Fattigdomsbekämpning och utveckling i låginkomstländer är ämnen som engagerar, inte minst unga människor. Curie har samtalat med tre utvecklingsforskare om fältets dragningskraft o...

Hur gör forskningsfinansiärernas pengar mest nytta? Ett sätt att hitta rätt strategi för hur medlen ska fördelas kan vara att intervjua forskare och analysera databaser. Så gjorde ...

Toppar och dalar avlöser ofta varandra i livet som forskare. Bengt Johansson skriver om värdet av att sprida riskerna för att hantera yrkeslivets motgångar.

Mellan 2013 och 2019 växte forskningens andel av industrins FoU från 14 till 25 procent. Allra mest ökar satsningarna på grundforskning. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet.

Dataspel är en svensk paradgren – men forskningen inom området är splittrad. Ett nybildat spelforskarråd ska nu samla den svenska spelforskningen. Ett mål är att få mer finansierin...

De nordiska länderna bör etablera en gemensam forskningsfond för forskning inom säkerhet och beredskap. När kriser uppstår skulle en sådan fond göra det enklare att snabbt få fram ...

Att reformera bedömningen av forskning. Det är målet för en internationell överenskommelse som Vetenskapsrådet och 360 andra organisationer skrivit under. Målet är att maximera for...

Idag tappar svensk medicinsk forskning i internationell konkurrenskraft. För att vända den negativa utvecklingen kan privata stiftelser spela en viktig roll genom att finansiera un...

Tänk om en ansökan bara vore fem sidor. Kortare ansökningar skulle spara tid, skynda på processen och göra det lättare att hitta sakkunniga, skriver Lisa Hellman.

Nu är arbetet igång med den statliga utredningen av hur forskningsmedel ska fördelas i framtiden. − Det nuvarande systemet har inga uppenbara brister, men det kanske kan leverera...

Nydanande samarbeten inom alltifrån konstnärlig till medicinsk forskning. Det är syftet med Vetenskapsrådets utlysning av nya medel till excellenscentra. Vidare ämnesramar och att ...

Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar.

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krä...

Hungriga vargar jagar inte bäst. Forskare behöver goda arbetsvillkor för att producera forskning av hög kvalitet. Höjda basanslag, bättre anställningsvillkor och ändringar i utlänn...

Forskares mätbara prestationer spelar allt större roll när pengar delas ut till forskning i Sverige. Systemet skapar stress och minskar kreativiteten, enligt en studie från Örebro ...

Viktiga forskningspolitiska frågor som påverkar framtiden är märkligt osynliga i valupptakten. Det är oroväckande. Politiken får inte bli en bromskloss för en hållbar samhällsutvec...

Forskning inom utbildningsvetenskap ger många exempel på hur covid-19-pandemin påverkat samhället. Inte minst genom den snabba omställningen till distansundervisning, och vad den b...

Det finns en lång tradition av samarbete mellan forskare i Norden, men nu blickar många istället ut mot Europa. Har det nordiska samarbetet spelat ut sin roll? Curie har frågat någ...

Excellenssatsningar ska stödja framstående forskning inom olika fält. För att lyckas med satsningen måste man dock ta hänsyn till att vetenskapsområden har olika förutsättningar. ...

Klimatförändringar, cancer och förorenade hav. Det är några av de stora samhällsutmaningar som EU-kommissionen med hjälp av civilsamhälle och medborgare vill lösa till 2030. Satsni...

Från och med i år finns ett nytt europeiskt ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa. En färsk nationell strategi ska få svenska forskare och företag att söka fler...

Hur mycket overheadkostnader som lärosäten, institutioner och ämnesområden tar ut varierar stort, det visar den kartläggning som Sveriges unga akademi har gjort. Vilket stöd den en...

Krönika av Jon Lundberg, professor i farmakologi vid Karolinska institutet, om poängen med mindre forskargrupper och varför det behövs ett bidragstak för enskilda forskare.

Teater har alltid varit Meike Wagners passion. Nu leder hon ett projekt om hur 1800-talets amatörteater bidrog till att sprida idéer om demokratiskt medborgarskap. Forskningen blev...

Sverige har satsat nästan lika mycket pengar på forskning om covid-19 som de övriga nordiska länderna tillsammans. Enligt kartläggningen finns också stora skillnader i hur länderna...

I Sverige finns många privata stiftelser som finansierar forskning, men vilka är egentligen personerna bakom pengarna? Och hur går det till när stiftelserna fördelar sina priser oc...

