Tiden räcker inte till i akademin, ändå levererar forskare och lärare. Det är inte hållbart i längden. Per Gyberg menar att ekonomistyrning präglar verksamheten och att basanslaget...

Varför skulle politiker och tjänstemän vara bäst skickade att bedöma vad som är samhällsrelevant i morgon? Det var forskarna själva som upptäckte klimatkrisen och utvecklade forskn...

Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...

Politiker ska inte styra hur forskningsmedel fördelas – den hållningen är vanlig i debatten om akademisk frihet. Men för att motverka inlåsningar i forskningssystemet och underlätt...

Sverige har i grunden bra förutsättningar för forskning och innovation inom teknik och digitalisering, men har på senare år hamnat på efterkälken. Den kommande forskning- och innov...

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det s...

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Vägen till en fast tjänst som forskare i Sverige är lång – särskilt för doktorander som kommer från andra länder. Följden är att många lämnar landet några år efter disputationen. O...

Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte p...

Obligatoriska etikkurser och övergripande policies spelar en marginell roll när det gäller att förhindra tvivelaktig forskning. Det som däremot har betydelse är när öppna diskussio...

Rovtidskrifterna lurar i skuggorna, legitimerade av forskningsråd och stärkta av etablerade forskare som publicerar i dem. Denna mörka sida av vetenskapen hotar inte bara forskarna...

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...

Ta bort åldersgränsen för när forskare måste gå i pension. Äldre forskare har ofta byggt upp omfattande kompetens och kontaktnät som kan vara av stor betydelse för universiteten. D...

Ett rejält klavertramp. Så beskriver Göran Arnqvist vid Uppsala universitet, de statliga forskningsfinansiärernas finansiering av Bibsams avtal med förlaget Frontier. Stora delar a...

Universitetens krav på att externa finansiärer ska stå för alla indirekta kostnader gör att svensk forskning går miste om många miljoner. Eftersom internationella finansiärer som E...

Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...

Sexuella trakasserier och mobbning är vanligt på universitet och högskolor i Sverige. Mest utsatta är kvinnliga studenter och doktorander. Webbaserade anmälningssystem ser bra ut p...

Redan idag kan forskare inom humaniora och samhällsvetenskap få hjälp att publicera monografier med open access på plattformen Kriterium. Det skriver Ulf Zander, huvudredaktör för ...

Att forskning inom akademin ska komma samhället till del är en självklarhet. Men när kraven på samhällsnytta definieras för snävt riskerar de att strypa nya tankar, skriver Magnus ...

Forskningen inom humaniora går som på räls. Fortfarande är den dock en outnyttjad resurs. Det menar tankesmedjan Humtank som efterlyser en forskningspolitik som tar tillvara humani...

Dålig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad hindrar idag tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. För att komma till rätta med den kompetensbrist som råder krävs inte bara i...

Forskningspolitiken måste stärka branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält, sk...

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Omställningen till ett fossilfritt samhälle är i full gång. Samtidigt behöver den civila beredskapen stärkas, till exempel genom säkrad livsmedelsförsörjning och robust infrastrukt...

När det administrativa stödet centraliseras får forskare och universitetslärare mindre tid till forskning och utbildning. Universitetsverksamhet som inte utgår från kärnverksamhete...

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Inrätta fyra myndigheter för forskningsfinansiering varav en med ansvar för forskningsinfrastruktur. Satsa också på forskningsstiftelser, prestationsbaserade basanslag och öronmärk...

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Vår betygsskala är en av flera viktiga delar i processen för bedömning av ansökningar. Men minst lika viktig är diskussionen och bedömningen på beredningsgruppsmötet. Det skriver h...

Ett välfungerande utbildningssystem är en förutsättning för forskning av hög kvalitet. De senaste decennierna har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildni...

Svag forskarrepresentation och en olycklig åtskillnad mellan forskning av hög kvalitet och forskning som tar sig an samhällets behov. Sveriges unga akademi är kritisk till huvudför...

När forskare söker pengar hos Vetenskapsrådet betygssätts deras ansökningar enligt ett betygssystem som skapar osäkerhet och godtycke. Det finns dock några enkla förbättringar som ...

Trygga anställningar, god arbetsmiljö fri från hot, hat och trakasserier samt en etikprövning som inte hämmar den fria forskningen – så bör fokus för forskningspolitiken se ut. Att...

Ökande ojämlikhet, sociala spänningar, digitalisering och demografiska förändringar. Forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd är avgörande för att möta dessa utmaningar och bygg...

Dagens forskningsfinansiärer är inte utformade för att ge råd till sökande om hur deras ansökningar borde ha sett ut. Finansiärerna kan bara bedöma inskickat material och ställa de...

De beslut vi tar och de satsningar vi gör idag spelar stor roll i morgon. Vi är beredda att ta vårt ansvar – men för att vara en världsledande kunskapsnation är det avgörande att v...

Forskare får sällan motiveringar till varför deras ansökningar avslås. Det värsta är att värdefull information går förlorad, information som skulle gynna både forskaren och forskni...

Regeringen investerar stort i tekniska utbildningar. Vi vill se en motsvarande satsning på naturvetenskapen. Biologi, fysik, kemi och matematik är grunden för naturvetenskaplig for...

