Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Anna Rosling sitter på huk i skogsmiljö.

Anna Rosling var en av tio svenska forskare som förra året beviljades ett så kallat Starting Grant från Europeiska forskningsrådet. Hennes forskning rör interaktionen mellan växter, svampar och jordmån. Foto: Mark Harris

NYHET

Lägg tid på första ansökan till ERC

Satsa på en bra idé och lägg mycket tid på den första skriftliga ansökan. De råden kommer ifrån Anna Rosling, Uppsala universitet, som förra året var en av tio svenska forskare som fick Europeiska forskningsrådets prestigefyllda Starting Grant.

Efter en cykeltur från sin egen institution till Sci Life Lab i Uppsala tar Anna Rosling fram en liten blå burk med provrör ur sin handväska. I varje rör finns ungefär tio sporer från svampen Claroideoglomus candidum, som är en svamp som bildar mykorrhiza. Mykorrhiza betyder svamprot och är en symbios mellan svampar och växtrötter.

Anna Rosling har tidigare forskat om skogssystem och särskilt tittat på svampar och diversitet i skogsmark. Hon har bland annat upptäckt en ny klass av svampar som är över 500 miljoner år gamla och som fått namnet Archaeorhizomycetes, vilket betyder gamla rotsvampen. Upptäckten publicerades 2011 i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Science.

Ansökan tar mycket energi

Anna Rosling var en av tio svenska forskare som förra året beviljades ett så kallat Starting Grant från Europeiska forskningsrådet, ERC. Stödet riktar sig till relativt unga forskare som vill satsa på stora projekt och utvidga sin verksamhet. Det löper över fem år och det totala beloppet är 1,5 miljoner euro, nästan 15 miljoner kronor.

– Ansökan sker i tre steg och tar mycket energi. Mitt råd är att lägga mycket tid redan på det första steget, den första skriftliga ansökan. Det behövs en bra idé som verkligen håller måttet, och som man sedan renodlar så att den blir tydlig. Man måste lägga all sin energi på detta och verkligen tycka att det är roligt.

Hon la nästan två månader på den första ansökan och bollade ofta olika idéer med sina kolleger. Ett halvår senare fick hon veta att hon hade gått vidare till den andra ansökningsomgången och en intervju i Bryssel.

– Där satt en panel av tolv personer som ställde mycket relevanta frågor om projektet. De vill att man angriper en stor vetenskaplig fråga och kan se potentialen i ett högriskprojekt.

Kul att diskutera med panelen

Anna Rosling tror att hon fick bidraget för att hon kombinerar en central vetenskaplig fråga med en ny metod.

– Det var kul att diskutera projektet med panelen, de var så pålästa och intresserade, det kändes som att diskutera med kolleger.

Tre veckor efter intervjun kom beskedet att hon hade fått bidraget. Nu pågår rekrytering av nya doktorander och postdoktorer, en del av arbetet kommer också att ske i samarbete med andra forskningsgrupper, både i Uppsala och Indiana.

– Det är som ett experimentellt och intellektuellt äventyrsland. Man kastar sig ut för att göra nya saker och så får vi se vad det blir.

Fick idén i Indiana

Idén till forskningsprojektet fick Anna Rosling under sin tid som gästforskare i Indiana. Då blev hon intresserad av den så kallade arbuskulära mykorrhizan, som finns i ekosystem som gräsmarker, regnskog och jordbruksmark.

– Det är ett väldigt gammalt och intressant system. Fördelen är att man kan göra experiment på ett år. Den arbuskulära mykorrhizan bildar symbios med gräs och ettåriga växter och man kan studera dess effekter samma år.

Det som framför allt intresserar henne är den genetiska variationen inom arter av dessa svampar.

– Min hypotes är att de har variationen inom sin organism. Istället för att behöva korsa sig och finna variation så finns den redan där.

Genomtänkta flyttar

Anna Rosling har också varit forskarassistent vid Sveriges lantbruksuniversitet och postdoktor i Berkeley. Hon har alltid letat efter miljöer där hon kunnat hämta ny kunskap för att etablera sin egen forskningsnisch.

– Jag har aktivt sökt mig till nya vetenskapsområden och försökt att se min egen linje, vad jag vill lära mig för nytt.