Kvinnor har signifikant lägre beviljandegrad än män inom astrofysik. Det visar en undersökning av hur forskningsmedlen fördelats mellan könen. Nu vidtar Vetenskapsrådet en rad åtgä...

På papperet har svenska lärosäten, forskare och universitetslärare ett gott skydd för både lärosätesautonomi och akademisk frihet. Men i praktiken hotas oberoendet av dagens system...

På andra försöket lyckades Mikael Lundqvist få ett ERC Starting Grant. Även om det är mycket jobb med ansökan vill han gärna rekommendera andra att söka. Hans forskning om arbetsmi...

Konkurrensen är stor mellan forskare som är i början av karriären och drömmen om att bli självständig och få leda sina egna projekt kan kännas avlägsen. Uthållighet är en av de vik...

Fler finansiärer borde hitta sätt att finansiera forskare som sökt bidrag från ERC men som trots högsta betyg inte fått medel. ERC-bedömningarna är en garantistämpel på hög vetensk...

Pandemin har satt sin prägel på forskningspropositionen som också innehåller flera andra satsningar på samhällsutmaningar. Regeringen höjer även basanslagen till lärosätena och öka...

Svenska humsamforskare borde oftare söka medel ifrån Europeiska forskningsrådet. Det menar Stefan Svallfors. – Jag är helt övertygad om att det finns ett antal forskare inom human...

Genomför en oberoende granskning för att undersöka om kvinnliga astrofysiker systematiskt undervärderas, uppmanar nätverket Female Astrophysicists Network Sweden . I år bevil...

Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev ...

Privata stiftelser finansierar en stor del av Sveriges akademiska forskning. Nu får en del av dem mindre ekonomiskt svängrum på grund av uteblivna aktieutdelningar under pandemin. ...

När coronapandemin drog in över Europa flyttade forskningsrådens möten ut på nätet. Att bedöma forskarnas ansökningar vid digitala möten sågs som en nödlösning, men det har gått bä...

För infektionsläkaren Fredrik Kahn innebär coronapandemin långa dagar med kliniskt arbete. Hans forskning får delvis stå tillbaka och Fredrik Kahn funderar på vad det innebär på sikt.

Vi måste slå tillbaka alla försök till förödande styrning, omprioritering och förändring av det europeiska forskningsrådet, ERC. I dessa tider är ERC:s uppdrag och självständiga ro...

Forskarvärlden kraftsamlar för att möta hotet från coronaviruset. Forskare styr om sina projekt. Privata och offentliga finansiärer gör särskilda satsningar på forskning om covid-19.

Svensk forskning om forskningsetik får dela på 25 miljoner kronor. Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien gör en gemensam utlysning som öppnar i april.

De nordiska länderna hävdar sig bra när det gäller grundforskning och har stora likheter i attityder och villkor. Bäst klarar sig Danmark vid en internationell jämförelse. − Jag t...

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för...

Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internatio...

Kvaliteten på vetenskaplig forskning bedöms vid tjänstetillsättningar, vid befordringar och vid ansökningar om docentur eller forskningsmedel, skriver Christian Munthe.

Forskning är alltid närvarande för en politiker, det menar Matilda Ernkrans som är minister för högre utbildning och forskning. Nu ska hon formulera de viktigaste forskningsfrågorn...

Hur skiljer sig attityden till forskning åt mellan Finland och Sverige? I denna krönika jämför Marcus Rosenlund, vetenskapsredaktör vid Svenska Yle i Helsingfors, de båda länderna.

Stephen Hwang, rektor Högskolan i Halmstad, svarar på kritiken från Sveriges Unga Akademi om brister i hans rapport. Genom att studera olika korrelationer ser man ett indirekt orsa...

Stephen Hwangs rapport om att staten bör minska andelen extern forskningsfinansiering, har stora metodmässiga brister. De slutsatser som presenteras stöds inte av data, skriver Sve...

Bo Malmberg kritiserar användandet av osäker statistik i debattartikeln ”Lägg ner forskningsrådet för universitetens bästa” i DN. Ulf Sandström, en av dem som skrev debattartikeln,...

Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets ...

Krönika av Joacim Rocklöv om forskarens ansvar att nå ut med kunskap om omställningen mot ett hållbart samhälle – och om ett brev från Prins Albert II av Monaco.

Bo Malmberg reagerar på bristande dataunderlag i en debattartikel i DN. Om man som forskare skriver en debattartikel som får rubriken ”Lägg ner forskningsråden för universitetens b...