Bättre villkor för forskarna, långsiktig finansiering, mer internationellt samarbete och satsningar på excellens. Detta är grundpelare som måste vara på plats om Sverige ska fortsä...

Under de närmaste tio åren beräknas antalet unga vuxna öka med 15–20 procent. Det är nu hög tid styra om så att arbetsmarknadens behov och studenternas intresse spelar en större ro...

För att möta nya krav och utmaningar behövs mer forskningsmedel till högskolorna och de nyare universiteten. Att stärka forskningsanknytningen vid högre utbildning och öka fokus på...

De indragna medlen till utvecklingsforskning drabbar inte främst svenska forskare, utan utvecklingen i mottagarländerna. Henrik Kylin, professor i miljökemi/miljöförändring vid Lin...

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.

För att stärka svensk forskning och öka dess internationella konkurrenskraft krävs prioriteringar. Fokusera på fri och excellent forskning, akademisk frihet, starka rekryteringar o...

Om forskare ska ha en chans att leverera ny kunskap krävs ett nytt regelverk – ett som stärker forskningens integritet och legitimitet. Britten Ekstrand har fem önskemål inför näst...

Sverige behöver utveckla en etikprövning som hanterar olika discipliner på olika sätt. Och som inte bygger på en svartvit legalistisk syn på etik. Det skriver Oskar MacGregor, etik...

Utan forskare blir det ingen forskning, konstaterar Sulf. Regeringen måste omgående genomföra omfattande åtgärder för att öka forskaryrkets attraktivitet, skriver Sanna Wolk och Ka...

Stärk den fria forskningen, gör Sverige mer attraktivt för internationella talanger och ge forskare goda förutsättningar för att samverka med det omgivande samhället. Det skriver S...

En omorganisation från fem till tre myndigheter för forskningsfinansiering förbättrar inte kvaliteten på svensk forskning och innovation. Det oberoende datainstitutet Ymner vill he...

Kraftsamla på forskningsområden som är långsiktigt viktiga för Sverige. Och sätt in åtgärder mot kompetensbristen som hotar den svenska konkurrenskraften och innovationsförmågen. D...

Innovations- och kemiindustrin står inför en av vår tids största utmaningar: klimathotet. Samtidigt drar regeringen undan mattan för svensk innovation och forskning genom kraftiga ...

När forskare i Norden samarbetar skapas mervärden. Därför borde de nationella forskningsfinansiärerna samarbeta mer om gemensamma utlysningar, skriver Arne Flåøyen, direktör för No...

Chalmers jämställdhetssatsning Genie skulle förändra universitetet. Förväntan var hög. Och visst hände bra saker. Men problemen hopade sig. Professor Pernilla Wittung-Stafshede ber...

Öppen tillg å ng till vetenskapliga artiklar betyder mycket för många yrkesgrupper som försö ker hå lla sig ajour med vad som händer inom deras fält. För oss som försö ker v å ...

Ikem – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige – kräver att regeringen återställer anslagen till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar. Industrins gröna omställn...

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Vi välkomnar den aviserade utredningen av systemet för etikprövning, men för att den ska ge önskat resultat måste den utgå från rätt premisser och ta hänsyn till lärosätenas synpun...

Fofin-utredningen har beställt en ny OECD-rapport där kärnan är att svensk forskning borde styras mer mot samhällsutmaningar. Men vetenskapens bidrag till samhället är inte beställ...

Hur ska Sverige kunna konkurrera med kunskap när urholkningen av högre utbildning fortsätter? Det frågar sig Sveriges förenade studentkårer, SFS, som gjort en enkätundersökning där...

När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som m...

Idag finns ingen samordnad nordisk finansiering av forskning som rör samer och Sápmi. De nordiska forskningsfinansiärerna saknar också strategier och etiska riktlinjer för sådan fo...

Vi har intervjuat framgångsrika forskare i flera länder om hur man lyckas få medel från ERC. Utifrån svaren riktar vi fyra rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer o...

Alla politiker oavsett partifärg verkar måna om akademisk frihet och att forskning ska komma till nytta, skriver två vicerektorer vid Uppsala och Stockholms universitet. Men vad so...

Det finns inget enkelt samband mellan allmänhetens förtroende för vetenskapen och forskares aktivism. Att dra en gräns för forskarens roll är svårt när det finns konflikter i samhä...

Att digitalisera vårt kulturarv har stort värde för både forskning och demokrati. Men medan andra länder gör kraftfulla satsningar står Sverige och stampar. Nu är det dags för rege...

Fönstret för att säkra en hållbar framtid för alla är på väg att stängas. Även vi forskare måste fråga oss vilka vi vill vara i denna avgörande tid för mänskligheten. Det skriver n...

När det handlar om vad vi faktiskt ska göra åt klimatförändringarna, lämnar vi vetenskapen och träder in i politiken. I IPCC:s sammanfattning finns inga recept på vad politiker mås...

Johan Gärdebo och Fanny Forsberg Lundell menar att deras förslag om en anspråkslös akademi möter två motsatta positioner. Mia Liinason vill se mindre aktivism. Eggers med flera vil...

Forskaruppropet i Aftonbladet uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Uppropet har kritiserats i Curie för att innehålla alltför konkreta förslag och vara ett exempel ...

