Finansiering
Utan pengar ingen forskning. Men bör statens medel fördelas som basanslag eller i konkurrens via externa forskningsfinansiärer? Vilken roll spelar näringslivet som finansiär? Och hur kan svenska forskare bli mer framgångsrika när de söker EU-medel, till exempel från ERC?
Senaste artiklarna
Nyhet
13 januari 2025
Hyrorna slår i taket på lärosätena
Johan Frisk
Missnöjet över höga lokalkostnader har funnits länge i akademin. Men det senaste året har kritiken mot den dominerande hyresvärden Akademiska hus kulminerat. Företrädare för såväl lärosäten som studenter har krävt att någonting görs. – Den här modellen har gått sönder, säger KTH:s rektor Anders Söderholm.
Nyhet
11 december 2024
Stiftelsen som stött fri forskning i 50 år
Carina Järvenhag
Beijerstiftelsen firar 50 år som forskningsfinansiär. Redan innan begreppet hållbarhet fanns stöttade man tvärvetenskaplig forskning som kopplade samman ekonomi och ekologi på helt nya sätt. Stiftelsen finansierar även kulturprojekt och äger företaget Svenskt Tenn vars överskott går till forskning.
Debatt
2 december 2024
Bryt trenden: Ge lärosätena större andel av pengarna
Fackförbundet ST
Regeringen har aviserat en stor satsning på forskning. Detaljerna kommer inom kort i forsknings- och innovationspropositionen, men en sak står klar redan nu: satsningen innebär att fler forskare och lärare kommer ha en osäker anställning, skriver Fackförundet ST.
Debatt
26 november 2024
Replik: Riskabelt att jämföra betyg hos olika beredningsgrupper
Lucas Pettersson
Beviljandegraden för ekonomiämnena är generellt inte lägre än genomsnittet inom humaniora och samhällsvetenskap. Och att jämföra betyg mellan olika beredningsgrupper är vanskligt: En grupps ”starka femma” kan motsvara en annan grupps ”sexa”. Det skriver Lucas Pettersson, Vetenskapsrådet, i en replik på Olle Hammars och Erik Mohlins debattartikel.
Debatt
20 november 2024
Matcha jobb och utbildning bättre
Ulrika Wallén, Svenskt Näringsliv
Dagens system för att finansiera högre utbildning har mer än 30 år på nacken. Nu ska resurstilldelningen reformeras och Svenskt Näringsliv har fem förslag till regeringen på hur det nya systemet ska ta hänsyn till både studenternas och näringslivets intressen.
Debatt
12 november 2024
Missgynnar Vetenskapsrådet ekonomiämnena?
Olle Hammar och Erik Mohlin
Ekonomiämnena har en lägre beviljandegrad än både statsvetenskap och sociologi och missgynnas när Vetenskapsrådet bedömer ansökningar. Det menar Olle Hammar och Erik Mohlin, efter att ha gått igenom statistik från Vetenskapsrådets beredningsgrupper.
Krönika
11 november 2024
Helena Edberg: Låt forskning få vara en äng med oväntade blommor
Vetenskapens äng med plats för det oväntade riskerar att förvandlas till en produktionens havreåker. Helena Edberg skriver om projektifieringen av forskning.
Krönika
1 oktober 2024
Åsa Mackenzie: Att plantera lökar om hösten är lite som att planera ett forskningsprojekt
Den som har alltför rigida föreställningar om vad forskningen ska leda till riskerar att planera sönder processen. Att planera ett forskningsprojekt påminner om att plantera vårlökar om hösten, skriver Åsa Mackenzie. Man kisar lite, föreställer sig hur resultatet ska bli. Det kan bli sämre, men också bra mycket bättre.
Debatt
23 september 2024
Resursbrist i akademin trots lärosätenas miljardöverskott
Per Gyberg, Linköpings universitet
Tiden räcker inte till i akademin, ändå levererar forskare och lärare. Det är inte hållbart i längden. Per Gyberg menar att ekonomistyrning präglar verksamheten och att basanslaget utgör för liten del av lärosätenas resurser.
Krönika
28 augusti 2024
Johan Frostegård: Därför blir genombrotten färre
Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.