Åsa Mackenzie: Att plantera lökar om hösten är lite som att planera ett forskningsprojekt

Den som har alltför rigida föreställningar om vad forskningen ska leda till riskerar att planera sönder processen. Att planera ett forskningsprojekt påminner om att plantera vårlökar om hösten, skriver Åsa Mackenzie. Man kisar lite, föreställer sig hur resultatet ska bli. Det kan bli sämre, men också bra mycket bättre.

Resursbrist i akademin trots lärosätenas miljardöverskott

Per Gyberg, Linköpings universitet

Tiden räcker inte till i akademin, ändå levererar forskare och lärare. Det är inte hållbart i längden. Per Gyberg menar att ekonomistyrning präglar verksamheten och att basanslaget utgör för liten del av lärosätenas resurser.

Johan Frostegård: Därför blir genombrotten färre

Genombrotten och innovationerna blir allt färre inom medicin och naturvetenskap. Johan Frostegård pekar på tre orsaker till den negativa trenden.

Ett år efter nedskärningarna: ”Utvecklingsforskarna flyr fältet”

Charlie Olofsson

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de kritiserade nedskärningarna, och de varnar för att fältet krymper.

Säkra finansieringen för den fria forskningen i EU

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verkar för de stora satsningar som krävs för att EU ska förbli världsledande inom forskning, skriver Sveriges unga akademi.

Medelvägen kan göra svensk forskning framgångsrik

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom humaniora. Och det behövs en seriös debatt om svensk forskning, skriver Emil Görnerup vid Svenskt Näringsliv och stakar ut en medelväg mellan politisk detaljstyrning och fria anslag.

Svensk forskning går miste om miljonbelopp från EU och NIH

Gunilla Källenius, Karolinska institutet

Universitetens krav på att externa finansiärer ska stå för alla indirekta kostnader gör att svensk forskning går miste om många miljoner. Eftersom internationella finansiärer som EU och NIH bara betalar en mindre del blir det omöjligt att konkurrera om deras forskningsbidrag, skriver Gunilla Källenius vid Karolinska institutet.

Replik: Pengar till forskning ska fördelas utifrån kvalitet

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i en replik på Jonas Franssons debattinlägg.

De fick maxpoäng på sina EU-ansökningar

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Forskarnas råd för en framgångsrik ansökan

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den beviljad. – Att presentera en radikalt ny idé kan vara riskabelt, men det kan också visa på djärvhet och innovation, säger Jenny Larsson vid Stockholms universitet.