När en fråga politiserats – såsom frågan om akademisk frihet – uppfattas varje inlägg i debatten som ett politiskt ställningstagande som kan användas för eller emot en viss tes. De...

Visst måste forskare få ta ställning ideologiskt – bara de samtidigt tolererar meningsmotståndare och tydliggör vad som har vetenskapligt belägg och inte. Det skriver humaniorafors...

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....

De nordiska länderna bör etablera en gemensam forskningsfond för forskning inom säkerhet och beredskap. När kriser uppstår skulle en sådan fond göra det enklare att snabbt få fram ...

Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik bland unga i Sverige är oroväckade. För att stimulera intresset för dessa ämnen behöver det finnas möjlighet att ägna sig åt de...

Idag tappar svensk medicinsk forskning i internationell konkurrenskraft. För att vända den negativa utvecklingen kan privata stiftelser spela en viktig roll genom att finansiera un...

Det är problematiskt att Önep:s tillsynsbeslut inte kan överklagas. Dessutom försvåras viss forskning på ett sätt som inte står i proportion till behovet av att skydda forskningspe...

Jörgen Svidén vid Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, efterlyser i sitt inlägg en ändring av etikprövningslagen. Men Etikprövningsmyndigheten, EPM, kan utfärda ett undantag...

Bredda användningen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV till nya forskningsområden och till forskare och grupperingar utanför akademin. Det skulle öka företagens konkurrensk...

Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, har fått kritik för att den anmält forskare till åklagare vid mindre allvarliga förseelser. Men detta är det enda alternativ nämnden har...

Det är viktigt att utbilda forskare i forskningskommunikation. Men om de inte vet var, när eller varför de ska tillämpa sina färdigheter är frågan vad kunskapen är värd, skriver Ve...

Vad är syftet med forskningskommunikation? Det är en av de frågeställningar som diskuteras i en ny rapport från Vetenskapsrådet. Den kan bli ett verktyg för att komma till rätta me...

En europeisk koalition för att utveckla och modernisera bedömning av forskning har nyligen bildats. Det är dags för svenska lärosäten och forskningsfinansiärer att gå med, skriver ...

Forskningskommunikation som är förtäckt marknadsföring kan ta formen av en förfrågan att delta för att fylla en plats på en scen där såväl målgrupp som innehåll och syfte är oklart...

För att motverka förvirring behöver vi förtydliga skillnaderna mellan forskningskommunikation som är ren populärvetenskap och sådan som utgör marknadsföring. Det behövs också mer d...

Samverkan mellan akademi och omgivande samhälle kan inte vara något mål i sig. Menar vi allvar med att samverkan ska bli till ömsesidig vinning behöver fokus flyttas från att vi...

Det pågår en global utveckling mot öppen vetenskap. Arbetet är ett pussel som läggs av många aktörer. För att bilden ska bli komplett och inga bitar tappas bort behöver Sverige en ...

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krä...

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, ...

Hungriga vargar jagar inte bäst. Forskare behöver goda arbetsvillkor för att producera forskning av hög kvalitet. Höjda basanslag, bättre anställningsvillkor och ändringar i utlänn...

När bibliotekens samlingar digitaliseras blir de värdefulla bidrag till både forskning och en demokratisk samhällsutveckling. Regeringens nya biblioteksstrategi innehåller dock ing...

Sverige behöver bli ännu bättre på att ta tillvara den forskning som bedrivs på universitet och högskolor. Det finns ett stort behov av en nationell strategi för att nyttiggöra for...

För att Sverige inte ska förlora mark måste högre utbildning utgå mer ifrån näringslivets kompetensbehov. Utred därför en reformering av högskolans resurstilldelningssystem och ska...

Viktiga forskningspolitiska frågor som påverkar framtiden är märkligt osynliga i valupptakten. Det är oroväckande. Politiken får inte bli en bromskloss för en hållbar samhällsutvec...

Den högre utbildningens frihet måste få samma grundlagsskydd som forskningens frihet har. Annars är den akademiska friheten bara halv, skriver representanter för SULF i Curies deba...

Hur ska högskolesektorn styras och organiseras? För Vetenskapsakademiens är detta en av de viktigaste framtidsfrågorna för vetenskapen och forskningen i Sverige i höstens val, skri...

Arbetet för en jämställd akademi och ett jämställt arbetsliv går oacceptabelt trögt. Kvinnor har både sämre arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor än män på svenska universitet ...

IKEM vill få bukt med forskarbristen i kemiindustrin genom ett nytt perspektiv i högskolepolitiken. Deras förslag är bra, men för att industrins behov ska inkluderas bättre i forsk...

Vi måste prata om hur vi ska förhålla oss till universitet och forskare i auktoritärt styrda länder. Det menar Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet som inrättat en...

Forskningskommunikation handlar inte bara om att förmedla fakta på ett lättbegripligt sätt. Det blev särskilt tydligt under coronapandemin. Om vi vill nå fler än dem som redan är ö...

Vi har en akut brist på forskarutbildade och specialister inom industrin. Det behövs upp till 8 000 forskarexaminerade i näringslivet till 2030, enligt en ny rapport om kemiindustr...

European Open Science Cloud, EOSC, kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Därför är det viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem –...

