Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Tre forskare på labb tittar på mikroskopbild.

Forskarna John Dempster, Brad Amos och Gail McConnell studerar ett 11 dagars musembryo med hjälp av det nya mikroskopet. Foto: David Blatchford, Cavin Chapman

NYHET

Mikroskop med öga för detaljer

University of Strathclyde i Glasgow ska bedriva forskning som gör skillnad för samhället. Ett sådant forskningsprojekt är det nya mikroskopet ”Mesolens” som kan undersöka tusentals celler i detalj samtidigt.

Det är som att kunna se på nytt. Ett musembryo, 11 dagar gammalt och 6 mm stort, snurrar runt på skärmen. Sedan fokuserar linsen på enstaka celler och avslöjar detaljer.

– Publiken häpnade, berättar Gail McConnell, professor vid University of Strathclyde och föreståndare för centret för biofotonik.

Med det syftar hon på reaktionen vid en vetenskaplig konferens där de första bilderna som tagits med hjälp av det nya mikroskopet “Mesolens” visades.

En multidisciplinär insats

Mesolens består av en gigantisk lins som kan undersöka tusentals celler i detalj samtidigt.

Ursprungligen skapades Mesolens av Professor Brad Amos vid MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge, England. Professor Amos är känd för sin avgörande roll i utvecklingen av de konfokala mikroskopen som numera finns i många forskningslaboratorier och är, enligt Gail McConnell, mikroskopins allseende öga.

När behovet att kunna undersöka allt större vävnadsprov mer i detalj växte, utvecklade Brad Amos prototypen för Mesolens. Gail McConnell erbjöd sedan sin expertis inom biofotonik för att vidareutveckla systemet. Linsen flyttades till University of Strathclyde i Skottland, mycket försiktigt, som Gail McConnell betonar.

– Universitet insåg värdet av projektet och den påverkan det skulle kunna ha. Vi har fått mycket stöd för vårt multidisciplinära samarbete, säger Gail McConnell.

Enligt henne är det multidisciplinära tillvägagångssättet lika viktigt som att jobba nära användarna. Utvecklingsteamet består av optiska fysiker, datautvecklare, ingenjörer och biologer.

– Den här blandningen av kompetenser är ingen slump, det är en nödvändighet för att lyckas med både utvecklingen och tillämpningen av tekniken, påpekar hon.

Att få mycket information från ett prov är tids- och kostnadseffektivt, men Gail McConnell pekar också på vikten av att kunna visualisera och spara information från olika cellulära och sub-cellulära strukturer samtidigt.

– Vi kan studera större prover och spara datan utan att behöva minska den visuella upplösningen. All information blir tillgänglig med en enda ögonblicksbild, det tar också bort påverkan av den omedvetna förväntningen av vad vi vill eller bör se. Det är av stort värde för den statiska tolkningen av informationen som i sin tur är avgörande för att förstå sjukdomar och läkemedel.

Användbar kunskap

Redan nu står forskarna i kö för att kunna använda Mesolens för sina projekt. Ett nytt laboratorium för två instrument byggs just nu. Under tiden utvecklar Gail McConnell och hennes forskningsgrupp systemet vidare och utforskar fler potentiella biomedicinska applikationer. Att arbeta inom ett vetenskapligt område som har en praktisk tillämpning tilltalar henne särskilt mycket.

– När jag var doktorand publicerade jag vetenskapliga artiklar där den sista meningen var att det skulle kunna finnas applikationer av det jag hade studerat. Nu utvecklar vi istället teknik som ska användas i det verkliga livet.

Gail McConnell har valt att stanna vid Strathclyde under hela sin vetenskapliga karriär. Med hjälp av två stipendier har hon även tillbringat tid vid andra laboratorier, bland annat i Paris. Förutom att etablera internationella kontakter som hon fortfarande har nytta av lärde hon sig även mycket om projektledning.

– Jag tog med mig den erfarenheten till Strathclyde och tack vare universitetsledningens stöd har jag lyckats att skapa ett världsledande laboratorium med projekt i forskningens framkant.

Bilder som tagits med hjälp av Mesolens. Länk till annan webbplats.
University of Strathclyde Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: En plats för nyttigt lärande

Det började i Strathclyde

Några av de enastående människor, vars idéer har lett till upptäckter som påverkar oss än idag:

John Logie Baird – uppfann den första tv:n

James Young – drivkraften bakom dagens oljeraffinering

James Blyth – pionjär inom vindenergi

Henry Faulds – upphovsman för identifikation genom fingeravtryck

James Croll – tidig utredare av klimatförändringar

Robert Thom – uppfinnare av vattenfiltreringssystem

Du kanske också vill läsa

Krönika 25 september 2024

Akademin är extremt individualistisk. Men att arbeta som ett team kan ge bättre förutsättningar för både forskningsgenombrott och mer rutinartade arbetsuppgifter, skriver Marie Fli...

Nyhet 17 september 2024

Charlie Olofsson

Miljöarkeologen Philip Buckland förstod tidigt att hans intresse för programmering och databasbyggande kunde vara till nytta inom akademin. Han ser att öppen data driver forskninge...

Nyhet 11 september 2024

Johan Frisk

Vad ska svenska lärosäten göra om kriget bryter ut? Stänga ner? Fortsätta som vanligt, som de försöker göra i Ukraina? Idag är lärosätenas roll i totalförsvaret oklar. Men flera sa...