Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Matilda Ernkrans står i en ljus korridor.

Som forskningsminister vill Matilda Ernkrans försvara Sveriges position som ledande forskningsnation och stå upp för den fria forskningen. Forskning skapar nya jobb, bygger välfärd och ett bättre samhälle, framhåller hon. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet.

NYHET

”Att värna fri forskning känns väldigt svenskt”

Forskning är alltid närvarande för en politiker, det menar Matilda Ernkrans som är minister för högre utbildning och forskning. Nu ska hon formulera de viktigaste forskningsfrågorna i kommande forskningsproposition med hjälp av forskningsberedningen och inspel från olika instanser. Curie har träffat henne för ett samtal om forskningens framtid.

I slutet av januari 2019 blev Matilda Ernkrans minister för högre utbildning och forskning, studiemedel och rymdforskning. Hon tvekade inte att tacka ja när statsminister Stefan Löfven frågade om hon ville bli minister.

– Jag har en lång politiskt karriär och forskningen har alltid funnits med som en del av det politiska livet.

Som exempel nämner hon åtta års erfarenhet av svensk och internationell klimatpolitik i miljö- och jordbruksutskottet. Mest påtagligt var närvaron av forskningen under förhandlingarna av det svenska klimatpolitiska ramverket och klimatlagar där arbetet baserades på vetenskapligt underlag.

– Som politiker söker man stöd i forskning när man ska ta ett beslut. Som forskningsminister blir det naturligtvis en djupare förståelse och engagemang.

Inblick i forskarvärlden

Under sin första tid som forskningsminister har Matilda Ernkrans hunnit besöka flera lärosäten för att snabbt få en överblick och inblick i högre utbildning och forskning. Hon menar att hennes tidigare intryck, att forskare och forskarsamhället bär på ett enormt engagemang för att förbättra samhället, blev bekräftad.

– Det är en förmån att få se så många forskningsmiljöer och få möta forskare som verkligen brinner för sin forskning och ägnar all sin tid och sitt engagemang åt att göra världen bättre i stort och smått.

Den nytillsatta forskningsberedningen är ett annat sätt att få en djupare förståelse för aktuella frågor inom forskarvärlden. Till beredningen valde Matilda Ernkrans ut personer som alla är skickliga inom sitt eget område, men som samtidigt kan se helheten. De kommer från både större och mindre lärosäten med olika forskningsmiljöer.

Stå upp för den fria forskningen

Hon ser fram emot arbetet där medlemmarna gärna får utmana henne och varandra.

– Det ska vara högt i tak och alla ska känna att man vågar testa olika idéer. Jag hoppas att vi kan lära känna och lita på varandra så att vi kan ha givande samtal.

Den viktigaste frågan på ett övergripande plan är, enligt Matilda Ernkrans, att försvara Sveriges position som ledande forskningsnation och att stå upp för den fria forskningen. För att Sveriges forskningspolitik ska kunna möta både nationella och globala samhällsutmaningar behöver många bitar falla på plats.

– Det finns mycket vi behöver hantera – till exempel forskningens kvalitet, kopplingen till innovationer, jämställdhet, samverkan och internationalisering. Jag vill ge forskningsberedningen, forskningsråden, lärosäten och andra möjlighet att genom inspel till kommande forskningsproposition påverka utformningen av forskningspolitiken.

Klimatet en självklar forskningsfråga

Om Matilda Ernkrans fick en minut på sig att ta upp den viktigaste frågan för svensk forskning skulle klimatfrågan hamna i topp. Hon menar att det svenska forskarsamhället måste adressera den utmaningen som klimatförändringarna för med sig. Det är dessutom någonting som hon tror medborgarna förväntar sig.

– Forskning och utveckling inom klimatförändringar är viktigt.

Matilda Ernkrans är också övertygad om att forskning och innovation är ett sätt att hantera klimatfrågan.

– Med forskningens hjälp kan vi hitta nya lösningar, som gör att vi kan bygga en starkare hållbarhet. Det är angeläget och viktigt. Jag törs nog säga att klimatfrågan kommer att vara en viktig del av den framtida forskningspolitiken.

Samtidigt betonar hon att den fria forskningen behövs just för att kunna svara på den här typen av samhällsutmaningar. Den fria forskningen är också viktigt för att Sverige ska kunna fortsätta vara en stark forskningsnation, betonar hon.

– Att värna den fria forskningen känns också väldigt svenskt. Forskning skapar nya jobb, bygger välfärd och ett bättre samhälle. Vi behöver både den nyfikenhetsdrivna grundforskningen och den tillämpade forskningen för att bygga en stark forskningsnation.

Måste ha tillgång till de bästa redskapen

Den nationella infrastrukturen för forskning och behovet av mer finansiering är en annan central fråga som bland annat Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström uppmärksammat i en intervju med Curie.

Matilda Ernkrans håller med om att en bra infrastruktur utgör grunden för forskning.

– För att kunna forska måste du ha tillgång till de allra bästa redskapen.

Hon nämner stora nationella satsningar som SciLifeLab, Max IV och ESS. För andra infrastrukturer som är under uppbyggnad, till exempel digital humaniora, framhåller hon vikten av att få inspel från olika håll.