Sverige behöver en nationell strategi för att svenskt näringsliv ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det krävs både en utbildning i toppklass och att vi kan beh...

Sverige tycks som enda EU-land vilja fasa ut djurbaserad forskning som inte orsakar djuren onödigt lidande. Det blir konsekvensen av en juridiskt egendomlig definition av djurförsö...

Varför rapporteras inte etiskt godkännande i alla vetenskapliga artiklar med känsliga personuppgifter? Det frågar sig Kjell Asplund och Kerstin Hulter Åsberg vid Umeå respektive Up...

I Sverige har riksdagen bestämt att det är syftet med användningen av djur som avgör om det är djurförsök eller inte, inte huruvida djuret lider eller inte. Osvath, Persson och Fal...

Hur mycket overheadkostnader som lärosäten, institutioner och ämnesområden tar ut varierar stort, det visar den kartläggning som Sveriges unga akademi har gjort. Vilket stöd den en...

Akademin spelar en nyckelroll för att tillgodose näringslivets behov av kompetensutveckling. Gör därför livslångt lärande till ett eget verksamhetsområde vid lärosätena med öronmär...

Det måste bli lättare för svenska lärosäten att ta emot donationer och bilda och förvalta stiftelser. Det skulle göra dem mer ekonomiskt självständiga och stärka deras förutsättnin...

Enligt EU betyder djurförsök forskning som kan framkalla lidande. Jordbruksverket menar däremot att Sverige definierar djurförsök som all forskning på levande djur – även sådan som...

Att tillämpa djurskyddslagen och EU-direktiv är det snabbaste sättet att ställa om från djurförsök till säkrare kliniska studier. Det skriver fyra företrädare för alternativa metod...

Läkemedelsverket arbetar aktivt för att reducera, ersätta, och förfina djurförsök inom läkemedelsområdet, framförallt internationellt. Läkemedelsutveckling sker mot en global markn...

Sverige driver på både nationellt och inom EU för att djurförsök ska fasas ut på sikt. Vi delar inte bilden att brist på riktlinjer hindrar alternativa metoder att slå igenom och a...

Nya datormodeller överträffar djurförsök i träffsäkerhet. Nu är det hög tid att ansvariga myndigheter sätter upp tydliga kvalitetskriterier och tillämpar djurskyddslagen – för förs...

Kvinnor har signifikant lägre beviljandegrad än män inom astrofysik. Det visar en undersökning av hur forskningsmedlen fördelats mellan könen. Nu vidtar Vetenskapsrådet en rad åtgä...

På papperet har svenska lärosäten, forskare och universitetslärare ett gott skydd för både lärosätesautonomi och akademisk frihet. Men i praktiken hotas oberoendet av dagens system...

Vi välkomnar debattinlägget från lärarna och forskarna vid Chalmers om att forskningen om forskningskommunikation inte får glömmas bort i frågan om forskningskommunikation. I själv...

Utbrändhet och ohälsa har ökat kraftigt bland forskare under coronapandemin. Men pandemin är snarare en katalysator i sammanhanget, inte en orsak. Om vi inte är tydliga med det ris...

Betona forskningskommunikationens mångfald och ta hänsyn till vetenskapliga rön inom skrivforskning. Det skriver forskare och lärare från Chalmers i ett inlägg om Vetenskapsrådets ...

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som k...

Viss kunskap behöver inte bli något annat än just kunskap/vetande – den är viktig för samhället ändå. Men sådan kunskap som kan omvandlas till nytta, den bör också göras nyttig. De...

Vi ser stora risker med förslagen i utredningen “Innovation som drivkraft – från forskning till nytta”. Om de genomförs innebär det paradoxalt nog en överhängande risk för att Sver...

Över hälften av doktoranderna i vår undersökning ”Hur mår doktoranden?” uppger att de inte vet vem som ansvarar för frågor som rör deras anställningsvillkor, arbetsmiljö, lönesättn...

För att akademin inte ständigt ska behöva anpassa sig efter politiska intressen, eller krampaktigt försvara sina ideal, måste våra samtal om samverkan grunda sig på forskning i stä...

Trots talet om att om att akademisk frihet ska gälla allt i lärosätenas verksamhet verkar regeringen anse att den högre utbildningen ska styras och hanteras på andra sätt än forskn...

Proaktiv cybersäkerhet bör vara en självklar punkt på varje universitetslednings agenda. Att skydda sig mot cyberattacker och samtidigt bibehålla sin öppenhet är svårt, men med ett...

Om forskning ska vara samhällsrelevant måste den också ägna sig åt hur vi kommer dit vi borde vara. Att skilja mellan vad som är kunskapsbaserade argument för en åtgärds lämplighet...

Att på vetenskaplig grund ifrågasätta resultat ska inte blandas ihop med diskussionen om vilka vägval som bör göras i ljuset av resultaten. För att få ett sunt debattklimat forskar...

Regeringens förslag om ökad kvalitet i lärarutbildningen innebär att kognitionsvetenskap integreras i utbildningen i en helt annan omfattning än tidigare. Det här ger stora möjligh...

Fler finansiärer borde hitta sätt att finansiera forskare som sökt bidrag från ERC men som trots högsta betyg inte fått medel. ERC-bedömningarna är en garantistämpel på hög vetensk...

