Replik: Risken är att AI upphöjer brus till orakelsvar

Lars Hellström

AI gör inte granskningen av ansökningar bättre. I debatten om användning av AI i ansökningsprocessen föreslår Lars Hellström, Mälardalens universitet, istället ett muntligt utbyte mellan den som söker och den som granskar.

Replik: AI vid granskning kan sätta stopp för nytänkande forskning

Malte Rödl

AI kommer inte kunna förbättra granskningsprocessen. Att använda den här tekniken vid bedömning av ansökningar innebär betydande risker. Det skriver Malte Rödl, SLU, i en replik i den pågående debatten om AI i samband med ansökningar.

Replik: Vi måste tänka nytt när AI blir en del av ansökningsprocessen

Arne Flåøyen, Nordforsk

När AI blir en naturlig del av ansökningsprocessen blir det svårt att upprätthålla dagens förbud mot AI vid granskningen. På sikt behöver forskningsfinansiärerna utveckla säkra AI-verktyg som både kan användas för att formulera ansökningar och vid bedömningen av dem. Det skriver Nordforsks direktör Arne Flåøyen i en replik i den pågående debatten om AI i samband med ansökningar.

Replik: Slopa förbudet mot AI – men skapa först förutsättningarna

Pär Ågerfalk, Robin Teigland, Mikael Wiberg

Att slopa förbudet mot AI vid granskning av forskningsansökningar är nödvändigt – men utan rätt förutsättningar riskerar vi att undergräva kvalitet och rättssäkerhet. Sverige behöver en nationell infrastruktur för AI-granskning – med tydliga mandat, gemensamma spelregler och rättssäkra processer, skriver tre forskare.

Slopa förbudet mot AI vid granskning av ansökningar

Magnus Ingelman-Sundberg

De svenska forskningsråden har infört ett totalförbud mot användningen av AI vid granskningen av ansökningar. Förbudet minskar risken för dataläckage, men leder samtidigt till långsammare processer, ökade kostnader, en större arbetsbörda för granskarna och sämre kvalitet på granskningen. Vägen framåt är istället tydliga regler för en ansvarsfull användning av AI, skriver Magnus Ingelman-Sundberg, Karolinska institutet.

Hur kan granskningen av forskning bli bättre?

Sara Nilsson

Inte perfekt, men det minst dåliga. Så beskrivs ibland peer review, den kollegiala granskningsprocess som idag är ett självklart inslag i den akademiska vardagen. Medan vissa vill hantera processens brister med ökad anonymitet eller bättre granskningsgrupper, menar andra att lotten gör jobbet lika bra när det väger jämt mellan forskare.

Europeiskt initiativ för att reformera bedömningen av forskning

Sara Nilsson

Att reformera bedömningen av forskning. Det är målet för en internationell överenskommelse som Vetenskapsrådet och 360 andra organisationer skrivit under. Målet är att maximera forskningens kvalitet och genomslag, men överenskommelsens öppna formuleringar väcker både förhoppningar och farhågor.

Dags att förnya hur forskning bedöms

Gustav Nilsonne, Jan-Ingvar Jönsson, Astrid Söderbergh Widding

En europeisk koalition för att utveckla och modernisera bedömning av forskning har nyligen bildats. Det är dags för svenska lärosäten och forskningsfinansiärer att gå med, skriver Gustav Nilsonne, Jan-Ingvar Jönsson och Astrid Söderbergh Widding.

Marie Cronqvist: I mötet med en magnifik ansökan gäller det att hålla huvudet kallt

Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar.

Pris till bästa granskning ska ge högre status

Lisa Kirsebom

Peer review – kollegers granskning av vetenskapliga artiklar – är en grundsten i akademisk publicering. Ändå är arbetet oftast obetalt och görs dessutom anonymt. Nu har de svenska redaktörerna för en internationell tidskrift instiftat ett pris för att hylla årets bästa granskning.