Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Montage med Erik Stattin och en hand som visar en kompass i solnedgång vid vatten.

De nationella riktlinjerna bidrar med en helhetssyn på öppen vetenskap, skriver Erik Stattin. Foto: Tim Graf/Unsplash

Krönika


Riktlinjerna bäddar för mer öppen vetenskap

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Jag har i tidigare krönikor berättat om KB:s regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Nu är uppdraget avslutat och för ett par veckor sedan publicerade vi de färdiga riktlinjerna och en rapport som fördjupar de olika delarna och redogör för processen att ta fram dem.

Det är naturligtvis skönt att vara färdig med ett sånt uppdrag, i synnerhet efter intensivt arbete på sluttampen. Att analysera och ta hand om alla inspel som kom in under den öppna konsultationen i höstas var både lärorikt och krävande (se tidigare krönika). Glädjande nog var det många som tyckte till om förslaget – 76 stycken sammanlagt, de flesta från lärosäten och i många fall utförligt.

Det är en grannlaga uppgift att redovisa vad som inkommit och hur det påverkat de slutgiltiga riktlinjerna, men i bakgrundsrapporten finns en förhoppningsvis rättvisande bild av det. Glädjande var också den positiva feedback vi fick på att överhuvud taget förankra riktlinjerna på det här öppna sättet.

Glädjande nog var det många som tyckte till om förslaget – 76 stycken sammanlagt, de flesta från lärosäten och i många fall utförligt.

I arbetet med uppdraget var det flera frågor som stöttes och blöttes. Det gällde frågeställningar om något särskilt område eller aspekt skulle inkluderas eller inte, om det är på rätt nivå för nationella riktlinjer, om målen är rimliga, om vi är för specifika eller för allmänna, med mera, med mera. Något riktigt facit för hur de borde utformas har vi inte haft att tillgå, även om vi naturligtvis lärt av och tagit spjärn mot exempel från andra länder.

Den öppna konsultationen efterfrågade högre konkretion, något som vi i viss mån tog hänsyn till i vissa delar. Samtidigt är riktlinjerna inte avsedda att vara en handlingsplan som går in på “Hur” saker ska ske, utan fokuserar mer på “Vad” och “Varför”. Det ger frihet för aktörerna som identifierats att – enskilt och i samverkan – driva processer för att nå en mer öppen vetenskap där forskning och utbildning bedrivs.

Riktlinjerna omfattar flera domäner. Vi ringar in sex områden, med mål och prioriteringar, aktörer och ansvarsområden för vart och ett. Tillsammans bildar de ett ramverk med delar som hänger ihop och i hög grad är beroende av varandra. Sverige sällar sig också till de länder som introducerat nationella policyer och strategier sedan Unescos rekommendation om öppen vetenskap beslutades.

Sverige sällar sig också till de länder som introducerat nationella policyer och strategier sedan Unescos rekommendation om öppen vetenskap beslutades.

Det är första gången som det finns riktlinjer för öppen vetenskap i Sverige. Samtidigt landar de inte i ett vakuum. Inom samtliga områden som ringas in har det pågått utveckling under lång tid, ibland utspritt och ibland mer samordnat. Lärosäten och forskningsfinansiärer har arbetat aktivt med att utveckla stöd, vägledning och policyer de senaste åren.

Det som de nationella riktlinjerna bidrar med är en grund för ytterligare ansträngningar och en helhetssyn på öppen vetenskap. Vi har redan hört från lärosäten att riktlinjerna kommer att vara en viktig utgångspunkt för att ta fram eller uppdatera policyer och peka ut ansvarsområden i sina organisationer. Förhoppningsvis får vi se fler tecken på detta framöver.

Personligen ser jag fram emot att fortsätta diskutera och sätta öppen vetenskap i verket. Det är viktigare än någonsin.

Läs mer:

Nationella riktlinjer för öppen vetenskap (Kungliga biblioteket) Länk till annan webbplats.

Number of countries with open science policies has almost doubled since adoption of UNESCO Recommendation (Unesco) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Tyck till om förslaget på riktlinjer för öppen vetenskap! (Curie)

Mer om skribenten

  • Porträttbild av Erik Stattin.

    Handläggare

    Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar på Kungliga biblioteket som handläggare kring frågor om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Relaterat innehåll

Nyhet 28 november 2023

Siv Engelmark

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...

Krönika 27 november 2023

Hur många vetenskapliga texter finns det som definierar en forskare? Bengt Johansson skriver om böckerna som verkligen betytt något för honom.

Debatt 22 november 2023

Ramon Wyss, professor emeritus KTH

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.