Det behövs en permanent nationell struktur som vid kriser och andra oförberedda situationer har till uppgift att rekrytera forskare och experter med rätt kompetens. För att tidigt ...

Vi strävar efter en beredningsprocess som är så fri som möjligt från partiskhet och ser allvarligt på eventuella snedfördelningar, skriver Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetens...

I tider av kris har expertmyndigheter en viktig roll att bistå politiken med vetenskapligt grundade underlag så att rätt beslut kan fattas. Inom den svenska statsförvaltningen finn...

Genomför en oberoende granskning för att undersöka om kvinnliga astrofysiker systematiskt undervärderas, uppmanar nätverket Female Astrophysicists Network Sweden . I år bevil...

Sverige tappar mark till de ledande forskningsnationerna och den högre utbildningens kvalitet har försämrats under flera decennier. Ett av huvudproblemen är ett bristfälligt och sv...

Den akademiska friheten ska främjas och värnas, menar regeringen, och vill lägga in en skrivning om det i högskolelagen. Det är ett steg i rätt riktning för att skydda en viktig pr...

Den kommande forskningspropositionen måste säkerställa att vägen från odling och uppfödning till servering och försäljning får den finansiering och struktur näringen måste ha för a...

Om regeringen menar allvar med att vilja satsa på det livslånga lärandet räcker det inte att avsätta medel för några extra platser på lärosätena och i all hast omformulera ett par ...

För att lösa de stora samhällsutmaningarna behöver vi flexibel forskningsfinansiering, större öppenhet, mer samarbete mellan offentliga och privata aktörer och en tätare relation m...

Forskning och utbildning hör ihop. Utbildning behöver inkluderas i forskningspropositionen. Då kan vi höja kvaliteten på båda verksamheterna och därmed göra Sverige till en ännu st...

Det behövs en riktad satsning på humanistisk forskning med fokus på länderna i östra och sydöstra Europa. Utan kunskaperna som sådan forskning kan bidra med riskerar viktiga histor...

Forskning som ger förutsättningar för en socialt hållbar utveckling behöver få ökad prioritet i forskningspolitiken. Det krävs för att Sverige ska stå bättre rustat vid nästa kris ...

Efter att ha följt internationella forskningssamarbeten ser vi stora utmaningar kring akademisk frihet och etik. Samtidigt ser vi behovet av att fortsätta samarbeta med forskare fr...

Covid-19 pandemin visar tydligt hur viktiga analyser av samhälle och kultur är för att hantera de stora utmaningar världen står inför. Humaniora och samhällsvetenskap måste därför ...

Det räcker inte att universitet och högskolor får extra resurser för att ta emot fler studenter så länge resurserna per student fortsätter att minska. Om kvaliteten i högre utbildn...

Sveriges framtid som kunskapsnation står och faller med vår förmåga att rekrytera de bästa yngre lärarna och forskarna. Sveriges unga akademi visar i en ny rapport att många univer...

Innovation och forskning är nyckeln till svensk industris framtida konkurrenskraft – men bara om forskningen kan omsättas till industrins behov och kommersialiseras framgångsrikt. ...

Vi måste slå tillbaka alla försök till förödande styrning, omprioritering och förändring av det europeiska forskningsrådet, ERC. I dessa tider är ERC:s uppdrag och självständiga ro...

Tillit till forskare och lärare har präglat omställningarna som coronapandemin tvingat fram inom akademin. Låt oss även i fortsättningen ta fasta på medarbetarnas kunskap om kärnve...

För att möta världens stora utmaningar, till exempel klimatomställningen, krävs ökat samarbete och ökad samfinansiering mellan industri, akademi och samhälle. Det skriver Volvokonc...

Om forskningspolitiken inkluderar och utgår från hela befolkningen kan Sverige bli en förebild i strävan efter en hållbar framtid. Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett inlägg in...

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag ...

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskansl...

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mella...

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kr...

Om forskningen i Sverige ska kunna bidra med lösningar på de globala utmaningarna måste de bästa forskningsprojekten finansieras, tydliga karriärvägar implementeras, internationali...

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forsknings...

Ett regeringsuppdrag till högskolan om fortbildning, som TCO förordar, riskerar att hämma återgången till högskolan, skriver Saco i en slutreplik.

Avtalet med Elsevier är en pyrrhusseger, skriver Gustav Nilsonne, Karolinska institutet. Tidskrifternas roll som förvaltare av ett prestigekapital som snedvrider forskningsprocesse...

Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna...

Biträdande lektorat är bra, men får bara sökas upp till fem år efter disputation. Det är för kort tid, och påverkar forskningskvaliteten negativt, skriver Sveriges unga akademi och...

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbund...

Avhandlingar skrivna på svenska behövs för att nå en bredare målgrupp. Det menar Daniel Gunnarsson vid Högskolebiblioteket, Jönköping University. Han konstaterar att antalet avhand...

Lärosätena måste utveckla ett relevant kursutbud för yrkesverksamma i takt med att arbetsmarknaden förändras, skriver TCO i en replik på Saco:s inlägg. Och detta behöver visst fört...

Fyra av tio akademiker får redan vidareutbildning i högskolan. Det behövs inget nytt uppdrag, skriver Saco, som här ger egna förslag för ett livslångt lärande.