När hon kom tillbaka från Indiana fick hon Vetenskapsrådets projektbidrag för unga forskare och valde då att flytta till Uppsala universitet. En liten flytt rent geografiskt, som gjorde stor skillnad.

– Det är alltid bra att röra på sig. Man stramar upp sig lite och tänker lite nytt. Man lär känna nytt folk och får nya idéer.

Här fick Anna Rosling också ett litet bidrag från institutionen för att prova sin idé att kartlägga arvsmassan av enstaka kärnor från svampsporer. Pengarna räckte för att anställa någon som kunde utveckla metoden under sex månader.

– Då hade jag visat att jag hade en ny metod som fungerade och kunde söka pengar hos ERC. En intressant fråga är hur man egentligen kommer igång med helt nya projekt, i mitt fall blev pengarna till pilotstudien avgörande för att kunna skapa någonting nytt.

Populärvetenskap om svampar

Hösten 2014 jobbade Anna Rosling tillsammans med andra forskare och en grupp konstnärer från Uppsala Konstnärsklubb på ett populärvetenskapligt projekt om svampar. Projektet bestod av föreläsningar, exkursioner och resulterade i en utställning som hette Mer än Karl Johan. Utställningen kommer att visas i sommar på Trolska skogen mellan Hudiksvall och Sundsvall.

– Det var ett sätt att visa allmänheten vad svampar är för oss som forskar inom området och vad svampar är för konstnärerna. För oss är det inte bara en möjlighet att berätta om själva forskningen utan också om vad forskning är och varför man ska hålla på med det egentligen.

Anna Rosling ser det som en viktig uppgift att kommunicera, att belysa nyttan och glädjen av att förstå världen. Hon är inte säker på i vilken mån hennes intresse för forskningskommunikation har påverkats av pappan Hans Rosling.

– Jag gillar att prata, tänka och klura ut någonting. Där är vi nog ganska lika. Och så har jag lärt mig vikten av att skriva ansökningar och att kunna presentera en bra idé. Det är viktigt att förstå hur den akademiska miljön fungerar, hur det är att skriva ansökningar och att det är vanligt att få avslag.

Nu väntar fem år med intensiv och rolig forskning. Vad som händer efter det vet Anna Rosling inte än. Om det finns en öppning att söka en professur kommer hon att göra det och kanske flytta igen.

– Jag kommer alltid att kolla vad det finns för nya möjligheter.

Läs mer om Anna Roslings forskning. Länk till annan webbplats.
Läs mer om ERC Starting Grant. Länk till annan webbplats.

Anna Rosling

2003: Disputation

2005: Postdoktor vid Berkeley (1 år)

2006-2012: Forskarassistent vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), gästforskare i Indiana, USA, 2010-2012

2012: Fick projektbidraget unga forskare från Vetenskapsrådet och flyttade till Uppsala universitet

2015: Fick Starting Grant från ERC

ERC Starting Grant

  • Bidraget kan sökas upp till sju år efter disputationen (med avdrag för föräldraledighet – 1,5 år/barn för kvinnor och faktisk tid enligt Försäkringskassan för män)
  • Ansökan består av tre steg, två ansökningar och en intervju. Den första skriftliga ansökan avgör om man går vidare till granskning och intervju. Den andra skriftliga ansökan granskas inför intervjun med en panel som består av tolv personer.
  • Bedömningskriterier: vetenskaplig excellens hos både forskaren och forskningsansökan
  • 1,5 miljon euro som fördelas på fem år
  • Värdinstitutionen för forskningsprojektet ska finnas inom EU eller i ett EU-associerat land.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 5 april 2017

Anja Castensson

Forskning på svenska lärosäten finansieras till största delen av offentliga medel, men privata donationer spelar en viktig roll. –Trenden mot mer privatdonationer har varit stark ...

Nyhet 20 februari 2017

Siv Engelmark

Det finns långt fler finansieringskällor för forskning idag än för 100 år sedan. När Knut och Alice Wallenbergs stiftelse bildades 1917 var den ett viktigt tillskott. Idag är stift...

Nyhet 26 augusti 2020

Lisa Kirsebom

Privata stiftelser finansierar en stor del av Sveriges akademiska forskning. Nu får en del av dem mindre ekonomiskt svängrum på grund av uteblivna aktieutdelningar under pandemin. ...