Megan Case engagerar sig i språkfrågor och situationen för internationella forskare. Foto: Olga Viberg
NYHET
Ge språkfrågor mer plats i forskarutbildningen
Språkfrågor bör få större utrymme i forskarutbildningen och det behövs resurser för att hantera flerspråkiga miljöer vid svenska lärosäten. Det anser Megan Case, doktorand i pedagogik vid Högskolan Dalarna och Örebro universitet.
Som styrelseledamot i Sulfs doktorandförening har Megan Case intresserat sig för situationen för internationella forskare med fokus på språkfrågor.
– Mycket av universitetens officiella information går ut på svenska. Det kan vara väldigt svårt för personer som inte pratar svenska att delta i det som händer vid universitetet, i kommittéer eller fackliga aktiviteter.
Själv kommer hon från USA, men trots att hon idag pratar flytande svenska kan hon ändå känna sig begränsad i vissa situationer.
– När jag deltar i styrelsearbete känner jag mig inte alls lika pratsam som om jag hade pratat engelska och jag är ändå en språkintresserad person som har prioriterat att lära mig svenska.
Ge alla möjlighet att delta
Hon anser att universiteten behöver avsätta resurser som ger alla möjlighet att delta. Det kan handla om att dokument och e-post översätts till engelska eller att anställda får möjlighet att lära sig svenska.
– Internationella doktorander och forskare förväntas ofta undervisa på svenska efter en viss tid. Ibland får de pengar för att delta i en språkkurs, men det avsätts ingen arbetstid för detta.
Hennes forskning handlar om hur vuxenstuderande lär sig ett nytt språk. Under flera år följer hon tolv språkstudenter på nybörjarnivå, intervjuar dem om framsteg, vilka resurser som varit användbara och hur de använder språket. Hon ser spänningar mellan det svenska utbildningssystemet och de europeiska målen för språkinlärning.
– De europeiska målen innebär att alla ska tala två språk vid sidan av sitt modersmål. I den svenska diskursen anses det att engelska räcker och det är inte så viktigt att lära sig ett tredje språk.
Blandar språk
Megan Case kom själv till Sverige via Ryssland och har lärt sig flera nya språk som vuxen, bland annat svenska och ryska. Under intervjun pratar hon engelska men flikar då och då in ord på svenska.
– Jag tror att flexibilitet är väldigt viktigt. Ofta tror människor att om en person pratar svenska så måste alla göra det, men det är möjligt att ha en flerspråkig miljö.
Megan Case ger exempel utifrån sin egen vardag i forskarskolan.
– Först pratade vi engelska för att underlätta för dem som inte kunde svenska. Efter hand har vi börjat prata mer svenska. Ofta pratar vi en blandning. För mig personligen fungerar det bra.
Hon berättar om intressanta flerspråkiga situationer som uppstått.
– Ett seminarium höll jag på engelska medan deltagarna pratade svenska. Där fanns en hörselskadad person och två teckenspråkstolkar som översatte engelskan och svenskan till svenskt teckenspråk. Det fungerade väldigt bra. Alla kunde prata det språk de var bäst på och alla förstod varandra.
Saknas stöd för att skriva på engelska
Megan Case intresserar sig även för de svårigheter som svenska forskare möter när de måste kommunicera och publicera vetenskapliga texter på engelska.
– Det finns ett stort tryck att publicera på engelska för att nå en bredare publik, men det finns inte alltid tillräckligt stöd kring att skriva akademisk engelska.
Universiteten hanterar frågan på olika sätt. Megan Case tycker att universiteten skulle anlita textgranskare med engelska som modersmål. Själv har hon på frilansbasis åtagit sig den typen av uppdrag, som ofta nått henne av en slump.
– Det förvånar mig att inte ens de största och mest prestigefyllda universiteten har system som säkerställer att publikationer på engelska granskas och att de måste leta runt efter en språkredigerare.
Kunskaperna i engelska bland svenska forskare varierar och korrelerar inte nödvändigtvis med utbildningsnivå eller studieområde.
– Jag skulle säga att hur bekväma svenska akademiker är med att prata engelska varierar lika mycket som bland svenskar i allmänhet.
Inkludera språkstudier
Hon skulle gärna se att universiteten inkluderade språkstudier i forskarutbildningen, till exempel att internationella doktorander studerade svenska och att svenskar studerade akademiskt skrivande på engelska eller kanske till och med på ett tredje språk.
Även om allt mer forskning publiceras på engelska finns vinster med att forskare behärskar andra språk, anser Megan Case.
– I vissa länder publiceras fortfarande mycket forskning på stora språk som ryska, franska och tyska. Det finns fortfarande mycket att vinna på att ha läsförståelse i andra språk för att känna till vad som händer inom forskningen.
– I många andra länder krävs dessutom läsförståelse i två språk förutom modersmålet för att få en doktorsexamen. Syftet är att säkerställa forskningskommunikation över språkbarriärer.
Läs också i Curie:
Megan Case
Megan Case är forskarstuderande i pedagogik vid Örebro universitet och Högskolan Dalarna där hon deltar i forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser i akademi och yrkesliv.
Megan Case är även styrelseledamot i Sulfs doktorandförening, SDF.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 11 september 2024
Vad ska svenska lärosäten göra om kriget bryter ut? Stänga ner? Fortsätta som vanligt, som de försöker göra i Ukraina? Idag är lärosätenas roll i totalförsvaret oklar. Men flera sa...
Debatt 2 september 2024
Trots att riskerna med fältarbete är välkända diskuteras de sällan i forskarutbildningen. Frågor kring risk och säkerhet bör behandlas i doktorandkurser om metoder eller etik och u...