Infrastrukturer
Biobanker, bibliotek, databaser och register. Kraftfulla beräkningsverktyg och forskningsanläggningar som ESS och partikelacceleratorn vid CERN. Gemensamma infrastrukturer spelar en allt större roll för forskning inom många olika fält. Här hittar du Curies artiklar om forskningens infrastrukturer.
Senaste artiklarna
Debatt
19 mars 2025
Replik: Ja, vi ska se över hur forskningens infrastruktur ska finansieras
Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer, RFI
Nu ser vi över processen för att prioritera och finansiera forskningsinfrastruktur. För att möta behoven krävs en tydlig strategisk riktning och ökad dialog mellan olika intressenter. Det skriver representanter från Vetenskapsrådet i en replik på Richard Brenners debattinlägg.
Debatt
5 mars 2025
Gör om finansieringen av forskningsinfrastruktur!
Richard Brenner
Ersätt behovsinventeringen vid Vetenskapsrådet med ämnesspecifika portföljer av forskningsinfrastrukturer. Reservera även medel för att utveckla dem. Det skulle effektivisera finansieringen och stimulera utvecklingen av forskningsinfrastruktur, skriver Richard Brenner, Uppsala universitet
Nyhet
21 januari 2025
Sex minuters tyngdlöshet – då passar forskarna på
Siv Engelmark
Experiment i rymden kan ge svar på frågor som inte går att undersöka på jorden. Nu ökar intresset för forskning i tyngdlöshet. Fyra svenska experiment fanns ombord på en forskningsraket som nyligen skickades upp från rymdbasen Esrange.
Nyhet
19 november 2024
Så vill näringslivet använda ESS
Anders Nilsson
Tetra Pak och AstraZeneca är två stora företag som redan planerar för att använda neutronkällan ESS när den står färdig i Lund. Men generellt behöver svensk industris kunskaper om anläggningens möjligheter bli större, menar professor Lars Börjesson, ledamot i ESS styrelse.
Nyhet
17 september 2024
Att göra data tillgängliga borde vara en merit
Charlie Olofsson
Miljöarkeologen Philip Buckland förstod tidigt att hans intresse för programmering och databasbyggande kunde vara till nytta inom akademin. Han ser att öppen data driver forskningen framåt, men ”data-vampyrerna” måste bekämpas.
Nyhet
16 april 2024
Så ska hälsodata bli mer tillgängliga för forskningen
Lisa Kirsebom
I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt och satsningar fram som ska råda bot på problemen. Läs den andra av två artiklar om hälsodata.
Nyhet
16 april 2024
Nytta vägs mot risker vid forskning på hälsodata
Lisa Kirsebom
Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillgång till stora mängder data måste vägas mot patienternas integritet och förtroende. Läs den första av två artiklar om hälsodata.
Nyhet
23 januari 2024
Första rymdhamnen i Europa ger nya möjligheter till forskning
Siv Engelmark
I år skickas den första satelliten upp från den nya rymdhamnen på Esrange utanför Kiruna – den enda i Europa som kan sända upp satelliter i omloppsbana. Satsningen är ett av många exempel på det växande globala intresset för rymden. Men satsningarna ställer också rymdforskningen inför nya utmaningar.
Debatt
15 maj 2023
Replik: Forskare måste delta i digitaliseringen av kulturarvet
Kajsa Weber
När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som många hoppas på. Det skriver Kajsa Weber i en replik på Björn Orrings debattinlägg.
Debatt
12 april 2023
Hur ska regeringen ta sig an digitaliseringen av kulturarvet?
Björn Orring
Att digitalisera vårt kulturarv har stort värde för både forskning och demokrati. Men medan andra länder gör kraftfulla satsningar står Sverige och stampar. Nu är det dags för regeringen att kliva fram, skriver Björn Orring.