Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Replik: Publicering utan vinstintresse kan lösa problemet

Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, skriver Dan Larhammar i en replik i debatten om öppen tillgång.

Man med kostym, slips och glasögon

Dan Larhammar

Det är tråkigt att Gustaf Nelhans väljer att misstolka och överdriva det jag skrivit i Curie (Replik: Larhammar svartmålar öppen vetenskap). Jag upprepar därför: syftet med open access är gott. Jag gav ett lyckat exempel på open access. Jag skrev att utveckling mot open access kanske är oundviklig.

Det jag ville diskutera var de stora problem som uppstått i samband med expansionen av open access och hur dessa kan lösas. Därmed absolut inte sagt att alla problem med forskningspublicering hänger ihop med open access. Jag har arbetat med att sprida forskningsresultat och populärvetenskap och att granska olika former av forskningsfusk sedan långt innan open access-begreppet blev allmänt spritt.

Dessutom tog jag upp forskningsfinansieringens bieffekter till följd av publiceringsbaserad anslagsutdelning och lönesättning vilket kan fresta forskare att fuska eller att köpa sig publicering i oseriösa tidskrifter.

Men Gustaf Nelhans trivialiserar utmaningarna med att förmedla forskningsresultat: ”Med webbaserad publicering finner man snabbt en tidskrifts webbplats och kan bedöma kvaliteten på tidigare publicerade texter eller notera att redaktörsstolen är vakant och att redaktionsrådet består av okända personer från lärosäten man aldrig hört talas om.” Frågan är vem han avser med ”man”. Att bedöma kvalitet och lärosäten kräver sakkunskap. Detta kan vara svårt nog för forskare inom andra vetenskapsgrenar än det aktuella. För journalister och den breda allmänheten är detta nära nog omöjligt.

Att bedöma kvalitet och lärosäten kräver sakkunskap.

Beskrivning av forskningsresultat måste i möjligaste mån anpassas till målgruppen vilket alla kommunikatörer och författare av populärvetenskap är väl medvetna om. Resultaten och tolkningarna beskrivs på olika sätt beroende på om den är avsedd för kollegor inom samma forskningsfält, för forskare inom andra vetenskapsområden eller för den breda allmänheten. Men spridning av forskningsresultat bland forskare egentligen inget problem.

Allt detta vet förstås Gustaf Nelhans som lektor i informationsvetenskap. Frågorna är hur vi kan stävja missbruket av publicering, inklusive det som förekommer inom open access, från såväl forskare som förlag, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat.

Gustav Nilsonnes vision av helt fri publicering av forskningsresultat utan föregående referentgranskning (peer review) (Replik: Befria forskningen från tidskrifternas tvångströja) bortser från flera problem. Visserligen finns brister med referentgranskning, särskilt vissa delar av den anonyma, exempelvis i form av orättfärdig kritik beroende på konkurrens eller okunnighet, eller alltför lättsinnig granskning som även den kan bottna i okunnighet förutom tidsbrist.

Men alternativet förskräcker: lösningen är inte att släppa vetenskaplig publicering helt fri och hoppas att andra forskare i efterhand ska granska det som publicerats och därefter framföra sin kritik. Dels har forskare alltför lite tid att utföra ett sådant granskningsarbete när artiklar väl är publicerade så det lär knappast prioriteras, dels kommer det att vara svårt för kritiken att få samma genomslag som den ursprungliga artikeln. Det finns många exempel på att studier med uppenbara brister eller som ej gått att replikera, ändå fortsätter att citeras trots att kritiken publicerats,.

Det finns starka icke-vetenskapliga drivkrafter för att få vissa påståenden publicerade. Både kommersiella och ideologiska intressen utnyttjar vetenskapens goda renommé. Inom alternativmedicinen publiceras redan med nuvarande publiceringsprinciper stora mängder undermåliga studier som sedan används i marknadsföringen. Med den pågående lavinen av påhittade påståenden skulle det vara ödeläggande om nättroll och fake news kunde finna vägar in i den vetenskapliga litteraturen.

Det behövs således någon form av filter som gallrar bort de undermåliga rapporterna innan de ställer till skada.

Det behövs således någon form av filter som gallrar bort de undermåliga rapporterna innan de ställer till skada. Av de drygt 200 artiklar som jag granskat under årens lopp har jag tvingats föreslå redaktörerna att refusera rapporterna i nästan hälften av fallen, åtminstone tills påtagliga ändringar eller kompletteringar utförts. Forskning är ofta svårt.

Flera tidskrifter använder öppen peer review där referenterna framträder med namn vilket kan minska risken för orättfärdig kritik som är avsedd att obstruera.

Vetenskaplig publicering är således inte bara en kostsam utan också en i högsta grad komplicerad verksamhet. Det första av dessa problem skulle kunna minskas genom publicering i sammanhang som ej har som mål att göra vinst på själva publiceringsprocessen. Kan de statliga forskningsfinansiärerna och universiteten tillsammans tillhandahålla detta till självkostnad för forskarna och med helt öppen tillgång? Helst bör detta kombineras med mer omfattande krav på populärvetenskaplig rapportering, helst genom både forskares och vetenskapsjournalisters försorg, på för detta ändamål avsedda webbplatser.

Dan Larhammar
Professor i molekylär cellbiologi, Uppsala universitet

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 17 september 2024

Charlie Olofsson

Miljöarkeologen Philip Buckland förstod tidigt att hans intresse för programmering och databasbyggande kunde vara till nytta inom akademin. Han ser att öppen data driver forskninge...

Krönika 16 september 2024

Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.

Krönika 28 augusti 2024

Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.