I dag finns det 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Av dem har hela 25 rätt att utfärda examina inom forskarutbildning. Det är på tok för många och det urholkar kvalit...

När forskningsmedlen var slut och Jan Fahleson tvingades lämna akademin var den fortsatta karriärvägen inte självklar. Vägen gick via lärarutbildningen till en tjänst som forskning...

Hur gör man för att offentligt finansierad forskning ska komma alla till gagn? EU-kommissionen kliar sig i huvudet. Demokratiskt uppsatta forskningsmål måste tas på allvar, men kra...

Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning me...

Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt ...

I mitt förra inlägg skrev jag om behovet av nya anställningsformer för nydisputerade. Jag har ett konkret förslag, skriver Karolina Enquist Källgren.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill h...

Hon skriver om internationalisering, anställningsformer och villkoren för nydisputerade. Karolina Enquist Källgren är idéhistoriker och postdoktor vid Lunds universitet och forskar...

Långsiktig finansiering, stimulerande forskningsmiljöer och ökad jämställdhet i akademin. Det är några av förutsättningarna för att regeringen ska uppnå målet om att Sverige ska va...

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det...

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedr...

Jag brukar tycka att det är bra med öppen och transparent konkurrens vid finansiering av extern forskning. Tävlingsmomentet och de noggranna sakkunniggranskningarna kan driva kvali...

Vad vill våra politiska partier med svensk forskning? Curie har ställt fem frågor till de åtta riksdagspartierna. Först ut är vilken som är den allra viktigaste forskningspolitiska...

Ungefär 12 procent av forskningsfinansieringen kommer via privata donationer. Men regelverket är snårigt. Nu föreslår fem rektorer olika sätt att tydliggöra när det är tillåtet för...

Ett samlat basanslag till forskning och utbildning. Separata överenskommelser mellan stat och lärosäte. Och en mindre andel extern finansiering. Det är några av huvudförslagen i St...

Krönika av Malin Rönnblom, statsvetare vid Karlstads och Umeå universitet, om hur det kan kännas att få avslag på en forskningsansökan.

I mitt förra blogginlägg skrev jag att det kan ta fyra år från idé till publicering och att de två första åren går åt till att säkra finansieringen. Kanske var jag då lite väl pess...

Forskning på svenska lärosäten finansieras till största delen av offentliga medel, men privata donationer spelar en viktig roll. –Trenden mot mer privatdonationer har varit stark ...

Krönika av Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, om hur kollegial granskning av ansökningar och vid tillsättning av tjänster skulle kunna bli bättre genom så kallad blin...

Det finns långt fler finansieringskällor för forskning idag än för 100 år sedan. När Knut och Alice Wallenbergs stiftelse bildades 1917 var den ett viktigt tillskott. Idag är stift...

SUHF-modellen har brister. Vi borde skapa ett system som flyttar fokus från storleken på indirekta kostnader till effektivitet och output. Det viktiga är att nå högsta kvalitet i k...

Lars Anell, före detta styrelseordförande för Vetenskapsrådet, föreslår en ny modell för finansieringen av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Vi behöver ett system ...

Konkurrensen fungerar inte när en aktör nästan har monopol på marknaden. Och vinsten borde föras tillbaka till forskningen. Det är två av de vanligaste åsikterna när forskare disku...

Akademiska hus äger och förvaltar universitetslokaler i hela landet och ska bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder. Det betyder en garanterad vinst för staten samtidigt som ...

Forskning kräver lokaler, IT-system och andra stödfunktioner. Men hur ska kostnaderna för detta räknas in i externa finansiärers forskningsbidrag? Full kostnadstäckning är den prin...

Forskningspolitiken har skapat en kultur där vetenskapliga artiklar hetsas fram i jakten på bibliometriska mätetal. Det har lett till ett minskande utrymme för sådant som gransknin...

Satsa på en bra idé och lägg mycket tid på den första skriftliga ansökan. De råden kommer ifrån Anna Rosling, Uppsala universitet, som förra året var en av tio svenska forskare som...

Låt oss anta att nyfikenheten är fridlyst och den vetenskapliga integriteten är på topp – räcker det för att bedriva framgångsrik forskning? Ger det optimala förutsättningar med ti...

Dagen före internationella kvinnodagen delas L’Oréal-Unescos pris For Women in Science ut för första gången i Sverige. Priset ska öka jämställdheten inom forskarvärlden genom att b...

