”Beslutet om utvecklingsforskning har påverkat förtroendet för regeringen”

Det var i början av sommaren som regeringen meddelade att de riktade medlen till utvecklingsforskningen skulle dras in. Totalt handlar det om 180 miljoner kronor årligen och medlen är en del av den svenska biståndsbudgeten. Inom forskarvärlden har många reagerat både på beslutet i sig och på tajmingen.

Vetenskapsrådet fick beskedet en vecka innan det offentliggjordes, och man var då mitt i beredningen av flera utlysningar som plötsligt stod utan finansiering.

Hos forskarna som har lagt ner mycket tid på att skriva ansökningar som nu inte blir bedömda finns så klart en besvikelse och en frustration.

− Regeringen gör sina prioriteringar. Det får man vara beredd på, men den korta framförhållningen satte oss i en svår sits. Hos forskarna som har lagt ner mycket tid på att skriva ansökningar som nu inte blir bedömda finns så klart en besvikelse och en frustration, säger Katarina Bjelke, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Hon beskriver beslutet som oväntat.

− Vi är medvetna om att regeringen vill reformera biståndet och att man har minskat Sidas forskningsanslag, men jag kan inte säga att jag såg detta komma.

Viktig pusselbit för fältet

I och med regeringens beslut fick Vetenskapsrådet avbryta beredningen av de årliga utlysningarna inom utvecklingsforskning eftersom det inte längre fanns finansiering.

Enligt beskrivningen av utlysningarna handlar det om ”stöd till forskning av särskild relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i minst utvecklade länder, samt stöd till samarbete och kunskapsutbyte mellan forskare i Sverige och forskare i minst utvecklade länder och lägre medelinkomstländer.”

En annan utlysning som berördes av regeringens beslut var ”Sustainability and resilience”. Den finansierar treåriga projekt och är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och forskningsrådet Formas. Vetenskapsrådet bidrar med totalt 15 miljoner och Formas med 30 miljoner.

Curie är en tidning för dig som jobbar med forskning. Prenumerera här! Länk till annan webbplats.

I början av sommaren meddelade Vetenskapsrådet att man inte visste om man kunde gå vidare med beredningen, men i september kom beskedet att beredningen löper vidare som planerat.

− Styrelsen beslutade att gå in med finansiering och det känns väldigt bra. Vi ser att det har kommit in ansökningar av hög kvalitet, säger Katarina Bjelke.

Beslutet välkomnas av Ingrid Öborn, ordförande i Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning. Samtidigt ser hon att mycket annan forskning nu inte längre kommer kunna genomföras. Hon betonar att inga projekt som redan har beviljats medel kommer avbrytas, men det blir inga nya utlysningar med fokus på utvecklingsforskning från Vetenskapsrådet framöver, och det tror hon kommer få stora konsekvenser inte minst för yngre forskare.

− De här medlen har stått för en liten men viktig pusselbit för forskningsområdet, säger hon.

Prioriterar stöd till Ukraina

Forskningsmedlen som nu försvinner har funnits i 30 år. De första 20 åren fördelades medlen av Sida och de senaste tio åren har de fördelats av Vetenskapsrådet.

Regeringen har motiverat beslutet att dra in de riktade medlen med att man behöver göra nya prioriteringar i biståndsbudgeten.

Biståndsminister Johan Forssell (M) kommenterar beslutet via mejl till Curie:

− Behoven i världen är stora, då måste andra prioriteringar ibland få företräde. Det rör sig exempelvis om stödet till Ukraina. Det offentliga satsar stort på forskning, och det kommer fortsatt vara möjligt att söka forskningsmedel via andra utlysningar.

Han framhåller att regeringen fortsätter att stödja forskning med biståndsmedel inom ramen för Sida, Folke Bernadotte Akademien och Nordiska Afrikainstitutet.

− Enbart Sidas forskningsstrategi uppgår i år till 440 miljoner kronor. Däremot är det inte aktuellt att använda biståndspengar för någon ny satsning till Vetenskapsrådet.

Att forskningen inte bara är angelägen i länder som brottas med utbredd fattigdom har kanske blivit extra tydligt i samband med det svenska utbrottet av afrikansk svinpest.

Ingrid Öborn tror inte att indragningen av de riktade medlen i första hand kommer att drabba etablerade forskare. Hon är dock rädd att det ska påverka fältets tillväxt eftersom delar av medlen har fördelats som etableringsbidrag, postdoktorbidrag och nätverksbidrag.

De öronmärkta medlen har bland annat gått till att finansiera samarbetsprojekt med forskare i länder i det globala syd. Projekten som fått finansiering har handlat om allt från jordbruk och klinisk medicin till demokratifrågor och metoder i biståndsarbete.

