Infrastrukturer
Biobanker, bibliotek, databaser och register. Kraftfulla beräkningsverktyg och forskningsanläggningar som ESS och partikelacceleratorn vid CERN. Gemensamma infrastrukturer spelar en allt större roll för forskning inom många olika fält. Här hittar du Curies artiklar om forskningens infrastrukturer.
Senaste artiklarna

Debatt
3 september 2025
Replik: Vi arbetar för att ESS ska ge ännu mer nytta
Vetenskapsrådet
Vårt uppdrag är att se till att Sverige får ut så mycket som möjligt av ESS. Några satsningar har vi redan genomfört, flera är på gång. För att forskare vid svenska lärosäten ska kunna delta vid ESS i ett tidigt skede definierar vi svenska styrkeområden. Det skriver företrädare för Vetenskapsrådet i en replik på ett debattinlägg om ESS.
.jpg)
Krönika
1 september 2025
Madeleine Dutoit: Inte lätt att göra rätt – utmaning att hantera forskningsdata
För att hålla reda på alla trådar behöver forskaren också vara halvjurist, halvtekniker, halvarkivarie och halvadministratör. Madeleine Dutoit skriver om ett projekt som ska underlätta datahanteringen för forskare.

Debatt
19 augusti 2025
Sverige går miste om banbrytande forskning vid ESS
Peter Christiansen, Tord Ekelöf, Tommy Ohlsson
Svenska myndigheter ger inte tillräckligt stöd till storskaliga forskningsinfrastrukturer. Därmed går Sverige miste om banbrytande forskning som det världsunika ESS-laboratoriet skapar förutsättningar för. Dagens system för hur statens forskningsmedel används för att planera, utveckla och använda forskningsinfrastruktur behöver reformeras, skriver tre fysikprofessorer

Debatt
16 juni 2025
Samverkan om testbäddar ger bättre innovationsklimat i Norden
Kjell Nilsson och Annika Daisley
Nationella regelverk för testbäddar sätter käppar i hjulet för ett optimalt nyttjande av den forskningsinfrastruktur som de nordiska länderna investerat i. Det försämrar innovationsklimatet i Norden, skriver Kjell Nilsson, före detta direktör för Nordregio, och Annika Daisley, projektledare, Svinesundskommittén.

Debatt
19 mars 2025
Replik: Ja, vi ska se över hur forskningens infrastruktur ska finansieras
Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer, RFI
Nu ser vi över processen för att prioritera och finansiera forskningsinfrastruktur. För att möta behoven krävs en tydlig strategisk riktning och ökad dialog mellan olika intressenter. Det skriver representanter från Vetenskapsrådet i en replik på Richard Brenners debattinlägg.

Debatt
5 mars 2025
Gör om finansieringen av forskningsinfrastruktur!
Richard Brenner
Ersätt behovsinventeringen vid Vetenskapsrådet med ämnesspecifika portföljer av forskningsinfrastrukturer. Reservera även medel för att utveckla dem. Det skulle effektivisera finansieringen och stimulera utvecklingen av forskningsinfrastruktur, skriver Richard Brenner, Uppsala universitet

Nyhet
21 januari 2025
Sex minuters tyngdlöshet – då passar forskarna på
Siv Engelmark
Experiment i rymden kan ge svar på frågor som inte går att undersöka på jorden. Nu ökar intresset för forskning i tyngdlöshet. Fyra svenska experiment fanns ombord på en forskningsraket som nyligen skickades upp från rymdbasen Esrange.

Nyhet
19 november 2024
Så vill näringslivet använda ESS
Anders Nilsson
Tetra Pak och AstraZeneca är två stora företag som redan planerar för att använda neutronkällan ESS när den står färdig i Lund. Men generellt behöver svensk industris kunskaper om anläggningens möjligheter bli större, menar professor Lars Börjesson, ledamot i ESS styrelse.

Nyhet
17 september 2024
Att göra data tillgängliga borde vara en merit
Charlie Olofsson
Miljöarkeologen Philip Buckland förstod tidigt att hans intresse för programmering och databasbyggande kunde vara till nytta inom akademin. Han ser att öppen data driver forskningen framåt, men ”data-vampyrerna” måste bekämpas.

Nyhet
16 april 2024
Så ska hälsodata bli mer tillgängliga för forskningen
Lisa Kirsebom
I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt och satsningar fram som ska råda bot på problemen. Läs den andra av två artiklar om hälsodata.