Tillsammans med sina medredaktörer har Annika Björkdahl inrättat ett pris för årets bästa granskning. De vill uppmärksamma det arbete som forskare gör för att förbättra en kollegas artikel och höja den vetenskapliga kvaliteten.
NYHET
Pris till bästa granskning ska ge högre status
Peer review – kollegers granskning av vetenskapliga artiklar – är en grundsten i akademisk publicering. Ändå är arbetet oftast obetalt och görs dessutom anonymt. Nu har de svenska redaktörerna för en internationell tidskrift instiftat ett pris för att hylla årets bästa granskning.
Annika Björkdahl är chefredaktör för den internationella tidskriften Cooperation and Conflict. Tillsammans med sina medredaktörer Martin Hall och Ted Svensson har hon inrättat ett pris för årets bästa granskning.
– Vi vill sätta ljus på det ofta otacksamma arbete som många forskare gör för att förbättra en kollegas artikel och höja den vetenskapliga kvaliteten med konstruktiva kommentarer. Det är roligt att gå i bräschen för nya publiceringsstrategier. Vi hoppas att fler tidskrifter kommer att ta efter, säger Annika Björkdahl som är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Förutom 1 000 euro i prispengar, bekostade av förlaget Sage som ger ut tidskriften, får pristagaren sin granskning publicerad tillsammans med den granskade artikeln.
Bra läroprocess
– På så vis blir det en bra läroprocess också, där kolleger kan se hur en riktigt bra peer review ser ut. Det viktigaste är förstås att det vetenskapliga bidraget till forskningsfältet blir tydligare.
Men kan man inte skriva på ett sätt som är tilltalande så får materialet inget genomslag, påpekar Annika Björkdahl.
– Därför handlar priset både om förbättringar av innehållet och om mer textnära kommentarer.
Det är de tre redaktörerna som utser pristagare, och denna första gång var de helt eniga i sitt beslut. Priset gick till Branwen Gruffydd Jones vid Cardiff University och Annika Björkdahl beskriver hennes granskning som imponerande, konstruktiv och grundlig.
I prismotiveringen skriver redaktörerna bland annat att Branwen inte bara har uppfyllt prisets kriterier och därmed hjälpt forskare att väsentligt förbättra sina artiklar, utan att hennes kommentarer också inspirerar till diskussioner om forskningsfältet.
Svårt hitta granskare
Priset presenterades på en vetenskaplig konferens i San Francisco, där redaktörerna möttes av många glada tillrop men också av förvåning; ”kan man publicera en review??”. Det kan man, förutsatt att både granskare och granskad godkänner det.
Annika Björkdahl själv skulle egentligen helst sett en mycket mer transparent granskningsprocess utan anonyma granskare. Men hon konstaterar att det skulle finnas klara nackdelar, inte minst en ökad risk för motsättningar mellan kolleger.
– Men peer review i sig är något alla vinner på. Författarna får hjälp att höja kvaliteten i sin produktion. Som redaktör behöver man sina granskare för att garantera god vetenskaplig kvalitet, för man har inte själv full överblick över fältet. Och granskarna får möjlighet att se var forskningsfronten ligger, så den som gör många granskningar kan bättre hålla sig i framkant.
Samtidigt är granskningen tidskrävande och ger normalt varken pengar eller meriter. Det märks i jakten på granskare, konstaterar Annika Björkdahl.
– Det är svårare och svårare att hitta reviewers. Det är så hektiskt inom akademin, publiceringshetsen gör att få har möjlighet att ta sig tid till detta. Forskare får ju bara credit för det de själva publicerar, och det driver en egoism som riskerar att slå undan det kollektiva ansvaret för vetenskapen.
Oklar framtid med olika meriter
Hur framtiden kommer att se ut för akademiska publiceringar och peer review är en öppen fråga. Annika Björkdahl ser ett landskap i stor förändring. Rankning och impaktfaktorer blir allt viktigare, samtidigt som kraven på open access-publicering ökar.
– Open access-tidskrifterna ingår i allmänhet inte i rankningen och har sällan en impaktfaktor, men allt fler universitet och finansiärer kommer att kräva att forskning publiceras open access.
Detta kan förändra hur forskare meriterar sig, menar Annika Björkdahl. Kommer dessa tidskrifter att höja sin vetenskapliga kvalitet, och börja ses som mer meriterande än idag? Och om yngre forskare kanske inte haft möjlighet att publicera sig i topprankade tidskrifter just för att dessa inte gått över till open access – hur ska då deras meriter kunna jämföras med äldre forskares?
– Det blir väldigt spännande att se hur det här kommer att utvecklas.
Tidskriften Cooperation and Conflict (English) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Du kanske också vill läsa
Debatt 17 juni 2024
Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...