Dagen före internationella kvinnodagen delas L’Oréal-Unescos pris For Women in Science ut för första gången i Sverige. Priset ska öka jämställdheten inom forskarvärlden genom att b...

Hur svårt kan det vara att skriva en forskningsansökan? Ett kontrollerat och statiskt förlopp där forskningsprojektet paketeras i önskat format, skriver Helena Åkerberg.

Var den akademiska forskningen finns har betydelse när företag väljer var de ska göra nyinvesteringar. Närheten underlättar samarbeten och rekrytering. Det menar företagsrepresenta...

Sverige satsar allt mindre på forskning och utveckling och det är företagen som drar ned. Deras andel av investeringarna minskade från 75 till 67 procent mellan 2003 och 2014. Men ...

Hon skriver om sina iaktagelser från gränslandet mellan forskare och finansiär. Helena Åkerberg arbetar som forskningsrådgivare vid Örebro universitet och forskade tidigare om hur ...

Nästa höst är det dags för en ny forskningsproposition, men redan i veckan gör forskarvärldens aktörer sina inspel till regeringen. Den nya propositionen väntas få en nära koppling...

Pierre Joliot-Curie föreläste häromsistens på konferensen Umeå Renewable Energy Meeting . Hans föräldrar Irène och Frédéric Joliot-Curie var bägge Nobelpristagare, så även morf...

En ofta diskuterad fråga bland universitetens och högskolornas forskare och lärare gäller den växande administrationen. Många blir upprörda så fort ämnet kommer på tal, skriver Tho...

Krönika av Stefan Svallfors om hur forskningspolitiken ignorerar det som är nyckeln till att en forskningsmjljö fungerar bra.

Den första globala universitetsrankingen gjordes för bara tio år sedan. Ändå läggs det oroväckande stor vikt vid dem, menar Björn Hammarfelt som i en replik här ger några hårdkokta...

Ett av litteraturforskaren Sara Danius många uppdrag är att bedöma forskningsansökningar för Vetenskapsrådet. Hon vill ge samhällsvetenskap och humaniora en större del av kakan och...

Det sägs att maj månad är skön, att den är våra lekars vän vars ljusning väcker känslans gudaflamma och får morgonrodnad att stiga ur bekymrens moln. Det hela är mycket vackert men...

De stora ansökningsperioderna är över. Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och ett antal stiftelser har fått ta emot mängder av ansökningar från forskare som längtar efter a...

Krönika av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och författare, om hur humanister tar sig an de stora samhällsutmaningarna.

När jag var doktorand så fanns det äldre kolleger som hävdade att doktorandperioden egentligen var sötebrödsdagar, skriver Anna-Karin Edstedt Bonamy.

Häromdagen hade jag nöjet att hålla föredrag på Stockholms läns landstings forskarskola för kliniker, skriver Anna-Karin Edstedt Bonamy.

Hon skriver om forskningsfinansiering och vad som händer efter disputationen. Anna-Karin Edstedt Bonamy arbetar som barnläkare och forskar bland annat om för tidigt födda. På sin f...

En grupp av Nobelpristagare och forskare som nominerats till Nobelpriset uppmanar de europeiska statscheferna att värna EU-finansierade forskningsstöd från tunga nedskärningar när ...

Efter satsningarna på stora forskningsmiljöer kommer nya trender. Idag är det elitforskning och forskning för att lösa stora samhällsproblem som gäller. Det finns dock risker med t...

Linnémiljöerna bedriver nyskapande spetsforskning och mång- och tvärvetenskapliga samarbeten, enligt den utvärdering av miljöerna som publicerades i juni. De ger också utrymme för ...

Regeringen satsar totalt 11,5 nya miljarder kronor på forskning och innovation under åren 2013-2016. Satsningen rör bland annat life science-området, forskning som ska leda till pr...

Tre miljarder under 10 år vill regeringen satsa på elitforskning, enligt utbildnings- och forskningsminister Jan Björklund. Curie har frågat SUHF:s ordförande Pam Fredman, tillika ...

Alla forskare lägger ner otroligt mycket tid på att skriva projektansökningar. Vi vet att det är ett risktagande. Ofta är det mindre än var tionde som får några pengar, skriver Pet...

Nyskapande spetsforskning, fruktbart samarbete över disciplingränser och en bra grogrund för en ny generation framstående forskare. De experter som utvärderat de forskningsmiljöer ...

Unga forskare står i centrum för flera riktade satsningar från forskningsfinansiärer. – Det är en enorm satsning för oss, men en droppe i havet sett till universitetens rekryterin...