Infrastrukturer
Biobanker, bibliotek, databaser och register. Kraftfulla beräkningsverktyg och forskningsanläggningar som ESS och partikelacceleratorn vid CERN. Gemensamma infrastrukturer spelar en allt större roll för forskning inom många olika fält. Här hittar du Curies artiklar om forskningens infrastrukturer.
Artiklar

Debatt 15 maj 2023
När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som m...

Debatt 12 april 2023
Att digitalisera vårt kulturarv har stort värde för både forskning och demokrati. Men medan andra länder gör kraftfulla satsningar står Sverige och stampar. Nu är det dags för rege...

Nyhet 11 januari 2023
För att leva upp till idealen om öppen vetenskap behövs en ny och mer storskalig form av kvalitativ forskning. Det menar Stanfordprofessorn David Grusky som ingår i ledningen för p...

Debatt 22 november 2022
Bredda användningen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV till nya forskningsområden och till forskare och grupperingar utanför akademin. Det skulle öka företagens konkurrensk...

Nyhet 24 maj 2022
Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastru...
Debatt 8 mars 2022
European Open Science Cloud, EOSC, kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Därför är det viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem –...

Nyhet 12 januari 2022
Inom humanvetenskaperna ökar intresset för att arbeta med infrastrukturer som förknippas med kvantitativ forskning. Curie har tittat närmare på några satsningar som hjälper forskar...

Nyhet 24 november 2021
Sverige har en lång och unik tradition av att samla in data om biologisk mångfald, men hittills har det varit svårt att hitta och analysera all information. Det ska en ny forskning...

Nyhet 18 november 2021
Vetenskapsrådet har beslutat att etablera en ny organisation för att möta det växande behovet av storskalig beräkning och datahantering inom forskningen. I dagsläget sköts dessa tj...

Nyhet 27 september 2021
Ett märkligt samspel mellan en stekel och en orkidé var upptakten till det som idag kallas Station Linné på Öland. Curie berättar historien om forskningsstationen som idag drivs he...

Nyhet 15 september 2021
Forskningens infrastrukturer är vetenskapens nav. Men hur ska de finansieras och vem ska ansvara för dem? Det har den tidigare forskningsministern Tobias Krantz granskat i en utred...

Nyhet 23 september 2020
På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället...

Nyhet 21 september 2020
Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev ...

Nyhet 31 mars 2020
På Snow Hill i Antarktis står forskningsstationen som Otto Nordenskjöld och hans kolleger byggde år 1902 fortfarande kvar. Den hotas dock av naturens krafter. Nu har svenska forska...

Nyhet 13 november 2019
Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internatio...

Nyhet 23 oktober 2019
För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt...

Nyhet 2 oktober 2019
Forskning är alltid närvarande för en politiker, det menar Matilda Ernkrans som är minister för högre utbildning och forskning. Nu ska hon formulera de viktigaste forskningsfrågorn...

Nyhet 21 maj 2019
Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets ...

Nyhet 12 mars 2019
Förhoppningarna om vad 5G kan åstadkomma är stora. Uppkopplade bilar och smarta hem är bara ett par exempel på områden där tekniken förutspås få stor betydelse. Flera svenska unive...

Nyhet 23 april 2018
Arkiven är mänsklighetens minnen över vad vi gjort. Lyssna på arkeologen Åsa Larsson, Riksantikvarieämbetet, som berättar om digitaliseringens betydelse för arkeologin för att beva...

Nyhet 20 juni 2017
Just nu byggs ESS som blir världens största neutronmikroskop där forskare från hela Europa kan studera olika material. Miljardinvesteringen kan i förlängningen leda till alltifrån ...

Nyhet 2 februari 2016
På nätet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material. Men mycket är svårtillgängligt för forskare. Tack vare forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin kommer det...

Nyhet 19 mars 2015
En ny lag som ska göra det möjligt att bygga forskningsdatabaser för framtida projekt. Det var ett av förslagen från registerutredningen som redovisades i fjol. I februari gick rem...

Nyhet 19 augusti 2013
University of Strathclyde i Glasgow ska bedriva forskning som gör skillnad för samhället. Ett sådant forskningsprojekt är det nya mikroskopet ”Mesolens” som kan undersöka tusentals...
Nyhet 21 augusti 2012
Uttryckliga samtycken som kan dras tillbaka och godkända etiska prövningar. Det ska bli grunden för att tillåta registerbaserad forskning. Så kan utbildningsdepartementets förslag ...