Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Infrastrukturer

Biobanker, bibliotek, databaser och register. Kraftfulla beräkningsverktyg och forskningsanläggningar som ESS och partikelacceleratorn vid CERN. Gemensamma infrastrukturer spelar en allt större roll för forskning inom många olika fält. Här hittar du Curies artiklar om forskningens infrastrukturer.

Artiklar

Debatt 22 november 2022

Chalmers, ESS, SSF, Teknikföretagen

Bredda användningen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV till nya forskningsområden och till forskare och grupperingar utanför akademin. Det skulle öka företagens konkurrensk...

Nyhet 24 maj 2022

Helena Östlund

Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastru...

Debatt 8 mars 2022

Representanter för EOSC

European Open Science Cloud, EOSC, kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Därför är det viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem –...

Nyhet 12 januari 2022

Helena Östlund

Inom humanvetenskaperna ökar intresset för att arbeta med infrastrukturer som förknippas med kvantitativ forskning. Curie har tittat närmare på några satsningar som hjälper forskar...

Nyhet 24 november 2021

Teresia Borgman

Sverige har en lång och unik tradition av att samla in data om biologisk mångfald, men hittills har det varit svårt att hitta och analysera all information. Det ska en ny forskning...

Nyhet 18 november 2021

Charlie Olofsson

Vetenskapsrådet har beslutat att etablera en ny organisation för att möta det växande behovet av storskalig beräkning och datahantering inom forskningen. I dagsläget sköts dessa tj...

Nyhet 27 september 2021

Teresia Borgman

Ett märkligt samspel mellan en stekel och en orkidé var upptakten till det som idag kallas Station Linné på Öland. Curie berättar historien om forskningsstationen som idag drivs he...

Nyhet 15 september 2021

Helena Östlund

Forskningens infrastrukturer är vetenskapens nav. Men hur ska de finansieras och vem ska ansvara för dem? Det har den tidigare forskningsministern Tobias Krantz granskat i en utred...

Nyhet 23 september 2020

Anders Nilsson

På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället...

Nyhet 21 september 2020

Helena Östlund

Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev ...

Nyhet 31 mars 2020

Helena Östlund

På Snow Hill i Antarktis står forskningsstationen som Otto Nordenskjöld och hans kolleger byggde år 1902 fortfarande kvar. Den hotas dock av naturens krafter. Nu har svenska forska...

Nyhet 13 november 2019

Anders Nilsson

Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internatio...

Nyhet 23 oktober 2019

Anders Nilsson

För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt...

Nyhet 2 oktober 2019

Natalie von der Lehr

Forskning är alltid närvarande för en politiker, det menar Matilda Ernkrans som är minister för högre utbildning och forskning. Nu ska hon formulera de viktigaste forskningsfrågorn...

Nyhet 21 maj 2019

Natalie von der Lehr

Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets ...

Nyhet 12 mars 2019

Siv Engelmark

Förhoppningarna om vad 5G kan åstadkomma är stora. Uppkopplade bilar och smarta hem är bara ett par exempel på områden där tekniken förutspås få stor betydelse. Flera svenska unive...

Nyhet 23 april 2018

Natalie von der Lehr

Arkiven är mänsklighetens minnen över vad vi gjort. Lyssna på arkeologen Åsa Larsson, Riksantikvarieämbetet, som berättar om digitaliseringens betydelse för arkeologin för att beva...

Krönika 28 augusti 2017

Mitt senaste blogginlägg handlade om forskningsfinansiering, hur finansieringssystemet påverkar hur jag kan genomföra min forskning. Den här gången handlar det om att se inåt: hur...

Nyhet 20 juni 2017

Natalie von der Lehr

Just nu byggs ESS som blir världens största neutronmikroskop där forskare från hela Europa kan studera olika material. Miljardinvesteringen kan i förlängningen leda till alltifrån ...

Nyhet 2 februari 2016

Helena Östlund

På nätet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material. Men mycket är svårtillgängligt för forskare. Tack vare forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin kommer det...

Krönika 5 november 2014

Befinner mig sedan några dagar tillbaka i London och mer specifikt på British Library , skriver Annika Olsson.

Krönika 14 oktober 2014

Någon sa att magnetkameran är själens spegel. Att olika hjärnor är lika olika som olika ansikten, skriver Julia Uddén.

Krönika 7 oktober 2013

Krönika av Anders Nilsson, vetenskapsjournalist på plats i Cern.

Nyhet 19 augusti 2013

Natalie von der Lehr

University of Strathclyde i Glasgow ska bedriva forskning som gör skillnad för samhället. Ett sådant forskningsprojekt är det nya mikroskopet ”Mesolens” som kan undersöka tusentals...

Krönika 2 maj 2013

1947… det magiska årtal då personnumret gjorde entré i Sverige, skriver Anna-Karin Edstedt Bonamy.