Arbetsmiljöproblem är den fria forskningens värsta fiende

Naturvetarna

Hot, våld och trakasserier är ett utbrett problem på svenska lärosäten. Bakom hoten som riktas mot anställda står främst kollegor. Dessa allvarliga brister i arbetsmiljön går ut över forskningen. Nu måste arbetsgivarna ta sitt ansvar för att åtgärda situationen, skriver Frida Lawenius, Naturvetarna.

Karl Wennberg: Vi borde fråga forskare varför de slutar

Många är rädda för att göra fel – både doktorander och disputerade. Karl Wennberg funderar på hur arbetsmiljön kan bli bättre i akademin.

Hoten kommer inifrån – ny bild av utsatthet i akademin

Ulrika Ernström

Hot och trakasserier är ett vanligt problem i forskarvärlden, visar en ny rapport. Fyra av tio forskare och universitetslärare uppger att de någon gång blivit utsatta för detta i sitt arbete. Studien, som är den första i sitt slag i Sverige, avslöjar att de flesta angreppen kommer inifrån akademin – främst från studenter och kolleger.

Karl Wennberg ny krönikör i Curie

Redaktionen

Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bland annat om utbildningsekonomi och innovationspolitik. Sin lediga tid ägnar han gärna åt familjen, skidåkning och att läsa böcker.

Anahita Amirpour: Risken med att se sitt yrke som ett kall

Sjuksköterskor och forskare har en sak gemensam. Anahita Amirpour skriver om viljan att göra skillnad och risken med att se sitt yrke som ett kall.

Replik: Ny syn på museiforskning kräver samarbete

Henning Hansen och Eva Tranaeus

Vi är väl medvetna om de svårigheter som finns för forskning inom museisektorn. Men för att stärka forskningen på museerna krävs ett strategiskt samarbete mellan museiledningar, forskare och forskningsbibliotek, skriver två bibliotekarier vid Vitterhetsakademiens bibliotek i en replik på debattinlägget Förändra synen på museiforskning .

Akademin behöver en levande språkforskning

David Håkansson, Ingela Nilsson, Elisabeth Wåghäll Nivre

Det behövs en nationell strategi för att stärka språkforskningen i Sverige. Utan en sådan plan är risken att det svenska samhället förlorar språkkompetens och att universiteten går miste om något som är helt avgörande inom samtliga vetenskapsområden: kunskapen om språk. Det skriver tre forskare i svenska, grekiska och tyska.

Hyrorna slår i taket på lärosätena

Johan Frisk

Missnöjet över höga lokalkostnader har funnits länge i akademin. Men det senaste året har kritiken mot den dominerande hyresvärden Akademiska hus kulminerat. Företrädare för såväl lärosäten som studenter har krävt att någonting görs. – Den här modellen har gått sönder, säger KTH:s rektor Anders Söderholm.

Där blir akademins dolda arbetsuppgifter synliga

Ulrika Ernström

Det är viktigt och tidskrävande – men belönas sällan. Akademiskt medborgarskap är det arbete som hela den akademiska världen vilar på – som kollegialitet, ledarskap eller vetenskapliga granskningar. Därför införde Chalmers akademiskt medborgarskap som ett av kriterierna vid befordringar och rekryteringar.

Förändra synen på museiforskning

Daniel Sahlén och Lizette Gradén

Forskning vid och med museer gör skillnad. Den ökar förtroendet för museer som kunskapskällor men kan också spela en viktig roll i samhällsdebatten. Låt därför museer och lärosäten få både ett ökat gemensamt ansvar och förstärkt finansiering för en bred och djuplodande kunskapsuppbyggnad. Det skriver Daniel Sahlén och Lizette Gradén.