”Det är inga problem att hitta lärare som vill vara med”

I forskningssatsningen Ulf – som står för utbildning, lärande och forskning – ska akademiska forskare och skolhuvudmän hitta modeller för hur de ska kunna samverka kring skolforskning.

I Göteborg samarbetar universitetet, Göteborgs stad och Kungsbacka kommun kring ett projekt om digitala läromedel i matematikämnet.

– Vi undersöker hur förutsättningar för lärare förändras när de använder ett digitalt läromedel som ska anpassa sig efter elevernas kunskapsnivå. Projektet är tvåårigt, berätta Marie Utterberg Modén som är en av projektledarna.

Bakgrunden är att försäljningen av digitala läromedel ökar. Samtidigt har Skolforskningsinstitutet pekat på att det kan vara svårt för lärare att förändra sin undervisning så att den får stöd av digitala läromedel. Läromedlen kan också vara svåra att sätta sig in i, då de är omfattande, innehåller flera funktioner och berör många matematikområden.

Anpassad till elevernas kunskaper

Syftet med samarbetet är dels att pröva specifika funktioner som finns i digitala läromedel, dels att utveckla arbetssätt som stöds av dessa. Ett exempel är den AI-funktion som automatiskt anpassar sig till elevernas kunskaper.

Om eleverna oftast svarar rätt blir frågorna automatiskt svårare. Svarar de istället ofta fel blir frågorna lättare. Läromedlen ger också mycket statistik, även i realtid, och läraren kan redan under lektionstid se vad eleverna gör och hur det går för dem.

Idén kommer från Marie Utterberg Modén och hennes kolleger Martin Tallvid och Johan Lundin på universitetet. Marie Utterberg Modén har varit matematiklärare, men är idag doktorand på institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Hon är även anställd i Kungsbacka kommun där hon jobbar med skolutveckling.

– Det var inga problem att hitta lärare som ville vara med. De är intresserade av att undersöka sin praktik och kunde gå ned i arbetstid för att göra detta, eftersom skolorna fått en stor del av de Ulf-medel vi tilldelades. Nu träffar vi 16 lärare på två olika högstadieskolor i Kungsbacka och Göteborg en gång i månaden för att diskutera deras erfarenheter av digitala läromedel.

Modeller för samarbete

I projektet ingår också att pröva en modell för hur universitet och skola kan samverka. Syftet är att få en praktikutvecklande forskning som utgår från både vetenskapliga intressen och problem som formuleras av lärarna i klassrummet.

Kungliga musikhögskolan och Eskilstuna kommun prövar också en modell för samverkan, genom att göra olika tester i musikundervisningen i skolan.

Frågeställningarna kommer från lärarna i skolan. Lektorerna på musikhögskolan har tillsammans med lärarna slipat dem till forskningsfrågor, berättar projektledaren Anna Backman Bister som är anställd både som lektor i musikpedagogik på Kungl. Musikhögskolan och som musiklärare i Eskilstuna kommun.

– Vi bjöd in musiklärare i Eskilstuna till ett möte där vi spånande fram uppslag. Vi ville veta vad de ville förändra, utveckla och förbättra i sitt jobb. Musikhögskolans lektorer och lärarna vaskade sedan fram fyra fokusområden där musiklärare jobbar med lektorer i de första försöksprojekten som pågår nu.

Aktion i klassrummet

Hennes egen avhandling var praktiknära och hon filmade sig själv och andra i jobbet. Även i det här projektet handlar det om aktionsforskning i klassrummet. Arbetet består av att filma och att analysera dessa filmer samt av diskussioner och intervention. Forskningen sker inom områden som musiklärarna betonat som viktiga.

Ett område handlar om genus och normer inom musikämnet, ett om ledarskap och ytterligare ett om digitalisering. Det fjärde området är musikundervisning, bedömning och kollegialt lärande. Musik i särskolan är ytterligare ett fokusområde men det är vilande just nu.

Projekten studeras dessutom på en övergripande nivå, som en studie över arbetsformen.

– Vi vill testa en samarbetsform där man jobbar i grupper om två eller tre personer i små projekt, som ett rullande inslag i lärarens vardag. Vi vill se om det är en väg framåt att jobba så.

Stor efterfrågan från lärare

Anna Backman Bister tror att upplägget kan permanentas.

– Men det är inte realistiskt att en lärare är med varje termin eftersom de inte hinner.

Just nu pågår fyra projekt, men de ska bli fler under våren eftersom efterfrågan från lärare har varit stor. Anna Backman-Bister skulle också vilja testa en forskningscirkel, ledd av en lektor, där alla kan vara med och läsa forskningsartiklar och diskutera.

– Det finns många obehöriga lärare i musik. En forskningscirkel kan bredda och skapa intresse för forskning, som hos redan behöriga berikar och fördjupar. På sikt kanske det även kan leda till att obehöriga läser in sin behörighet. Det skulle dock kräva mer medel.

Bygger forskningsmiljö

I Uppsala samarbetar kommunen och universitet om att bygga upp en kommunal forskningsmiljö. De lägger ner mycket tid på att hitta system som kan fånga upp lärares och skolledares egna frågor – frågeställningar som sedan kan blir föremål för forskning eller resultera i utvecklingsprojekt.

Olle Bergh, som koordinerar Ulf-projekten för Uppsala kommuns räkning, beskriver arbetet i forskningsmiljöerna i tre steg.

– Det första är frågeställningarna som vi tar fram genom skolans systematiska kvalitetsarbete, ett arbete som är reglerat i skolans styrdokument. Utmaningen här är att hitta frågeställningar från lärare som kan bli föremål för olika typer av utvecklings- eller forskningsinsatser.

Forskarpanel värderar frågor

Vissa frågor lämnas till en panel av forskare på universitetet som värderar dem för att se om de håller för forskning, eller om det redan finns forskning relaterat till frågan.

– Det är ett intressant sätt att arbeta på, säger Olle Bergh.

Det andra steget i arbetet är att genomföra utvecklingsprojekt eller forskningsinsatser och det tredje att få ut kunskaperna och erfarenheterna till alla lärare.

– Kommunens forskningsmiljö delas upp i tre olika temaområden som vart och ett leds av en kommunal lektor. Inom ett område forskar de om ämnesdidaktik, inom ett annat om lärarens och skolledares ledarskap. Det tredje temat är en likvärdig skola. Det pausar vi nu men vi kommer att jobba med det framöver.

Delade tjänster

Frågeställningarna de arbetar med kan handla om delar av en mattekurs som är för svåra för många elever, ett gymnasieprogram där många elever hoppar av, eller vilka effekterna blir av extra resurser. Ett annat exempel är hur likvärdighet mellan skolor kan stärkas utifrån evidens.

Ett av målen för Ulf-satsningen är att det ska finnas delade tjänster, så att lektorer kan jobba både i skolan och med forskning på universitetet. Inom gymnasieskolan i Uppsala finns idag 21 lektorer. De är fördelade på tre gymnasieskolor som har högskoleförberedande program och ett gymnasium med yrkesförberedande program.

Några lektorer arbetar både i kommunen och på universitetet, men är idag anställda av kommunen och hyrs ut till universitetet eller tvärt om.

– Vi tittar också på hur man ska kunna utveckla sådana upplägg till delade tjänster där lektorerna är anställda av både kommun och universitet, säger Olle Bergh.

Läs också i Curie:

Forskningsideerna ska komma från lärarna (Curie)