Att forskningen inte bara är angelägen i länder som brottas med utbredd fattigdom har kanske blivit extra tydligt i samband med det svenska utbrottet av afrikansk svinpest. Tidskriften Forskning & Framsteg har rapporterat att några av de främsta forskarna på området i Sverige har blivit av med sin finansiering just på grund av regeringens besparingar inom utvecklingsforskningen.

”Ett styrkebälte inom svensk forskning”

Mats Benner, professor i forskningspolitik och rektor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tycker att beslutet att dra in de öronmärkta medlen är anmärkningsvärt, inte minst eftersom utvecklingsforskningen är ett område där Sverige utmärker sig internationellt.

− Det är ett styrkebälte inom svensk forskning. Det är inget stort forskningsområde men internationellt profilerat och för Sverige värdefullt så jag förutsätter att regeringen har en plan framåt, säger han.

Han tycker att det är märkligt både att de riktade medlen drogs in och hur beslutet togs: mitt i ett budgetår och på tvärs med Vetenskapsrådets senaste regleringsbrev.

− Det bryter mot en väl etablerad princip om att forskningspolitiken ska bedrivas med förutsägbarhet och långsiktighet som ledord, snarare än ryckighet. Låt oss hoppas att detta inte upprepas för om det börjar sätta sig som en arbetsform måste vi ha en djupgående diskussion om hur sådana här beslut ska tas, säger han.

När du söker forskningsmedel måste det ju finnas åtminstone en viss sannolikhet att du får pengar. Annars blir det som att köpa en lott till ett lotteri och så visar det sig när alla lotter är sålda att det inte finns några vinster.

Han tror att sättet som beslutet togs på har påverkat förtroendet för regeringen inom forskarvärlden i allmänhet och inom utvecklingsforskningen i synnerhet.

− Hanteringen skapar en osäkerhet. När du söker forskningsmedel måste det ju finnas åtminstone en viss sannolikhet att du får pengar. Annars blir det som att köpa en lott till ett lotteri och så visar det sig när alla lotter är sålda att det inte finns några vinster.

Han tror att det finns en risk att etablerade forskare inom utvecklingsforskningen nu väljer att söka sig utomlands eller till andra områden, om regeringen inte skickar en snabb signal om att de värdesätter forskningsområdet.

− De behöver göra något för att återupprätta förtroendet, säger han.

Vill se nya öronmärkta medel

Ingrid Öborn hoppas att regeringen i den kommande forskningspropositionen ska ge besked om nya riktade medel till utvecklingsforskningen. Om finansieringen inte längre kan tas från biståndsbudgeten kan den kanske finansieras inom utbildningsdepartementets forskningsportfölj, resonerar hon.

− Vi forskare bryr oss inte om varifrån pengarna kommer utan vill betona vikten av utvecklingsforskning.

Om utvecklingsforskningen inte längre ska ha en egen pott utan finansieras via andra utlysningar ser Katarina Bjelke att konkurrensen om de här medlen kommer att öka.

− Inför forskningspropositionen kommer vi begära mer medel för fri forskarinitierad forskning som kan sökas inom alla områden, säger hon.

− Vi kommer även att lyfta fram ett antal breda områden, till exempel antibiotikaresistens inklusive antimikrobiell resistens samt virus och pandemier, och andra områden där även forskare som sökt inom den tidigare riktade satsningen för utvecklingsforskning kommer att kunna finna möjligheter att söka medel.

Utbildningsministern utesluter inte nya riktade medel

Utbildningsminister Mats Persson (L) framhåller att regeringen redan nu gör utökade satsningar på forskning genom de excellenscentra som Vetenskapsrådet finansierar. Han utesluter inte heller att det kan komma nya öronmärkta medel för utvecklingsforskning framöver.

− Samtidigt lyfter allt fler forskare fram behovet av utlysningar som inte är öronmärkta. Det är viktigt att hitta rätt balans däremellan, skriver han när han svarar på Curies frågor via mejl.

Han pekar också på att det finns andra finansiärer av utvecklingsforskning, till exempel EU:s forskningsprogram Horisont Europa.

När det gäller kritiken mot hur beslutet att dra in de öronmärkta medlen togs, skriver han att regeringen alltid arbetar efter att fastställa den prioriterade riktningen för Sveriges forskning i en forskningsproposition vart fjärde år. Men att beslut kan behöva fattas däremellan.

Han försäkrar att Sverige även fortsättningsvis kommer att stödja forskning och samarbeten med utvecklingsländer:

− Utvecklingsforskning kan bidra till att hantera utmaningar kopplade till de globala hållbarhetsmålen. Det är viktig kunskap.

Läs också i Curie: Därför engagerar utvecklingsforskning