Många yngre forskare utvecklar sina kommunikationsfärdigheter vid sidan av det vetenskapliga arbetet. Men förändringen behöver skyndas på. Tredje uppgiften måste få ett tydligare k...

Låt oss knyta an till den långa tradition av omsorg om resurser som Sverige har. Bestämmelser som syftat till att ransonera ändliga resurser har funnits sedan medeltiden. Det skriv...

Många forskare har levt i en bubbla av internationella utbyten och konferensbesök. Nu måste det bli en förändring om lärosätena ska leva upp till en hållbar verksamhetsutveckling, ...

Om service ska vara en meriteringsgrund för befordran måste det finnas en måttstock för att bedöma service. Annars undermineras möjligheterna att bli befordrad för dem som satsar p...

Även självständighet är viktig för forskningskvaliteten, menar Ulf Sandström, KTH, och Peter van den Besselaar, Vrije Universiteit, Amsterdam. Nu föreslår de en ny indikator som må...

Kontrollera handledarnas kompetens mer noggrant. Ge dem också bättre möjligheter att utveckla sitt handledarskap. Då kan kvaliteten på doktorandutbildningen höjas och bli jämnare. ...

Vi väljer att kroka arm snarare än konkurrera med varandra, skriver rektorerna för de tre Stockholmsuniversiteten Karolinska institutet, Stockholms universitet och KTH. Tillsammans...

Stephen Hwang, rektor Högskolan i Halmstad, svarar på kritiken från Sveriges Unga Akademi om brister i hans rapport. Genom att studera olika korrelationer ser man ett indirekt orsa...

Stephen Hwangs rapport om att staten bör minska andelen extern forskningsfinansiering, har stora metodmässiga brister. De slutsatser som presenteras stöds inte av data, skriver Sve...

Yngre forskare inom miljö och ekologi får inte låta sig köras över av miljöaktivister. Ni måste ta tillbaka makten över problembeskrivning och kunskapsförmedling, uppmanar Torbjörn...

Bo Malmberg kritiserar användandet av osäker statistik i debattartikeln ”Lägg ner forskningsrådet för universitetens bästa” i DN. Ulf Sandström, en av dem som skrev debattartikeln,...

Förutom att tillgodogöra sig forskning måste lärare också själva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning. Det kräver tillgång till forskningsresultat. Därför ställer...

Bo Malmberg reagerar på bristande dataunderlag i en debattartikel i DN. Om man som forskare skriver en debattartikel som får rubriken ”Lägg ner forskningsråden för universitetens b...

Lyft goda exempel och visa att ni menar allvar med att prioritera forskningskommunikation redan under forskarutbildningen. Det skriver doktoranden Anna Ilar, vice ordförande för Su...

Forskare har ett särskilt ansvar i klimatfrågan, menar Emma Kritzberg vid Lunds universitet. Hon är en av dem som verkat för vegetariskt som standardval vid biologiska institutionen.

I dag finns det 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Av dem har hela 25 rätt att utfärda examina inom forskarutbildning. Det är på tok för många och det urholkar kvalit...

Naturvetenskap är ofta normen när forskning beskrivs i populärkultur. Enligt en studie från Vetenskap & Allmänhet har förtroendet för humaniora som forskningsområde länge varit låg...

Att mäta forskningens genomslag kan uppmuntra opportunism och kortsiktighet och därmed leda till sänkt kvalitet, skriver Sven Widmalm och Maria Ågren. Om Sverige inför ett system f...

Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet, håller med Fanny Forsberg Lundell om att skiljelinjen mellan forskarroll och aktivistroll måste vara tydlig. Men hennes ”forskningsargum...

Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet, är oroad över att så få ser en karriär inom forskning. Här listar han nyckelfaktorer för att stärka forskningens attraktionsk...

Regeringen har gett STRUT-utredningen ett omöjligt uppdrag. Man har inte fått direktiv att komma fram till en styrmodell som bygger på samsyn om hur kvaliteten ska stärkas vid högs...

Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar...

Det är inte alltid så lätt att skilja på vetenskapliga resultat och värderingar när forskare gör inlägg i debatten. Ibland kan inte ens forskarna det själva, menar Fanny Forsberg L...

När slutar forskaren att vara just forskare? Är det när resultaten publicerats? Om forskaren ska få samhället att känna till resultaten blir den då lobbyist? Lunds universitets rek...

Sveriges unga akademi är starkt kritiska till Plan S för att uppnå öppen tillgång till forskningen. De vill hellre se ett nytt publiceringssystem som främjar kvalitet och har stöd ...

Karolinska institutet har tappat i universitetsrankningen Times Higher Education . Men att skylla på Macchiarini-skandalen är en grov förenkling, skriver Jonas F Ludvigsson. Orsa...

Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning me...

Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för ...

Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt ...

Vetenskapsrådet anser att forskarnas frihet och forskningens kvalitet hamnar i skymundan i styr- och resursutredningen. Att öka basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen ä...

Ordet ”överenskommelse” i Styr- och resursutredningen skymmer sikten, menar Margaretha Fahlgren, Uppsala universitet. Hon efterlyser större tilltro till lärosätenas förmåga till au...

