För att leva upp till idealen om öppen vetenskap behövs en ny och mer storskalig form av kvalitativ forskning. Det menar Stanfordprofessorn David Grusky som ingår i ledningen för p...

Bredda användningen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV till nya forskningsområden och till forskare och grupperingar utanför akademin. Det skulle öka företagens konkurrensk...

Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastru...

European Open Science Cloud, EOSC, kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Därför är det viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem –...

Inom humanvetenskaperna ökar intresset för att arbeta med infrastrukturer som förknippas med kvantitativ forskning. Curie har tittat närmare på några satsningar som hjälper forskar...

Sverige har en lång och unik tradition av att samla in data om biologisk mångfald, men hittills har det varit svårt att hitta och analysera all information. Det ska en ny forskning...

Vetenskapsrådet har beslutat att etablera en ny organisation för att möta det växande behovet av storskalig beräkning och datahantering inom forskningen. I dagsläget sköts dessa tj...

Ett märkligt samspel mellan en stekel och en orkidé var upptakten till det som idag kallas Station Linné på Öland. Curie berättar historien om forskningsstationen som idag drivs he...

Forskningens infrastrukturer är vetenskapens nav. Men hur ska de finansieras och vem ska ansvara för dem? Det har den tidigare forskningsministern Tobias Krantz granskat i en utred...

På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället...

Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev ...

På Snow Hill i Antarktis står forskningsstationen som Otto Nordenskjöld och hans kolleger byggde år 1902 fortfarande kvar. Den hotas dock av naturens krafter. Nu har svenska forska...

Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internatio...

För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt...

Forskning är alltid närvarande för en politiker, det menar Matilda Ernkrans som är minister för högre utbildning och forskning. Nu ska hon formulera de viktigaste forskningsfrågorn...

Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets ...

Förhoppningarna om vad 5G kan åstadkomma är stora. Uppkopplade bilar och smarta hem är bara ett par exempel på områden där tekniken förutspås få stor betydelse. Flera svenska unive...

Arkiven är mänsklighetens minnen över vad vi gjort. Lyssna på arkeologen Åsa Larsson, Riksantikvarieämbetet, som berättar om digitaliseringens betydelse för arkeologin för att beva...

Mitt senaste blogginlägg handlade om forskningsfinansiering, hur finansieringssystemet påverkar hur jag kan genomföra min forskning. Den här gången handlar det om att se inåt: hur...

Just nu byggs ESS som blir världens största neutronmikroskop där forskare från hela Europa kan studera olika material. Miljardinvesteringen kan i förlängningen leda till alltifrån ...

På nätet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material. Men mycket är svårtillgängligt för forskare. Tack vare forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin kommer det...

En ny lag som ska göra det möjligt att bygga forskningsdatabaser för framtida projekt. Det var ett av förslagen från registerutredningen som redovisades i fjol. I februari gick rem...

Befinner mig sedan några dagar tillbaka i London och mer specifikt på British Library , skriver Annika Olsson.

Någon sa att magnetkameran är själens spegel. Att olika hjärnor är lika olika som olika ansikten, skriver Julia Uddén.

Krönika av Anders Nilsson, vetenskapsjournalist på plats i Cern.

University of Strathclyde i Glasgow ska bedriva forskning som gör skillnad för samhället. Ett sådant forskningsprojekt är det nya mikroskopet ”Mesolens” som kan undersöka tusentals...

1947… det magiska årtal då personnumret gjorde entré i Sverige, skriver Anna-Karin Edstedt Bonamy.

Uttryckliga samtycken som kan dras tillbaka och godkända etiska prövningar. Det ska bli grunden för att tillåta registerbaserad forskning. Så kan utbildningsdepartementets förslag ...