Vad säger kläderna om forskaren?

Natalie von der Lehr

Hur ser klädstilarna ut i akademin och vad förmedlar de olika stilarna? Är det ok att klä sig annorlunda? Curie har pratat med en naturvetare och en modeforskare som båda gillar att sticka ut med sina klädval.

Annelie Bränström-Öhman: På bildavstånd från Stockholm?

Vem avgör vad som är centrum och vad som är periferi? Annelie Bränström-Öhman skriver om synen på Norrland och platsens betydelse för tänkandet.

Rektorn som brinner för kultur

Ingela Hofsten

Matematikens skönhet fångade honom tidigt. Idag är Anders Fällström rektor vid Mittuniversitetet och har tagit initiativ till obligatoriska kulturkurser på bland annat ingenjörsprogrammet. – Genom kultur kan vi möta det som skaver, säger han.

Hon startade ett forskningsinstitut som lockar forskare från hela världen

Natalie von der Lehr

Rebecca Willén kände sig inte hemma i den akademiska miljön. Tanken att starta ett eget forskningsinstitut började ta form och blev verklighet när hon disputerat. Nio år senare lämnade hon sitt institut IGDORE för att kombinera forskning och grävande journalistik.

Emelie Lantz: Akademin behöver ett nytt språk för kunskapens framväxt

I forskarvärlden beskrivs effektivitet många gånger i termer av publikationstakt och antal citeringar. Men kunskapens framväxt speglas inte alltid av sådana mått. Kanske behöver akademin ett kompletterande språk som inte reducerar effektivitet till en fråga om tempo, skriver Emelie Lantz.

David Brax: Till försvar för den akademiska medelmåttan

Rektorer och dekaner får inte glömma bort att de inte bara är chefer för sina framgångsrika medarbetare. David Brax skriver om de akademiska medelmåttornas betydelse för att en institution ska hålla sig flytande.

Vi ber forskare tänka nytt men belönar det förutsägbara

12 forskare

Banbrytande forskning är något vi gärna talar om, men mer sällan finansierar. Dagens system gynnar istället riskminimering och förutsägbar kunskapsproduktion. Om vi menar allvar med att forskare ska ta risker och tänka nytt krävs mer än retorik, skriver tolv forskare från olika universitet.

Lägervecka vid Umeälven luckrar upp gränser mellan forskningsfält

Bertil Janson

Samtala. Lyssna noga. Och ställ gärna dumma frågor. Den som vill forska tvärvetenskapligt måste våga visa sig sårbar, menar Martin Rosvall, föreståndare för IceLab i Umeå. Forskningsnavets lägervecka lockar unga forskare från hela Europa.

Maria Ljung: Lär dig spelreglerna – bara bra arbete räcker inte

Det är inte alltid den bästa idén som vinner, utan den som passar bäst in i ramen. Maria Ljung skriver om vikten av att förstå varandras språk, regler och bakgrunder.

Han är forskare och volontär i Ukrainas krigssjukvård

Marika Sivertsson

Ena veckan forskare, nästa volontär i den ukrainska krigssjukvården. För doktoranden Jonas Zimmerman är det två sidor av samma mynt. Vid Centrum för katastrofmedicin forskar han om civil och militär samverkan i krig och konflikt – forskningen under pågående krig är unik och kommer att rädda liv i Sverige om vi själva drabbas.