I Turkiet har tusentals akademiker tystats av regimen. För att kunna bemöta det globala hotet mot fri forskning, måste regeringens agenda för internationalisering kompletteras. Vi ...

Över 8 000 universitetsanställda har avskedats i Turkiet sedan januari 2016. I praktiken innebär det närmast ett yrkesförbud. Samtidigt växer så kallade gatuakademier fram. Det skr...

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill h...

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetens...

När vi möter konspiratoriska tolkningar baserade på lösryckta citat ur vår forskning är det vårt ansvar att protestera. Det skriver några av de historiker som menar att deras resul...

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer a...

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmän...

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare...

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det...

När instrumentalism och individualism tar för stor plats i akademin motverkas syftet. Per Gyberg, prefekt vid Linköpings universitet, beskriver styrning som leder till kunskapandet...

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist på Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och ...

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedr...

Lärosätena bör få större självständighet. Det behövs en tydlig kvalitetsutvärdering, och nytta bör vara en faktor att ta hänsyn till vid fördelning av forskningsmedel. Det menar Pe...

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. Sulf efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potenti...

Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, s...

Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nel...

Den långsamma och konserverande referentgranskningen kostar mer än den smakar. Med fri publicering på internet kan kollegial granskning i stället ske efter publicering, med ökad kv...

Vi som forskar inom tjänstesektorn har ett ansvar för att inte förstärka ojämlika strukturer, skriver Anna Fyrberg Yngfalk, Karlstads universitet. MeToo öppnar för reflektion kring...

Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhamm...

Ungefär 12 procent av forskningsfinansieringen kommer via privata donationer. Men regelverket är snårigt. Nu föreslår fem rektorer olika sätt att tydliggöra när det är tillåtet för...

Det är inte konstigt att bara var fjärde professor i Sverige är en kvinna idag, mot bakgrund av de trakasserier och den diskriminering som kvinnor utsätts för i akademin. Framtiden...

Det produceras enormt mycket forskning som aldrig blir läst eller ger relevanta kunskapsbidrag. Mats Alvesson och Roland Paulsen vid Lunds universitet, oroas över att frågan om vem...

Lärosätenas arbete med att integrera hållbar utveckling i utbildningen behöver bli bättre. Det skriver en rad forskare som ingått i UKÄ:s bedömargrupp som utvärderat hur väl lärosä...

Lägg på luren när tidskrifter vill att du ska betala för att skriva i dem. Pernilla Wittung Stafshede och Lynn Kamerlin varnar för akademins dammsugarförsäljare.

Den faktaresistens vi ser idag är bara toppen på ett isberg, varnar Svenska nationalkommittén för biologi vid Kungl. Vetenskapsakademien. Här lyfter de behovet av en samordnad sven...

Vilken typ av licens som används för open access-publikationer styr i praktiken hur öppen tillgången egentligen blir. Laurent Fournier, licenshandläggare på Kungliga biblioteket, a...

Omvandlingen av offentligheten kastar om förutsättningarna för den utåtriktade kunskapsförmedlingen för alla forskare. Denna typ av samverkan är central för både humanister och sam...

Den våg av auktoritär populism som sveper genom världen kan mycket väl också skölja över Sverige. Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, listar fem ståndpun...

Ann-Katrin Bäcklund, dekan på samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, är kritisk till skriften Kunskapens nya rörelser. Den blandar ihop samhällsvetenskap med human...

Universiteten är en självklar del av samhället och olika former av samverkan över sektorsgränser behövs för att möta framtida utmaningar. Men för att regeringens samverkanssatsning...

Att samverka och sätta kunskap i rörelse i samhället är en del av forskningens uppdrag enligt lag. Men hur ska det gå till om etablerade plattformar som tidningar är på väg att för...

Macchiariniaffären har lärt oss faran av ensidiga hajpade strategiska satsningar, som gjort att den akademiska grundstrukturen fått stå tillbaka. Det måste finnas plats för forskar...

SUHF-modellen har brister. Vi borde skapa ett system som flyttar fokus från storleken på indirekta kostnader till effektivitet och output. Det viktiga är att nå högsta kvalitet i k...

Lars Anell, före detta styrelseordförande för Vetenskapsrådet, föreslår en ny modell för finansieringen av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Vi behöver ett system ...

Nobelpriset i medicin kungjordes som om inget hänt. Men Macchiarini-skandalen har allvarligt skadat förtroendet för Karolinska institutet – som ligger bakom urvalet av pristagare. ...

Vetenskapliga tidskrifter har ett stort ansvar för att avslöja oredlighet. Allt fler artiklar dras tillbaka, enligt en ny studie av Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag, vid...

Forskningspolitiken har skapat en kultur där vetenskapliga artiklar hetsas fram i jakten på bibliometriska mätetal. Det har lett till ett minskande utrymme för sådant som gransknin...

Hur många män har blivit misstagna för att vara sekreterare istället för ordförande på kommittémöten? Diskriminering sker ofta omedvetet och utan uppsåt. Därför behövs kunskap och ...

Fallet med den omstridde kirurgen Paolo Macchiarini visar tydligt på behovet av en oberoende instans för att utreda misstänkt oredlighet i forskning, skriver Göran Collste och Stel...

Digitaliseringen är inte bara en teknikfråga, utan bör handla om hur verktygen ska användas. Det menar Carola Aili, lektor i pedagogik vid Lunds universitet, i en kommentar till Da...

