamen/motsvarande”? Men det vittnar i så fall om en bristande insikt i svensk högre utbildning och de kunskaper och färdigheter som behövs för att förstå en digital värld.

Att, som i DN-artikeln, oreflekterat klumpa ihop media med kultur och humaniora är extra olyckligt då mediernas utveckling är centralt för att förstå teknikens roll i samhället. De metoder som används för att utveckla dagens digitala verksamheter kräver kunskaper som traditionellt betraktats som STEM – till exempel programmering. Samtidigt är träning i mediekritik och en djup förståelse för det nya medielandskapet, inklusive AI-genererat innehåll, grundläggande för att kritiskt kunna granska en samhällsutveckling där antidemokratiska strömningar och digitala påverkanskampanjer blivit vardagsmat.

... personer som är tränade i att kritiskt granska den tekniska utvecklingen ur ett vetenskapligt perspektiv.

Enligt högskolelagen ska akademisk utbildning utveckla studentens förmåga till kritiskt tänkande, inklusive att göra självständiga och kritiska bedömningar utifrån värderingar av kunskap på vetenskaplig nivå. Sverige behöver personer med praktisk digital kompetens som kan se såväl potentialen som de mänskliga och sociala utmaningarna, personer som är tränade i att kritiskt granska den tekniska utvecklingen ur ett vetenskapligt perspektiv. Vi behöver samhällsvetare med STEM-kompetens.

Jag vill därmed rikta en uppmaning till alla som känner ansvar för Sveriges digitala framtid och innovationspotential: Lyft STEM-kompetensen men glöm inte att det avser även samhällsvetarna.

Pär Ågerfalk, professor vid institutionen för informatik och media, Uppsala universitet

1. Globalt innovationsindex på Wipos webbplats Sverige har länge varit föregångare inom teknikutveckling och innovation Länk till annan webbplats.

2. Läs den senaste Pisa-rapporten på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

3. Sverige ensamt i EU om att inte satsa på matte och teknik i skolan - debattartikel i Göteborgsposten Länk till annan webbplats.

4. Speaking things into existence: Ontological foundations of identity representation and management - artikel på Wileys Online Library Länk till annan webbplats.

5. Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet om digitaliseringens samhällskonsekvenser på Vetenskapsrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 24 april 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...

Krönika 9 april 2024

Hoppa över powerpoint och youtube – använd krita istället! Och förse gärna eleverna med papper och penna. Åsa Mackenzie skriver om att undervisa studenter så att kunskapen går in.

Debatt 8 april 2024

Magnus Karlsson och Jonas Stier

Att forskning inom akademin ska komma samhället till del är en självklarhet. Men när kraven på samhällsnytta definieras för snävt riskerar de att strypa nya tankar, skriver Magnus ...