Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Vit byggnad med cyklar parkerade bredvid entrén.

Nästa år får Malmö högskola universitetsstatus. Det innebär rätt att examinera doktorer inom alla områden och att lärosätets anslag ökar med 90 miljoner kronor per år. Foto: Malmö högskola

NYHET

Mer forskning när högskola blir universitet

Nästa år får Sverige sitt femtonde universitet när högskolan i Malmö får universitetsstatus. Det ger lärosätet rätt att utbilda forskare inom alla områden – och mer pengar till forskning. Men statusen ger ingen garanti för stora resursökningar.

Det är mer än tio år sedan Sverige senast fick ett nytt universitet. Därefter har det inte varit aktuellt, förrän nu. I januari 2018 blir högskolan i Malmö universitet.

– Det är väldigt roligt just nu måste jag säga, säger Kerstin Tham som är rektor för Malmö högskola.

Högskolan har jobbat för att få universitetsstatus sedan millennieskiftet. Uppgraderingen som nu blir av innebär att Malmö högskola får rätt att utfärda doktorsexamen inom alla områden. Den nya statusen betyder också mer pengar till forskning och forskarutbildning.

Tidigare kunde en högskola ansöka om att få bli universitet om den uppfyllde vissa krav. Idag finns inga särskilda kriterier för att få statusen. Den ordningen togs bort 2009. Nu är det regeringen som beslutar vilka lärosäten som får universitetsstatus.

– I Malmös fall gör regeringen bedömningen att högskolan är tillräckligt stor och att regionen behöver ett universitet till. Det ska då finnas tillräckligt med resurser för att göra högskolan till universitet, säger Karin Röding som är statssekreterare vid utbildningsdepartementet.

Balans forskning och utbildning

Anslagen till Malmö högskola ökar nu med 90 miljoner kronor per år, från och med 2018. Tillskottet ska användas för att få en bättre balans mellan utbildning och forskning. Idag är 80 procent av verksamheten utbildning.

– Vi har för lite forskning idag. Detta ger oss chans att öka forskningen och forskningsanknytningen i utbildningen. Och vi kan skapa fler kompletta miljöer med forskning och utbildning, säger Kerstin Tham.

Redan anställda ska få mer tid att forska. Högskolan vill också rekrytera doktorander, postdoktorer och gästprofessorer. Kerstin Tham konstaterar dock att 90 miljoner kronor inte räcker långt.

– Det är för lite för att nå höga mål. Andra nya universitet har större basanslag i förhållande till antalet studenter. Vi behöver ytterligare 100 miljoner.

Inga gyllene år

Universitetsstatusen medför dock inte per automatik stora resursförstärkningar. Det konstaterar professor Dan Brändström, som är ordförande i styrelsen för Linnéuniversitetet. Det bildades genom en sammanslagning av högskolan i Kalmar och Växjö universitet, som fick universitetsstatus 1999.

– Alla tre högskolor som blev universitet 1999 trodde på mer basresurser. Det har det inte blivit. Propositioner har kommit under åren som gått utan att de har ökat. Mycket har gått till forskningsråden och lett till ytterligare utfasning av basresurserna. Det har inte varit gyllene år för nya universitet. De har fått ganska blygsamma tillskott.

Problemet när universiteten blir fler är just att få resurserna att räcka till, enligt Dan Brändström. Ju fler universitet, desto svårare för staten att klara sina resursåtaganden.

– Ministern för forskning och högre utbildning vill öka basresurserna. Om alla högskolor blir universitet måste mer basresurser ut. Då blir det inte så mycket pengar kvar till Vinnova och de andra forskningsråden att dela ut. Det blir svårt för staten att leva upp till sina utfästelser.

Mindre skillnader

Samtidigt blir skillnaderna mellan universitet och högskolor allt mindre. Malmö högskola exempelvis, som med universitetsstatusen får rätt att utbilda forskare inom alla områden, har redan idag tillstånd att utbilda forskare inom sju områden.