Det utbildas visserligen för många doktorander, men att begränsa antalet forskningsgruppledare till nolltillväxt är fel. Givet en växande forskningssektor kan också antalet grupple...

Närmare 180 000 flyktingar väntas söka asyl i Sverige i år, inte minst på grund av det pågående kriget i Syrien. Många av dem som flyr är akademiker. Forskarvärlden har ett ansvar ...

Det kan vara oetiskt att inte forska, men dålig forskning är oetisk forskning. Etikprövningsnämnderna bör inte bara granska etiska aspekter utan även kvaliteten på klinisk forsknin...

Det är byråkratin kring etiska tillstånd och hur patientinformationen utformas jag vänder mig mot. Det skriver Hugo Lagercrantz i sitt svar till Nils-Eric Sahlin, som skrev en repl...

Nya tider kräver nya arbetssätt. Om Sverige ska fortsätta att vara en forskningsnation i världsklass krävs en långsiktig satsning på interdisciplinär forskning och integrerad veten...

All forskning kräver att vi funderar igenom våra värderingar. Det handlar inte bara om att historien förskräcker. Också vår samtid visar hur viktigt det är att inte glömma de etisk...

Förutom alla de tillstånd som krävs för att utföra klinisk forskning krävs också patienternas samtycke. Idag uppmuntras inte patienter att delta, vilket gör det svårt att rekrytera...

Ett tenure track-system löser inte problemet med trängsel i karriärsystemet inom akademin, menar Johan Elf, professor vid Uppsala universitet. Utmaningen är att skapa rekryterings-...

Bara ett fåtal lektorsanställningar utlyses i konkurrens idag. Externa sakkunniga är en förutsättning för att få ett fungerande akademiskt karriärsystem, skriver Ingegerd Gunvik-Gr...

Ett ”tenure track”-system anses öka tryggheten för enskilda forskare, men ”automatiska” befordringar kan vara kontraproduktiva. Om dörren stängs för externa rekryteringar riskerar ...

Sveriges nya politiska ledning måste se kunskapsutveckling som ett prioriterat område – kanske genom att tillsätta en forskningsberedning, skriver representanter för Naturvetarna, ...

Mycket talar för att det är en utbredd praxis bland handledare till studenter att använda deras arbeten i sina egna. Ledningarna vid lärosätena behöver klargöra vad som är acceptab...

SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström hoppas i sin slutreplik att Miljöpartiet vill rösta för växtförädling i EU och att David van der Spoel öppnar för att använda b...

David van der Spoel, professor i biologi, reagerar mot SLU-forskarna Jens Sundströms och Torbjörn Fagerströms sätt att förenkla resonemangen. För att förstå varför författarna välj...

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och europaparlamentariker Isabella Lövin replikerar på en debattartikel i Curie av SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström som varnar...

Allt fler gröna politiker och lobbyister försöker misskreditera seriösa forskare och anpassa vetenskapen till sin egen ideologi, skriver SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn F...

Den första globala universitetsrankingen gjordes för bara tio år sedan. Ändå läggs det oroväckande stor vikt vid dem, menar Björn Hammarfelt som i en replik här ger några hårdkokta...

Svenska universitet kan bli bättre genom att rekrytera internationellt, menar Kåre Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet. Ett sätt att klättra på rankinglistorna är at...

Under forskarkarriären övar man gradvis upp förmågan att leda andra. Men få vill ta lärosätenas viktigaste ledaruppdrag: prefektens. Man ska verka som vilken vd som helst, men utan...

Vi måste fokusera på vår huvuduppgift och beakta hur open access påverkar vetenskaplig publicering. Därför ska vi nu ta fram en avvecklingsplan för vårt tidskriftsstöd, skriver Jon...

Vetenskapsrådets beslut att avveckla det så kallade tidskriftsstödet har väckt oro.Det finns starka kvalitetsargument för varför det även fortsättningsvis bör finnas såväl svenska ...

Det är lika svårt för en kvinna att avancera i forskarkarriären och bli professor idag som det var för 20 år sedan. En rad faktorer talar för att kvinnor missgynnas inom akademin, ...

Jag håller inte med Malmaeus och Sandström om att den neoklassiska ekonomiska teorin kommer till korta i frågor om hushållning av naturresurser. Utifrån centrala resonemang om hur ...

Hållbar tillväxt är visionen som Tillväxtverket arbetar utifrån för att ge sitt bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det här är en omöjlighet skriver Mikael Malma...

Enligt Mikael Malmaeus kan ekonomisk tillväxt bara ske genom ökad resursanvändning. Forskningen visar annorlunda. Men för att åstadkomma tillväxt utan mer resurser måste samhällsst...

Christian Sandström (12/12) bemöter mitt inlägg från den 4/12 där jag hävdar att den ekonomiska vetenskapen är illa rustad för en hållbar utveckling. Även om Sandström inte själv ä...

Det behöver inte råda någon motsättning mellan miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt. Men för att förena dessa två krävs mer insikt i vilka problem de företag möter som idag introduce...

Ekonomisk tillväxt hyllas i samma andetag som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling. Ofta beskrivs ekonomisk tillväxt som en förutsättning för att l...