Replik: Pengar till forskning ska fördelas utifrån kvalitet

Långsiktig forskningsfinansiering och utlysningar där forskningsmedel söks i konkurrens, utan specifika krav på vad forskningen ska handla om eller vilka resultat den ska leda till, är fundamentala för forskningens frihet och kvalitet. Precis som Jonas Fransson lyfter i sitt debattinlägg i Curie: Forskningsgenombrott kan inte kommenderas fram.

Men riktade satsningar kan behövas som komplement till de fria medlen ibland, för att till exempel bidra till lösningar på kända samhällsutmaningar. De ska dock inte göras på bekostnad av öppna, breda utlysningar. Att utlysningar är riktade innebär inte nödvändigtvis att de är smala. Vetenskapsrådet försöker alltid utforma riktade utlysningar så att de sökande själva väljer inriktning på projekten inom det utpekade området. Precis som vid öppna utlysningar är det forskningens kvalitet som är avgörande då ansökningarna bedöms.

Hur stor del av basanslagen som bör konkurrensutsättas eller hur detta i så fall bör genomföras finns det inga självklara svar på.

Jonas Fransson skriver också att Vetenskapsrådet vill styra forskningsmedel genom att konkurrensutsätta basanslagen med hjälp av kvalitetsindikatorer, något som är hans egen tolkning. Vad vi säger är att delar av lärosätenas nya basanslag skulle kunna fördelas utifrån kvalitet och kvalitetsutveckling. Därför föreslår vi i vårt inspel till den kommande forskningspropositionen att regeringen bör utreda om, och i så fall hur, basanslagets fördelning tydligare kan användas som ett kvalitetsdrivande instrument.

Hur stor del av basanslagen som bör konkurrensutsättas eller hur detta i så fall bör genomföras finns det inga självklara svar på. Det är komplexa frågor. Men det finns mycket vi kan lära oss av andra länders erfarenheter av nationella system för utvärdering av kvalitet och resursfördelning.

Katarina Bjelke, generaldirektör Vetenskapsrådet