Frågan är om universitetsbeteckningen är på väg att förlora sin betydelse.

– Om vi jämför Malmö högskola med de internationella universitet som har en liknande ämnesprofil så skiljer vi oss inte åt. Man kanske får omdefiniera begreppet, säger Kerstin Tham.

Dan Brändström menar att beteckningen redan har inflaterats.

– Den spelar snart ingen roll. Alla högskolor kallar sig universitet på engelska nu för tiden. Jönköping är inget universitet men kallar sig det.

Flera länder

Det är inte bara i Sverige som universiteten blir fler. Antalet universitet har ökat i många länder, även i våra nordiska grannländer.

– Det har skett stora förändringar de senaste 15 åren. Storbritannien gjorde exempelvis alla mindre högskolor till universitet över en natt 1993. Många har haft svårt att få resurser trots att de varit universitet. Det är svårt för små universitet att springa lika fort som de stora, säger Dan Brändström.

Läs också i Curie: Högskolorna som kallar sig University

Malmö högskola

Malmö högskola bildades 1998. Från början fanns vårdutbildning, lärarhögskola samt ingenjörsutbildning. Odontologiska fakulteten tillkom efter sex månader. Utbildningarna fanns redan i Malmö men hade tidigare hört till staden eller Lunds universitet. Idag är högskolan landets största med cirka 1 800 anställda och 12 000 helårsstudenter. Forskningen är främst inriktad på de sju områden där högskolan får utfärda doktorsexamen: odontologi, biomedicinsk vetenskap, hälsa, vård och välfärd, nya medier, offentligheter och gestaltningsformer, idrottsvetenskap, utbildningsvetenskap samt migration, urbanisering och samhällsomvandling.

Skillnad mellan universitet och högskola

Skillnaden mellan ett universitet och en högskola i Sverige är att det bara är universitetet som kan examinera doktorer inom alla områden. Även högskolor kan dock få tillstånd att utfärda doktorsexamen, inom ett visst område. Universitetskanslersämbetet beslutar och ger tillstånd till de statliga högskolorna. För enskilda utbildningsanordnare beslutar regeringen. Många av de svenska högskolorna har idag rätt att examinera doktorer inom ett eller flera områden.

Då blev de universitet

Uppsala universitet 1477

Lunds universitet 1666

Karolinska institutet 1923
(Mediko-kirurgiska institutet grundades 1810)

Kungl. Tekniska högskolan 1927
(Teknologiska institutet bildades 1827)

Chalmers tekniska högskola 1937
(Chalmerska slöjdskolan invigdes 1829)

Handelshögskolan i Stockholm 1946
(grundades 1909)

Göteborgs universitet 1954
(sammanslagning av Göteborgs högskola och Medicinska högskolan, grundade 1891 respektive 1949)

Stockholms universitet 1960
(Stockholms högskola bildades 1878)

Umeå universitet 1965

Linköpings universitet 1975

Sveriges lantbruksuniversitet 1977
(sammanslagning av Veterinärhögskolan, Lantbrukshögskolan och Skogshögskolan bildade 1914, 1932 respektive 1914)

Luleå tekniska universitet 1997
(Högskoleenheten i Luleå bildades 1971)

Karlstads universitet 1999
(Högskolan i Karlstad bildades 1977)

Örebro universitet 1999
(Högskolan i Örebro bildades 1977)

Växjö universitet 1999
(Högskolan i Växjö bildades 1977)

Mittuniversitetet 2005
(Mitthögskolan bildades 1993)

Linnéuniversitetet 2010
(sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar)

Du kanske också vill läsa

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...

Krönika 15 maj 2024

Det är inte lätt att vara en nybörjare i akademin. Jonatan Nästesjö delar med sig av sina bästa tips för att ge doktorander bättre självförtroende.

Debatt 29 april 2024

Gunilla Källenius, Karolinska institutet

Universitetens krav på att externa finansiärer ska stå för alla indirekta kostnader gör att svensk forskning går miste om många miljoner. Eftersom internationella finansiärer som E...