– Samtidigt handlar det om en ständig diskussion och dragkamp om hur och på vilket sätt forskningsinfrastrukturer och avancerad utrustning ska finansieras. En bra infrastruktur är viktig men också kostsamt. Det gäller att hantera finansieringen på ett klokt vis.

Bättre anställningsvillkor

Under den förra forskningsministern inrättades en ny meriteringstjänst i form av biträdande lektorat. Matilda Ernkrans hoppas att det ska vara ett sätt att förbättra anställningstryggheten och karriärvägar på svenska universitet och högskolor.

– Den har bara funnits en kort tid, men Universitetskanslerämbetet följer utvecklingen. Jag hoppas att vi kan få bättre anställningsvillkor för forskarna, det är konstigt att man ska vara över 40 innan man kan få en fast anställning.

Numera har de flesta doktorander en anställning istället för stipendier och utbildningsbidrag. Det finns också ett regelverk som har stramat upp forskarutbildningen och gjort doktorandernas tillvaro tryggare. Ändå förekommer fortfarande skuggdoktorander, vilket är djupt upprörande enligt Matilda Ernkrans.

– Det är också någonting som jag vill titta närmare på. Där kommer också mitt rättvisepatos in i bilden, det ska vara tryggt och rättvist för alla vid svenska lärosäten.

Otrygg tillvaro

I samma anda tänker Matilda Ernkrans kring jämställdhet. En otrygg tillvaro, bland annat på grund av tidsbegränsade anställningar, kan öka risken för att bli utsatt för sexuella trakasserier, menar hon.

– Min bild är tyvärr att det finns ett mörkertal på våra universitet och högskolor, det är någonting som inte minst kom fram under Metoo-rörelsen. Jag vill följa upp detta och identifiera hur man kan skapa tryggare miljöer.

I forskningsberedningen sitter bland annat Lisa Salmonsson som ledde Akademiuppropet under Metoo-rörelsen, ett medvetet val av forskningsministern.

En annan grupp i akademin är utländska doktorander och forskare. Nyligen överlämnade regeringen en proposition till Riksdagen med förslag på nya regler för uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning.

– Jag tror att detta har varit efterlängtat. Det löser förhoppningsvis en del av de bekymmer som funnits. Det handlar både om möjligheterna att kunna fullfölja den forskning som man påbörjat och om Sveriges förutsättningar att fortsätta vara attraktivt för forskare och studenter från andra länder.

Skapa tillit till forskningen

De senaste åren har flera stora fall av oredlighet i forskning uppmärksammats. Den första propositionen som Matilda Ernkrans lade fram till Sveriges Riksdag handlade om att inrätta en oberoende nämnd som ska hantera misstänkta fall av oredlighet i forskningen. Det arbetet har nu påbörjats.

– Man ska kunna lita på forskningen. Då måste man också ha en bra ordning för att kunna hantera dessa fall av oredlighet.

Matilda Ernkrans menar att den nya nämnden kan vara en viktig del i att skapa tillit till forskningen och på så vis förebygga kunskapsförakt och faktaresistens. Dessutom ska forskning vara tillgänglig för fler än dem som väljer att läsa en högre utbildning. Öppen vetenskap och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är ett sätt att uppnå detta.

– Vi behöver ett samhälle där många kan ta del av forskningen – det är ett sätt att bygga upp motståndskraft mot falska nyheter. Det är mer påtagligt den här gången när vi formulerar forskningspolitiken än vad det var för fyra år sedan.

Hoppas på fler kvinnliga Nobelpristagare

Snart tillkännages årets Nobelpris. Som forskningsminister skulle Matilda Ernkrans uppskatta om en svensk forskare belönades med något av dessa pris. En förutsättning för fler svenska Nobelpristagare är fri forskning av hög kvalité och bra forskningsmiljöer, menar hon.

Men det finns en sak som hon kanske skulle värdera högre än att en svensk forskare fick ta emot priset ur kungens hand.

– Jag skulle bli minst lika glad om det visar sig att det finns fler kvinnor bland årets Nobelpristagare än tidigare.

Läs också i Curie:

Vetenskapsrådet visar vägen framåt för forskningen (Intervju med generaldirektör Sven Stafström i Curie)

De sitter i regeringens forskningsberedning

  • Anna Forsberg, professor
  • Johan Kuylenstierna, adj. professor
  • Olle Lundberg, professor
  • Sara Mazur, doktor
  • Elisabet Nihlfors, professor
  • Håkan Pihl, rektor
  • Lisa Salmonsson, doktor
  • Göran Sandberg, professor
  • Madelene Sandström, fd vd KK-stiftelsen
  • Astrid Söderbergh Widding, rektor
  • Tuula Teeri, professor
  • Mathias Uhlén, professor

Beredningen förordnas från augusti 2019 till hösten 2020.

Regeringens pressmeddelande om den nya forskningsberedningen Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 27 oktober 2015

Eva Barkeman

Nästa höst är det dags för en ny forskningsproposition, men redan i veckan gör forskarvärldens aktörer sina inspel till regeringen. Den nya propositionen väntas få en nära koppling...

Nyhet 13 november 2019

Anders Nilsson

Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internatio...

Nyhet 21 september 2020

Helena Östlund

Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev ...