Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Man i ljus kavaj och glasögon står i biblioteksmiljö.

Målet med det nya avtalet är att svenska lärosäten och finansiärer inte längre ska avtala om att köpa läsrättigheter till artiklar utan om att förlaget publicerar artiklarna, förklarar Wilhelm Widmark. Foto: Cecilia Burman

NYHET

Så ska bristerna i publiceringssystemet rättas till

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publiceringarna ska vara helt öppna – till lägre kostnader än idag.

Sedan 2019 regleras svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter av så kallade transformativa avtal mellan lärosätena och förlagen. Svenska lärosäten har en mängd sådana avtal med både stora och små förlag, och med olika löptid. Till årsskiftet löper det första – och ett av de största – av dessa ut.

– Avtalet med Elsevier går ut 2023. Vi har förhandlat med dem sedan början av 2023 och är nu inne i slutfasen. Omförhandlingar med andra förlag börjar löpande. Vårt mål är 100 procent öppen publicering, lägre kostnader och en transparent prismodell, säger Wilhelm Widmark, som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och vice ordförande i styrgruppen för Bibsamkonsortiet.

Ta fram strategi för förhandlingar med tidskrifter

För ett par år sedan tillsatte Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, en utredning med uppdraget att ta fram en strategi inför de kommande förhandlingarna med förlagen. I oktober presenterades utredningens resultat i rapporten Bortom transformativa avtal.

Vårt mål är 100 procent öppen publicering, lägre kostnader och en transparent prismodell.

– Tankarna i rapporten ska med in i förhandlingarna med Elsevier. Målet är att inte teckna ett klassiskt transformativt avtal utan ett pilotavtal – ett gemensamt test av en ny avtalsmodell mellan förlaget och konsortiet – som ska leda oss bortom dessa avtal, säger Wilhelm Widmark, som har varit med i arbetet bakom rapporten.

Han beskriver skillnaden som att svenska lärosäten och finansiärer inte längre ska avtala om en vara – att köpa läsrättigheter till artiklar – utan tjänsten att förlaget publicerar artiklarna.

– Läsavgiften ska fasas ut under avtalens gång.

Flera förhandlingar med stora vetenskapliga förlag

Under nästa år väntar förhandlingar med stora förlag som Springer Nature, Taylor & Francis och Wiley.

SUHF:s rapport listar fler viktiga tankar att ha med in i dessa. Det nuvarande publiceringssystemet har fler brister som de vill rätta till. En är att det bygger på att forskare överlåter rättigheterna till sina egna verk till förlagen.

– Vi måste titta på upphovsrättsfrågor och hur akademin ska kunna ta tillbaka makten över publiceringssystemet. Dessutom ska vi hitta andra publiceringsvägar och plattformar.

Vi måste titta på upphovsrättsfrågor och hur akademin ska kunna ta tillbaka makten över publiceringssystemet.

En möjlighet att lösa det senare är enligt rapporten att svenska lärosäten och finansiärer ansluter till den publiceringsplattform som finns inom EU, Open Research Europe (ORE).

Tidskriftsavtal har inte fungerat som tänkt

Syftet med de transformativa avtalen var att de skulle driva på en övergång till ett system där alla artiklar som publiceras omedelbart ska vara öppna att läsa för alla. Men så har det inte fungerat.

– Vi ser inte att någon transformation kommer. Vi får mycket öppen tillgång men det förändrar inte systemet. Förlagen vill ha kvar modellen att ta betalt för prenumerationer och mycket finns fortfarande bakom betalväggar, säger Wilhelm Widmark.

Utredningen har pågått i två år. I gruppen som har arbetat med den finns forskare, finansiärer och förhandlare, och deltagarna kommer från Kungliga biblioteket, Karolinska institutet, Stockholms och Lunds universitet, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Forte.

Internationellt intresse för arbetet

Arbetet har delats in i olika faser. Efter att ha satt sig in i problemet har gruppen formulerat vägar som ska kunna leda framåt. De har diskuterat olika scenarier. En skrivargrupp med en referensgrupp har därefter satt ihop rapporten, som bygger på de diskussioner som har förts under åren.

– Det finns ett starkt intresse internationellt för vårt arbete. Andra konsortier, lärosäten med flera är intresserade då vi var varit så tydliga som konsortium om att öka takten på transformationen mot öppen tillgänglighet.

Det är orimligt mycket skattefinansierade pengar som går till förlagen, som gör stora vinster.

Svenska forskare publicerar i stor utsträckning sina artiklar öppet tillgängliga. År 2022 var cirka 70 procent av alla artiklar i vetenskapliga tidskrifter med minst en författare från ett svenskt lärosäte öppna.

– Kraven från finansiärerna på öppen tillgång är så starka, så att även tidskrifter med hög genomslagskraft vill ha det. Problemet är att avtalen är kostnadsdrivande. Det är orimligt mycket skattefinansierade pengar som går till förlagen, som gör stora vinster, säger Wilhelm Widmark.

Sverige föregångsland för öppen tillgänglighet

Han ser Sverige som ett föregångsland när det gäller öppen tillgänglighet.

– Det behövs föregångsländer som kan ta diskussionen med förlagen. Sverige är duktiga och i arbetet med rapporten har flera intressenter varit inblandade.

I Europa har arbetet med open access kommit långt och forskare från alla europeiska länder har börjat publicera öppet. Även i USA ska forskningsdata och artiklar, från och med 2026, publiceras öppet tillgängliga.

– Jag tror det viktigaste med rapporten är att väcka en internationell diskussion och driva på så att det blir en transformation och att vi inte fastnar i de nuvarande avtalen, säger Wilhelm Widmark.

Läs mer: SUHF:s rapport Bortom transformativa avtal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie: "Vi vill få ner kostnaderna för publiceringar"

Bibsamkonsortiet tecknar avtal

Mer än 80 svenska lärosäten, myndigheter och statliga forskningsinstitut bildar Bibsamkonsortiet som tecknar avtal med vetenskapliga förlag. Arbetet administreras av Kungliga biblioteket.

Avtalet med Elsevier går ut 2023 och förhandlingarna är inne i slutskedet. Förlaget ger ut mer än 2 000 tidskrifter, bland annat The Lancet och Cell.

Under 2024 väntar förhandlingar med förlag som Springer Nature, Taylor & Francis och Wiley.

Relaterat innehåll

Krönika 30 januari 2024

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Krönika 27 november 2023

Hur många vetenskapliga texter finns det som definierar en forskare? Bengt Johansson skriver om böckerna som verkligen betytt något för honom.

Debatt 22 november 2023

Ramon Wyss, professor emeritus KTH

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.