Mer forskning när högskola blir universitet

Det är mer än tio år sedan Sverige senast fick ett nytt universitet. Därefter har det inte varit aktuellt, förrän nu. I januari 2018 blir högskolan i Malmö universitet.

– Det är väldigt roligt just nu måste jag säga, säger Kerstin Tham som är rektor för Malmö högskola.

Högskolan har jobbat för att få universitetsstatus sedan millennieskiftet. Uppgraderingen som nu blir av innebär att Malmö högskola får rätt att utfärda doktorsexamen inom alla områden. Den nya statusen betyder också mer pengar till forskning och forskarutbildning.

Tidigare kunde en högskola ansöka om att få bli universitet om den uppfyllde vissa krav. Idag finns inga särskilda kriterier för att få statusen. Den ordningen togs bort 2009. Nu är det regeringen som beslutar vilka lärosäten som får universitetsstatus.

– I Malmös fall gör regeringen bedömningen att högskolan är tillräckligt stor och att regionen behöver ett universitet till. Det ska då finnas tillräckligt med resurser för att göra högskolan till universitet, säger Karin Röding som är statssekreterare vid utbildningsdepartementet.

Balans forskning och utbildning

Anslagen till Malmö högskola ökar nu med 90 miljoner kronor per år, från och med 2018. Tillskottet ska användas för att få en bättre balans mellan utbildning och forskning. Idag är 80 procent av verksamheten utbildning.

– Vi har för lite forskning idag. Detta ger oss chans att öka forskningen och forskningsanknytningen i utbildningen. Och vi kan skapa fler kompletta miljöer med forskning och utbildning, säger Kerstin Tham.

Redan anställda ska få mer tid att forska. Högskolan vill också rekrytera doktorander, postdoktorer och gästprofessorer. Kerstin Tham konstaterar dock att 90 miljoner kronor inte räcker långt.

– Det är för lite för att nå höga mål. Andra nya universitet har större basanslag i förhållande till antalet studenter. Vi behöver ytterligare 100 miljoner.

Inga gyllene år

Universitetsstatusen medför dock inte per automatik stora resursförstärkningar. Det konstaterar professor Dan Brändström, som är ordförande i styrelsen för Linnéuniversitetet. Det bildades genom en sammanslagning av högskolan i Kalmar och Växjö universitet, som fick universitetsstatus 1999.

– Alla tre högskolor som blev universitet 1999 trodde på mer basresurser. Det har det inte blivit. Propositioner har kommit under åren som gått utan att de har ökat. Mycket har gått till forskningsråden och lett till ytterligare utfasning av basresurserna. Det har inte varit gyllene år för nya universitet. De har fått ganska blygsamma tillskott.

Problemet när universiteten blir fler är just att få resurserna att räcka till, enligt Dan Brändström. Ju fler universitet, desto svårare för staten att klara sina resursåtaganden.

– Ministern för forskning och högre utbildning vill öka basresurserna. Om alla högskolor blir universitet måste mer basresurser ut. Då blir det inte så mycket pengar kvar till Vinnova och de andra forskningsråden att dela ut. Det blir svårt för staten att leva upp till sina utfästelser.

Mindre skillnader

Samtidigt blir skillnaderna mellan universitet och högskolor allt mindre. Malmö högskola exempelvis, som med universitetsstatusen får rätt att utbilda forskare inom alla områden, har redan idag tillstånd att utbilda forskare inom sju områden.

Frågan är om universitetsbeteckningen är på väg att förlora sin betydelse.

– Om vi jämför Malmö högskola med de internationella universitet som har en liknande ämnesprofil så skiljer vi oss inte åt. Man kanske får omdefiniera begreppet, säger Kerstin Tham.

Dan Brändström menar att beteckningen redan har inflaterats.

– Den spelar snart ingen roll. Alla högskolor kallar sig universitet på engelska nu för tiden. Jönköping är inget universitet men kallar sig det.

Flera länder

Det är inte bara i Sverige som universiteten blir fler. Antalet universitet har ökat i många länder, även i våra nordiska grannländer.

– Det har skett stora förändringar de senaste 15 åren. Storbritannien gjorde exempelvis alla mindre högskolor till universitet över en natt 1993. Många har haft svårt att få resurser trots att de varit universitet. Det är svårt för små universitet att springa lika fort som de stora, säger Dan Brändström.

Läs också i Curie: Högskolorna som kallar sig University