Ny satsning ska utveckla forskningsetiken

Svensk forskning om forskningsetik finns och står sig väl vid en internationell jämförelse. Det visar en kartläggning som Vetenskapsrådet nyligen gjort. Nu gör Vetenskapsrådet tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien en gemensam utlysning för att ge fältet mer resurser.

– Forskningsetik är ett angeläget forskningsområde, säger Nils-Eric Sahlin, tidigare ordförande för Vetenskapsrådets expertgrupp för etik och den som kom med ursprungsidén till en utlysning.

När forskningen utvecklas måste etiken också göra det, menar han.

– Vi ser behov av både teoretisk forskning som utvecklar begrepp och empirisk forskning om hur god forskningsetik ser ut i praktiken i olika forskningstraditioner.

Han hoppas att utlysningen ska stärka och inte minst bredda svensk forskning om forskningsetik.

– Det är lätt att medicinsk forskning hamnar i förgrunden i diskussioner om forskningsetik, men frågor om god forskningssed är angelägna för all forskning. Utlysningen är därför öppen för alla discipliner och vi hoppas inte minst på ansökningar från samhällsvetenskap och humaniora.

Markerar forskningsetikens betydelse

Utlysningen administreras av Riksbankens Jubileumsfond, RJ. Det innebär bland annat att ansökan görs på RJ:s webbplats.

Fredrik Persson-Lahusen, forskningssekreterare på RJ, ser flera fördelar med att göra utlysningen i samarbete med andra finansiärer.

– Jag tror att det leder till ett ökat söktryck och samarbetet är också en fördel i rekryteringen av internationella sakkunniga till granskningskommittén. Bra sakkunniga är hårdvaluta.

Dessutom har samarbetet ett symbolvärde, påpekar han. Att tre tunga aktörer går samman är en markering av forskningsetikens vikt.

Utlysningen öppnar 14 april och stänger 7 maj. Den gäller projekt på ett till tre år, och det maximala beloppet som ett projekt kan få är åtta miljoner kronor. Utlysningstexten kommer att vara mycket allmänt formulerad, konstaterar Fredrik Persson-Lahusen.

– Vi vill inte detaljstyra, utan lämnar stort utrymme för forskarna att angripa ämnet som de finner lämpligt, säger han.

Hittills är utlysningen en engångshändelse. Nils-Erik Sahlin är dock inte främmande för en fortsättning.

– Det styr inte jag över, men om satsningen blir framgångsrik så hoppas jag att finansiärerna överväger att upprepa den. Det här är ett område som vi vill ha beforskat och reglerat på ett bra sätt.

Två nya etikmyndigheter

Han konstaterar att Sverige flyttat fram positionerna inom forskningsetik i flera avseenden de senaste åren. Statliga utredningar om oredlighet och etikprövning har lett till att två nya myndigheter nu är på plats: Etikprövningsmyndigheten Länk till annan webbplats. som öppnade för ett drygt år sedan och Nämnden för prövning av oredlighet i forskning Länk till annan webbplats. som funnits sedan 1 januari i år.

Därtill har lärosätena inlett ett samarbete inom SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, för att formulera gemensamma utgångspunkter för sin egen hantering av brott mot god forskningssed.

– Misstänkt oredlighet ska inte längre utredas av lärosätena utan av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, säger Nils-Eric Sahlin.

Det ser han som ett stort framsteg.

– Men lärosätena kommer fortfarande utreda andra avvikelser från god forskningssed, vilket är betydligt fler ärenden. Det är ett välkommet initiativ att de går samman och reder ut hur sådana bedömningar ska göras på ett bra och rättvist sätt.

Macchiariniskandalen har gjort att frågor om forskningsetik fått stor uppmärksamhet de senaste åren, men den är inte själva orsaken till de förändringar som skett, påpekar Nils-Eric Sahlin. Det arbetet hade redan inletts när skandalen briserade. Utvecklingen kan också ses internationellt, bland annat i form av nya forskningsetiska ramverk på Europanivå på senare tid.