Fempunktsprogram för en hållbar vetenskap: 1) Slow-Science

Det är ett arbetsmiljöproblem av gigantiska mått, som jag som prefekt är ansvarig för att försöka motverka, men det är också ett grundläggande problem för vetenskapen och den högre utbildningen rent generellt.

”Stress är ett tillstånd av obalans mellan det som krävs och det som är möjligt” skriver Stressforskningsinstitutet (SU) på sin webb. Akademien är helt klart i obalans och behöver ta tag i de problem som skapar stressen.

Vi behöver fundera över hur den grundläggande samhällssynen på (god, viktig) forskning och utbildning ser ut i dag och hur den manifesterar sig i ekonomiska och symboliska resurser. Vi behöver analysera och diskutera hur den akademiska kulturen och praktiken i sig bidrar till att skapa stress. Vi behöver också arbeta för att förbättra arbetsvillkoren vid universitet och högskolor.

Att arbeta för något som skulle kunna kallas för en slow-science är ett första steg för att skapa en hållbar vetenskap, som jag ser det. Vi behöver tid att arbeta, men vi behöver också ta makten över tiden (så långt vi kan). Inte bli slavar efter deadlines, ekonomiska och politiska utspel och ohållbara akademiska ideal.

Slow-science manifesto (English) Länk till annan webbplats.