Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Ett stim silverfärgade fiskar i turkost hav.

Ett exempel på hur utvecklingsforskning kan främja utveckling i mottagarländerna är det labb vid University of Dar es Salaam i Tanzania som gjort det möjligt att exportera fiskeriprodukter till EU. Foto: Jean Wimmerlin/Unsplash

debatt

Det är utvecklingsländerna som drabbas av regeringsbeslutet

De indragna medlen till utvecklingsforskning drabbar inte främst svenska forskare, utan utvecklingen i mottagarländerna. Henrik Kylin, professor i miljökemi/miljöförändring vid Linköpings universitet, menar att argumentation mot regeringens beslut måste utgå från dessa konsekvenser.

Porträttbild Henrik Kylin

Henrik Kylin

När regeringen skrotade de särskilda medlen för utvecklingsforskning blev reaktionerna – med rätta – starka. Men det är inte bara de forskningsmedel som fördelats via Vetenskapsrådet som försvunnit. Vid årsskiftet försvann med ett pennstreck mycket av de medel som fördelades via Sida som stöd till forskare i utvecklingsländer och deras samarbetspartners i Sverige. Ytterligare sänkningar är aviserade kommande år.

De svenska forskare som yttrat sig i debatten argumenterar dock på ett sätt som, tyvärr, mest går inifrån och ut, det vill säga med utgångspunkt från hur utvecklingsforskare i Sverige drabbas. Med ett regeringsunderlag vars största parti i stora delar är direkt forskningsfientligt och vars argumentation generellt pekar ut akademiker som en tärande elit är detta en dålig strategi. Det ger utrymme för handels- och biståndsministerns infama kommentar om att biståndspengarna gör bättre nytta i Ukraina än vid svenska universitet.

Detta är ett strategiskt dåligt beslut, inte minst om man ser till regeringens uttalade mål att minska trycket mot Sverige från ”ekonomiska flyktingar”.

Ett tydligt exempel på argumentation ur ett inifrånperspektiv är det upprop mot nedskärningarna som skrevs under av 606 forskare, av vilka jag själv var en, och publicerades i Aftonbladet den 30 juni 2023 (1). Tankarna i detta upprop är formulerade med i stort sett endast inifrån-och-ut-tänkande. Resonemangen i den artikel som publicerades i Curie den 10 oktober 2023 (2) har också i första hand ett sådant inifrånperspektiv, även om den också innehåller det motsatta: hur utvecklingsforskning bidrar till samhället i mottagarländerna och Sverige.

Jag har själv varit verksam inom utvecklingsforskning sedan 1996. Det har gällt allt från miljö- och hälsoeffekter av sjukdomar som malaria, till utveckling av kemisk kompetens. En del har varit finansierat av forskningsråd i Sverige, Norge och Sydafrika. Annat har finansierats inom biståndet till forskare i utvecklingsländer, bland annat inom ramen för International Science Programme (ISP) vid Uppsala universitet. ISP är en av de verksamheter som drabbades av regeringens beslut om minskade bidrag vid årsskiftet. För ISP:s del var det en sextioprocentig budgetnedskärning, och en lika stor nedskärning är aviserad till kommande årsskifte.

Detta är ett strategiskt dåligt beslut, inte minst om man ser till regeringens uttalade mål att minska trycket mot Sverige från ”ekonomiska flyktingar”. Av de organisationer som erbjuder forskningsbistånd har ISP lyckats bäst att få doktorander som utbildas inom programmet att stanna i sina hemregioner. Detta är inte är oväsentligt om man vill få till ekonomisk och samhällelig utveckling i mottagarländerna. Låt mig nämna ett exempel.

Genom att minska budgeten för utvecklingsforskning och bistånd till forskare i mottagarländerna ökar regeringens politik risken för att fler flyktingar söker sig till EU för att kunna försörja sig, precis tvärt emot regeringens uttryckliga mål.

De labb jag varit med om att utveckla vid University of Dar es Salaam i Tanzania och Makerere University i Uganda har varit en förutsättning för export av fiskeriprodukter från Victoriasjön till EU. Tidigare användes bekämpningsmedel för att bedöva fisken så att den skulle bli lättare att fånga. EU krävde därför att det skulle finnas nationella labb som kunde bestämma resthalter av bekämpningsmedel i fisken för att tillåta importen. Enligt våra samarbetspartner i Dar es Salaam var det labb vi hjälpte till att utveckla där en förutsättning för 20–30 procent av Tanzanias inkomster av export till EU under 00-talet.

Exemplet visar på hur utvecklingsforskningen kan komma till nytta för ekonomisk och samhällelig utveckling i mottagarländerna. Detta är viktigt för att minska trycket på lokalbefolkningen att söka sig till andra länder för att få en utkomst – att bli ekonomiska flyktingar om man så vill. Genom att minska budgeten för utvecklingsforskning och bistånd till forskare i mottagarländerna ökar regeringens politik risken för att fler flyktingar söker sig till EU för att kunna försörja sig, precis tvärt emot regeringens uttryckliga mål.

Jag tror att svenska forskare inom utvecklingsforskning får bättre genomslag hos regeringen – och allmänheten – genom att avstå från inifrån-och-ut-argument – ”se så synd det är om oss!” – och istället använda utifrån-och-in-argument – “se hur framgångsrikt svensk utvecklingsforskning bidrar till att minska flyktingtrycket på EU och Sverige!”

Henrik Kylin, professor i miljökemi vid Linköpings universitet

(1) Regeringen stoppar nödvändig forskning - debattartikel i Aftonbladet Länk till annan webbplats.

(2) ”Beslutet om utvecklingsforskning har påverkat förtroendet för regeringen" (Curie)

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...